Household waste management in Västerbotten, Sweden - investigating how small municipalities aim for waste reduction Author: Sofia Sparrfeldt Abstract The aim of the study is to investigate how small municipalities in Västerbotten County (Northern Sweden) manage household waste. Eight municipalities have established a cooperation, including a joint plan to handle waste management in order to lower the amount of waste. The goal was to interview all eight municipalities, but only six of them answered. Based on the interview results, the municipalities had accepted the plan aiming to lower the amount of household waste, but not all of them had initiated the implementation of the plan. According to data from the joint waste management plan, the amount of waste did not decrease between the years 2008-2011. However, the data was collected during a time period before the plan was finally ready to be implemented. Some of the interviewed municipalities expect that the load of waste will decrease in their municipality, but this was not always directly related to implementation of the joint waste management plan. Municipalities rather assume that the reduction is related to a general population decrease, or that a tense economic situation of the citizens affected their consumption. In general, the civil servants in most of the investigated municipalities have many different tasks in addition to coordinating the waste management. Therefore, they appreciated a joint effort among small municipalities. However, they also identified disadvantages with the cooperation, such as for example that it can take very long time to get something happening when many municipalities are involved. Keywords: household waste, waste management, Sweden

<p>According to the European Union waste hierarchy, waste should first of all be minimized. Reuse and material and energy recycling come next. Lastly the waste should be thrown at the refuse tip. In the inner city of Stockholm waste handling can be done in various types of ways. The solutions vary as a result of the type of architecture of the building and its condition. Waste handling in the inner city of Stockholm works relatively well and there is a will among people to recycle and to sort out their waste, however it must be as easily accessible as possible. From a cost and working environment perspective there are more efficient solutions especially for buildings with an inner yard where there is a long and narrow distance for the refuse collectors. A longer distance will result in a higher fee for waste handling. What could be done is to look over current rooms, if there are better, more cost efficient solutions. There is a problem with the lack of space in the buildings. Other solutions could be to invest in recycling stations underground or disposers. This would give an initial cost but it would pay in the long run and it would also give a better opportunity to use food waste which is currently relatively limited in the inner city of Stockholm. To give people the possibility to use their waste is an important part in implementing the European Union waste hierarchy.</p>

According to the European Union waste hierarchy, waste should first of all be minimized. Reuse and material and energy recycling come next. Lastly the waste should be thrown at the refuse tip. In the inner city of Stockholm waste handling can be done in various types of ways. The solutions vary as a result of the type of architecture of the building and its condition. Waste handling in the inner city of Stockholm works relatively well and there is a will among people to recycle and to sort out their waste, however it must be as easily accessible as possible. From a cost and working environment perspective there are more efficient solutions especially for buildings with an inner yard where there is a long and narrow distance for the refuse collectors. A longer distance will result in a higher fee for waste handling. What could be done is to look over current rooms, if there are better, more cost efficient solutions. There is a problem with the lack of space in the buildings. Other solutions could be to invest in recycling stations underground or disposers. This would give an initial cost but it would pay in the long run and it would also give a better opportunity to use food waste which is currently relatively limited in the inner city of Stockholm. To give people the possibility to use their waste is an important part in implementing the European Union waste hierarchy.

Mängden resurser som förbrukas i dagens samhälle är ett problem. I Sverige förbrukas resurser som motsvarar två och ett halvt jordklot. Det är en ohållbar utveckling och FN har bland annat satt upp målet att halvera avfallet fram till år 2030. Matavfallet uppgår till 1,3 miljoner ton per år i Sverige och det sägs att en tredjedel av all mat som produceras slängs. Matsvinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan, det är därför viktigt att alla bidrar. Hållbart företagande är ett begrepp som blivit allt vanligare inom svenskan och har myntats för att visa vikten av långsiktigt hållbara företag där miljöpåverkan som kopplas till risker och affärsmöjligheter för företagen vägs in. Nya metoder för styrning har vuxit fram, däribland den cirkulära ekonomin. En cirkulär ekonomi har som syfte att efterlikna naturens egna kretslopp i så hög utsträckning som möjligt. Grundtankarna innebär bland annat att all energi som används kommer från förnybar energi, att nyttja resurser till dess fullo tills det inte går att använda mer och därefter ska naturen kunna bryta ner materialen. En cirkulär ekonomi syftar till effektiv resursanvändning som även inkluderar ekonomiska fördelar. Näringslivet har ett stort ansvar i att visa framfötterna för att få fler att våga följa efter och göra en förändring. Det krävs åtgärder inom livsmedelsbutiker för att minska på svinnet och studien fokuserar därför på hur livsmedelsbutiker kan minska på matsvinn genom tillämpning av cirkulär ekonomi och avfallshierarkin.

I dagens samhälle lever vi med stora klimatutmaningar. En av de stora problemen är hur vi lever och för oss i våran vardag. Våra konsumtionsmönster är inte ekologiskt hållbara och som resultat av det sliter vi på våran planet. Överexploateringen som länge pågått har bland annat medfört att stora mängder avfall har bildats. Utöver detta medför även denna typ av exploatering stora påfrestning på naturen. Värdefulla naturområden förstörs och resulterar i negativ påverkan på biologisk mångfald vilket i längden kan påverka ekosystemtjänster såsom vår matproduktion, naturens motståndskraft mot förändringar och skador, viktiga naturresurser, rekreationsvärdet i naturen samt alla de övriga nyttorna vi får från naturen.  Denna studie syftar till att undersöka den potentiella utvecklingen hos Södertörns Renhållningsverks återvinningscentraler relaterat till EUs avfallshierarki för att gå mot en ökad cirkulär resurshantering. Studien visar på den potentiella utvecklingen hos Södertörns Renhållningsverk och hur de denna potential kan uppnås. De olika åtgärderna som har föreslås är: A. En plats för delningsekonomi, B. Informera privatpersoner på ämnet, C. Utökat återbruk, D. Återanvändning av lastpallar, E. Ökad sortering av schaktmassor ochF. Ändrad uppsamling av ris och gren. Dessa olika åtgärder agerar på olika nivåer i EUs avfallshierarki och kan implementeras tillsammans och var för sig. De olika åtgärderna har olika relevans nivåer som visar på ordningen de olika åtgärderna bör implementeras. Dock kan en ny relevans undersökning för varje specifik central vara gynnsam för en mer tillförlitlig bedömning. / In today's society we live with great climate challenges. One of the big problems is how we live and behave in our everyday lives. Our consumption patterns are not ecologically sustainable and as a result we are tearing on our planet. The long-term overexploitation has among other things meant that large amounts of waste have been formed. In addition to this, this type of exploitation also causes great strain on nature. Valuable natural areas are destroyed and result in a negative impact on biodiversity, which in the long run can affect ecosystem services such as our food production, nature's resistance to change and damage, important natural resources, recreational value in nature and all the other benefits we get from nature.  This study aims to investigate the potential development of Södertörn's Swedish Waste Management Agency's recycling centers related to the EU waste hierarchy in order to move towards increased circular resource management. The study shows the potential development at Södertörn's Renhållningsverk and how they can achieve this potential. The various solutions that are suggested are: A. A place for sharing economy, B. Inform private individuals on the subject, C. Increased recycling, D. Reuse of pallets, E. Increased sorting of excavated masses and F. Altered collection of rice and branches. These different solutions act on different levels in the EU's waste hierarchy and can be implemented together and separately. The different measures have different relevance levels that indicate the order in which the different measures should be implemented.  However, a new relevance study for each specific recyclingcenter may be favorable for a more reliable assessment.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.

Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfall och halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall men viktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenska miljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna. EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktion och ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder som genereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivare användning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.    För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakliga prioriteringar inom EU:s s.k. avfallshierarki, som ligger till grund för EU:s avfallspolitik. Den innebär att avfall i idealfallet ska undvikas och det som inte kan undvikas skall återanvändas, eller återvinnas så långt som möjligt. Deponering ska undvikas så långt som möjligt då den är det sämsta lösningen enligt avfallsstrategin. Insatser mot avfallsminimering görs också för att undvika de negativa miljökonsekvenserna och spara på naturresurserna och bidra till en mer hållbar utveckling inför framtiden   Enligt strategin ska åtgärder och styrmedel bidra till en förskjutning uppåt i avfallshierarkin.  I EU:s ramdirektiv 2008/98/EG där avfallsminimering prioriteras, ska medlemsländerna ta fram ett nationellt program senast den 12 december 2013, för att förebygga avfall, där mål och möjliga åtgärder presenteras. Inom varje medlemsland har kommissionen utsett en nationell koordinator. Avfall Sverige är nationell koordinator och projektet samordnas även av Naturvårdsverket. I Sverige har regeringen formulerat 16 miljökvalitetsmål som närmare specificeras i 72 delmål. Avfall ryms under miljökvalitetsmålet ”En god bebyggd miljö” där det framgår att den totala mängden genererat avfall inte ska öka.   Förutom EU är de andra stora aktörerna som rapporten tar upp inom avfallsminimering Avfall Sverige, Naturvårdsverket, Håll Sverige Rent, Kommuner samt konsumenter. Olika åtgärder som bidrar till avfallsminimering är bl.a. effektivt utnyttjande av resurs för en förändring av våra konsumtionsmönster. Detta kan göras genom återanvändning, minskad kassation och spill av mat, forskning, ekonomiska styrmedel, miljöanpassad offentlig upphandling, och åtgärder för minskad reklam. Åtgärder riktade mot konsumenter idag summeras till informationsåtgärder, kampanjer m.m. som är ett långsiktigt mål mot avfallsminimering, genom bidrag till mer medvetna val och ändrade beteenden.   I Sverige strävar idag för ett ökat samarbete inom avfallsminimering genom t.ex. olika projekt och kampanjer som Sverige Minskar Avfallet. Återanvändning verkar vara huvudåtgärden för att tillmötesgå avfallsminimering inom landet.   Ett koordinerat samarbete mellan samtliga aktörer krävs för ett effektivare arbete mot avfallsminimering. Framgång kan nås genom ett genomtänkt val och kombination av styrmedel, ändrade beteende, samt ekonomiska syrmedel i form av skatter och moms som skapar incitament för konsumtion av miljövänligare produkter.   Många länder idag följer olika trender med avseende på avfallsminimering: att bryta sambandet mellan ökade avfallsmängder och BNP och involvering av andra aktörer utanför avfallssektorn med konsumenter och specifikt matavfall i fokus. Dock har endast Tyskland kunnat minska sin avfallsmängd gentemot BNP och problemet med avfall fortsätter att vara ett ouppklarat dilemma i andra länder.Sverige kan fortfarande göra mer insatser inom avfallsminimering. Enligt statstiken visar det sig att konsumenter inte gör tillräckligt med att minska avfallet. En jämförelse med andra länder visar även att kommuner kan erbjuda fler tjänster för att bidra till avfallsminimering och de utvalda relevanta forskningsbaserade styrmedlen kan tillämpas nationellt, istället för lokalt.   Många problemområden hindrar uppfyllandet av avfallsminimering såsom avfallsförbränning, Åtgärder för att minska energiförbrukning som olika isoleringstekniker och produktion av fordon som är energisnåla. Slutligen är konsumenters attityd och livsstil för att köpa nytt och slöseri en svår utmaning inom arbetet för avfallsminimering.   Om arbetet inom avfallsminimering blir mer fördjupat och samordnat mellan olika aktörer kan mycket mer göras inom området. För att minska avfallsmängderna och flytta fokus uppåt i avfallshierarkin, behövs andra starkare drivkrafter och styrmedel som kan utvecklas med hjälp av forskning. Tidsramen för styrmedlen är också viktig för att effekten kan lättare studeras och utvärderas.  Om dessa förändringar sker kommer Sverige att vara på god väg att uppfylla direktivet.

Den globala befolkningen ökar, lika så vår konsumtion och våra avfallsmängder. Miljöpåverkan från vår konsumtion är stor och en förändring till en mer hållbar och cirkulär konsumtion behöver eftersträvas. Avfallsmängderna är kopplade till den ekonomiska tillväxttakten, det linjära slit- och släng samhället behöver lämnas för att spara på jordens resurser och minska miljöpåverkan. Varje producerad produkt behöver användas så länge som möjligt innan den återvinns. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska vi sträva uppåt i avfallshierarkin och förebygga avfall och återanvända produkter i första hand. En betydande mängd produkter som hade kunnat återanvändas slängs idag som avfall. Denna studie har gjorts i samarbete med Tranås kommun inför ett kommande återbrukshus på kommunens återvinningscentral. Syftet var att undersöka attityden till begagnat/återbrukat hos invånarna i kommunen och vad som är viktigt för att det kommande återbrukshuset ska kunna bli framgångsrikt. En enkätundersökning genomfördes i ett antal olika grupper i kommunen, såsom arbetsplatser, skolklasser, föreningar. En workshop kring återbrukshuset anordnades för delar av kommunens personal, där författaren fick möjlighet att delta. Resultaten från enkätundersökningen jämfördes mellan olika åldersgrupper och med resultaten från kommunens workshop och även med tidigare studier. Resultatet visade att en majoritet av invånarna i kommunen var positiva till återbruk och hade handlat, skänkt och sålt begagnade produkter de senaste tolv månaderna. Viktiga faktorer som framkom för att deltagarna skulle vilja skänka till och handla på ett återbrukshus var att det skulle vara ett brett utbud, tydligt skyltat, personal på plats att kunna fråga, generösa öppettider och att produkterna skulle vara hela och fräscha. Produktgrupper som deltagarna uppgav att de gärna ville handla på återbrukshuset var bland annat möbler, inredning, kläder, verktyg, elektronik och byggmaterial. För att lyckas så bra som möjligt med återbrukshuset uppmuntras till uppföljning genom mätning av ton insamlat material och försäljningsvärde. Denna studie kan användas som underlag för utformning av det kommande återbrukshuset och som inspiration för andra kommuner som ska starta upp återbruksverksamhet. Den kan även vara intressant för att få mer kunskap kring människors attityder till begagnade/återbrukade produkter.

In order to see if, and how, future aid efforts can be improved and better contribute to a more sustainable and resilient society this essay is about how management of solid waste generated in emergency situations work and what effects the waste have on public health. This is investigated using information collected from secondary sources and interviews with three persons who have knowledge and experience in the subject. Health and sustainability are of importance in the guidelines that deal with management of waste in disaster situations. However, there are no documentations of real experiences of disaster waste impacts on human health. Even so the waste might contaminate drinking water and increase the amount of disease-carrying vectors in the area. Previous conditions in the country, low priority of waste and information to the public are some of the main features preventing optimal function of a sustainable and healthy waste management. / För att se om och hur framtida biståndsinsatser kan förbättras och i större utsträckning bidra till ett mer hållbart och motståndskraftigt samhälle handlar denna uppsats om hur hanteringen av katastrofavfall fungerar och vilka effekter detta avfall har på människors hälsa. Detta undersöks med hjälp av information som samlats in från sekundärkällor samt intervjuer med tre personer som har kunskap och erfarenhet i ämnet. Hälsa och hållbarhet är av betydelse i de riktlinjer som behandlar hantering av avfall i katastrofsituationer. Trots att inga verkliga erfarenheter av katastrofavfalls effekter på människors hälsa finns dokumenterade kan avfallet förorena dricksvatten och öka mängden smittspridande vektorer i området. Tidigare förhållanden i området, låg prioritet av avfall och dålig information till allmänheten är några av de viktigaste funktionerna som förhindrar optimal funktion av en hållbar och sund avfallshantering.

No description available.