Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfall och halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall men viktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenska miljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna. EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktion och ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder som genereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivare användning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.    För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakliga prioriteringar inom EU:s s.k. avfallshierarki, som ligger till grund för EU:s avfallspolitik. Den innebär att avfall i idealfallet ska undvikas och det som inte kan undvikas skall återanvändas, eller återvinnas så långt som möjligt. Deponering ska undvikas så långt som möjligt då den är det sämsta lösningen enligt avfallsstrategin. Insatser mot avfallsminimering görs också för att undvika de negativa miljökonsekvenserna och spara på naturresurserna och bidra till en mer hållbar utveckling inför framtiden   Enligt strategin ska åtgärder och styrmedel bidra till en förskjutning uppåt i avfallshierarkin.  I EU:s ramdirektiv 2008/98/EG där avfallsminimering prioriteras, ska medlemsländerna ta fram ett nationellt program senast den 12 december 2013, för att förebygga avfall, där mål och möjliga åtgärder presenteras. Inom varje medlemsland har kommissionen utsett en nationell koordinator. Avfall Sverige är nationell koordinator och projektet samordnas även av Naturvårdsverket. I Sverige har regeringen formulerat 16 miljökvalitetsmål som närmare specificeras i 72 delmål. Avfall ryms under miljökvalitetsmålet ”En god bebyggd miljö” där det framgår att den totala mängden genererat avfall inte ska öka.   Förutom EU är de andra stora aktörerna som rapporten tar upp inom avfallsminimering Avfall Sverige, Naturvårdsverket, Håll Sverige Rent, Kommuner samt konsumenter. Olika åtgärder som bidrar till avfallsminimering är bl.a. effektivt utnyttjande av resurs för en förändring av våra konsumtionsmönster. Detta kan göras genom återanvändning, minskad kassation och spill av mat, forskning, ekonomiska styrmedel, miljöanpassad offentlig upphandling, och åtgärder för minskad reklam. Åtgärder riktade mot konsumenter idag summeras till informationsåtgärder, kampanjer m.m. som är ett långsiktigt mål mot avfallsminimering, genom bidrag till mer medvetna val och ändrade beteenden.   I Sverige strävar idag för ett ökat samarbete inom avfallsminimering genom t.ex. olika projekt och kampanjer som Sverige Minskar Avfallet. Återanvändning verkar vara huvudåtgärden för att tillmötesgå avfallsminimering inom landet.   Ett koordinerat samarbete mellan samtliga aktörer krävs för ett effektivare arbete mot avfallsminimering. Framgång kan nås genom ett genomtänkt val och kombination av styrmedel, ändrade beteende, samt ekonomiska syrmedel i form av skatter och moms som skapar incitament för konsumtion av miljövänligare produkter.   Många länder idag följer olika trender med avseende på avfallsminimering: att bryta sambandet mellan ökade avfallsmängder och BNP och involvering av andra aktörer utanför avfallssektorn med konsumenter och specifikt matavfall i fokus. Dock har endast Tyskland kunnat minska sin avfallsmängd gentemot BNP och problemet med avfall fortsätter att vara ett ouppklarat dilemma i andra länder.Sverige kan fortfarande göra mer insatser inom avfallsminimering. Enligt statstiken visar det sig att konsumenter inte gör tillräckligt med att minska avfallet. En jämförelse med andra länder visar även att kommuner kan erbjuda fler tjänster för att bidra till avfallsminimering och de utvalda relevanta forskningsbaserade styrmedlen kan tillämpas nationellt, istället för lokalt.   Många problemområden hindrar uppfyllandet av avfallsminimering såsom avfallsförbränning, Åtgärder för att minska energiförbrukning som olika isoleringstekniker och produktion av fordon som är energisnåla. Slutligen är konsumenters attityd och livsstil för att köpa nytt och slöseri en svår utmaning inom arbetet för avfallsminimering.   Om arbetet inom avfallsminimering blir mer fördjupat och samordnat mellan olika aktörer kan mycket mer göras inom området. För att minska avfallsmängderna och flytta fokus uppåt i avfallshierarkin, behövs andra starkare drivkrafter och styrmedel som kan utvecklas med hjälp av forskning. Tidsramen för styrmedlen är också viktig för att effekten kan lättare studeras och utvärderas.  Om dessa förändringar sker kommer Sverige att vara på god väg att uppfylla direktivet.