EU:s avfallsdirektiv är det högst styrande dokumentet som reglerar de nationella bestämmelserna gällande avfall. Detta genomsyrar bland annat kommunernas avfallsplaner. Tas hänsyn till plockanalyser, avfallsplan, insamlad mängd hushållsavfall och grovavfall erhålls en bra överblick på var åtgärder bör vidtas. Studien berör Ovanåkers kommuns avfallsarbete med avseende på hushållens avfallsmönster. Även avfall som går under producentansvaret har analyserats för att få en bättre uppfattning om kommunens förhållande till internationella och nationella lagar. Detta är viktigt för att veta hur avfallsarbetet fortsättningsvis skall bedrivas så effektivt som möjligt. Sekundärdatat som har erhållits i denna rapport har främst inhämtats från Bollnäs Ovanåkers Renhållnings AB (BORAB), Statistiska Centralbyrån (SCB), Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) samt Ovanåkers kommun. De analyserade åren är 2000-2012. Detta på grund av tillgängligheten av data. Slutsatser har gjorts utifrån en statistisk analys. Resultaten utifrån plockanalyserna indikerar på att en stor del av hushållsavfallet består av bioavfall (matavfall och trädgårdsavfall). Även en stor del består av avfall som går under producentansvaret. En faktor att beakta är att beteende och sociala normer är viktiga parametrar när det kommer till hur hushållen sorterar sitt avfall. Gällande producerad mängd hushållsavfall och grovavfall i kommunen så kan det finnas ett svagt samband med den minskade befolkningstillväxten. Februari skiljde sig dock från andra månader. Detta har dock att göra med antal dagar/månad. Denna studie visar att det är en fördel om hänsyn tas till antal dagar/månad för att kunna erhålla ett mer representativt resultat. Grovavfallet ökade efter år 2006. Orsaken beror sannolikt på att det blev kostnadsfritt att lämna in kyl och frys. Det finns också tendenser på säsongsvariation, då inlämnad mängd grovavfall ökade under månaderna maj-september. Vilket torde bero på att folk rensar och städar i sommarstugor, garage etc. under dessa månader. De framtagna resultaten visar att det är svårt att utföra en studie av detta slag på endast ett mindre område. Möjligtvis hade resultaten blivit mera lättanalyserade vid jämförelse av två eller flera kommuner. En annan nackdel är att tillgängligheten är begränsad vad gäller de sekundärdata som har analyserats i detta arbete. Önskvärt hade också varit att kunna analysera data för ytterligare ett tiotal år tillbaka. Studien visar att kommunen ligger bra till i relation till internationella och nationella bestämmelser. De ligger även i fas med deras kommunala avfallsplan.

Household waste management in Västerbotten, Sweden - investigating how small municipalities aim for waste reduction Author: Sofia Sparrfeldt Abstract The aim of the study is to investigate how small municipalities in Västerbotten County (Northern Sweden) manage household waste. Eight municipalities have established a cooperation, including a joint plan to handle waste management in order to lower the amount of waste. The goal was to interview all eight municipalities, but only six of them answered. Based on the interview results, the municipalities had accepted the plan aiming to lower the amount of household waste, but not all of them had initiated the implementation of the plan. According to data from the joint waste management plan, the amount of waste did not decrease between the years 2008-2011. However, the data was collected during a time period before the plan was finally ready to be implemented. Some of the interviewed municipalities expect that the load of waste will decrease in their municipality, but this was not always directly related to implementation of the joint waste management plan. Municipalities rather assume that the reduction is related to a general population decrease, or that a tense economic situation of the citizens affected their consumption. In general, the civil servants in most of the investigated municipalities have many different tasks in addition to coordinating the waste management. Therefore, they appreciated a joint effort among small municipalities. However, they also identified disadvantages with the cooperation, such as for example that it can take very long time to get something happening when many municipalities are involved. Keywords: household waste, waste management, Sweden

I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament. Därför görs kommunala avfallsplaner. Däri beskrivs den rådande avfallsituationen i kommunen och mål sätts upp för avfallshanteringen. Statistik för verksamhetsavfall på kommunal nivå är generellt bristfällig i Sverige på grund av det flerdelade avfallshanteringssystem som råder. Kartläggning av såväl hushålls- som verksamhetsavfall är viktig så att avfallet på ett säkert sätt kan tas om hand om av aktörer i framtiden. En god avfallsplanering kan både direkt och indirekt leda till stora vinster för miljön t.ex. i form av minskade emissioner av växthusgaser. Denna studie ämnade till att kartlägga verksamhetsavfallet som uppstår i Uppsala kommun som ett bidrag till kommunens nya avfallsplan. Detta gjordes genom att samla in primärdata från aktörer inom avfallsbranschen.Vidare skulle också planens genomförande bedömmas ur ett miljöperspektiv en miljökonsekvensbeskrivning och modellering med livscykelanalysverktyget Waste Management Planning System (WAMPS). Resultatet av kartläggningen visade att mängden verksamhetsavfall från Uppsala kommun var cirka 290 000 ton exklusive schaktmassor. Den relativt stora mängden verksamhetsavfall antogs bero på den utveckling som råder i kommunen, framförallt vad gäller nybyggnationer. Jämförelser gjordes med två närliggande regioner samt ett nationellt genomsnitt. Uppsala låg under det nationella snittet i mängd verksamhetsavfall per invånare. Avfallsplanens genomförande bedömdes ha övervägande positiva effekter på miljö och hälsa. Planen bedömdes också bidra till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, framförallt God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Planens genomförande bedömdes också minska utsläpp av koldioxid och energianvändning. Modelleringen i WAMPS gav dock olika resultat för miljöpåverkan beroende på hur systemet definierades. Transportsystemets påverkan liknade den nationella siffra som finns vad gäller emissioner av klimatpåverkande gaser från avfallstransport. / In the early 1900s a Swede in average generated 25 kg of household waste per year. Today the amount is 500 kg per person. Trends indicate that waste volumes will continue to increase. 95 % of the generated waste in Sweden derives from businesses. The municipalities have no control over all this waste. There are guidelines and environmental objectives related to waste and the implementation of many of the policy instruments requires local incentives. Therefore municipal waste management plans exists. The plan describes the current waste situation in the municipality along with objectives for the waste management. Swedish data on commercial waste at a municipal level are generally deficient because of the complex prevailing waste management system. Identification of waste is important so it in the future safely can be taken care of. Good planning of waste management can directly and indirectly lead to significant environmental benefits. This study aimed to identify commercial waste in the municipality of Uppsala as a contribution to the new municipal waste plan. This was done by collecting primary data from actors in the waste industry.  Furthermore, implementation of the plan has also been evaluated from an environmental perspective by making an environmental impact assessment and using the model Waste Management Planning System (WAMPS). The amount of commercial waste from businesses in the municipality handled at facilities in Uppsala was estimated to about 290 000 tones excluding excavated soil. The relatively high amount of commercial waste could be due to the regional development, particularly in terms of new constructions. Comparisons were made with two other regions along with a national average. Uppsala had an average below the national figure of commercial waste per person. Implementation of the waste plan was mostly thought to have positive effects on environment and health. The plan was also expected to contribute to the fulfillment of the Swedish environmental objectives, especially A Good Built Environment, Reduced Climate Impact. Implementation of the plan was also assessed to reduce carbon emissions and energy use. The modeling in WAMPS gave different results for the environmental impact depending on how the system was defined.

Då en tredjedel av Sveriges totala avfallsmängd utgörs av bygg- och rivningsavfall, finns det där omfattande mängder som borde kunna återbrukas. Ett effektivt återbruk där bygg- och rivningsmaterial tas tillvara kan ge stora besparingar ur hållbarhetsaspekterna. Studiens syfte var att inhämta kunskap om dagsläget och framtidsplanerna inom kommunerna i Boråsregionen. Metoden som användes var dokumentanalys av den gemensamma avfallsplanen, samt intervjuer med kommunernas medlemmar i avfallsnätverket. I dokumentet finns sex detekterade målområden, målområde 3 handlar om att använda de resurser som finns i omlopp och mål 3.2 samt 3.4 är de som rör bygg- och rivningsmaterial. Det finns gemensamma målområden och mål för regionen, däremot ska varje kommun ta fram handlingsplaner och strategier för att nå fram till målen. Intervjuerna visar på att arbetet knappt har påbörjats på kommunnivå och att återbruk av bygg- och rivningsmaterial knappt förekommer. Slutsatsen som kan dras av detta är att förarbetet är gjort och det som kvarstår för kommunerna är att komma på hur målen ska nås och sedan få det arbetet gjort. De har ett omfattande arbete framför sig och tidsplanen är utmanande. / At present, a third of Sweden’s total amount of waste consists of construction and demolition waste. This waste can be extensively reduced through the efficient reuse of building and demolition materials, which will effectively increase sustainability. The purpose of the study was to gain knowledge about the current situation and future plans within the municipalities in the Borås region. The method used was document analysis of the common waste management plan, as well as interviews with the municipalities’ members in the waste network. The document contains six detected target areas; target area 3 is about using the resources available in circulation and targets 3.2 and 3.4 are those relating to building and demolition material. There are common goal areas and goals for the region; however, each municipality must develop an action plan and strategy to achieve those goals. The interviews show that this work has barely begun at the municipal level and that reuse of building and demolition material hardly occurs. In conclusion, while the preparatory work has been done, each municipality must figure out how these goals are to be achieved and then initiate those efforts. They have extensive work ahead of them and the schedule is challenging. / <p>2022-06-21</p>

In the residual waste bags in the municipality of Halmstad, only 28% of the waste was sorted correctly according to the pick analysis from spring 2018. In the municipality's new waste plan from 2019, one of the objectives is that this number should be 75% in 2025. Our aim with this study is to provide a basis on what it takes to get more inhabitants in Halmstad to sort their waste correctly. We hope that our results will be useful for Halmstad’s municipality in their work to achieve objective 2.1 in the new waste plan. Our main study question is: What would be required to get residents in Halmstad to sort their waste to a greater degree? To get answers to these questions, we conducted telephone and physical interviews with residents of the Vallås district in Halmstad. Our results from the interviews show that women recycle more than men, those who live in detached house/townhouses and co-operative apartment recycle more than those who live in rented apartment, age group 18-35 recycled the least and the ones over 65 years recycled the most. The main reason why people recycle is for the sake of the environment. Of those who did not recycle at least one fraction, most said that it is either because they could not manage to or that they have too far to a recycling station. According to our study, there are clear differences between different groups of inhabitants and their recycling habits, which means that you have to insert different actions for different groups. Some appropriate actions could be to inform about source separation more often on tv and in newspapers and to provide information in more languages. / I påsarna för restavfall i Halmstads kommun var det endast 28% av avfallet som var rätt sorterat enligt plockanalyser från 2018. I kommunens nya avfallsplan från 2019 är ett av målen att den siffran ska ligga på 75% till år 2025. Vårt syfte med denna studie är att ta fram ett underlag om vad som kan få fler invånare att källsortera, som Halmstads kommun kan jobba vidare med för att kunna uppnå mål 2.1 i den nya avfallsplanen. Vår huvudfrågeställning är: vad skulle krävas för att få invånare i Halmstad att sortera sitt avfall i högre grad? De tre underfrågeställningarna är följande: Finns skillnader mellan olika grupper av invånare gällande hur de källsorterar sitt avfall? Av vilken anledning källsorterar de som redan gör det idag och av vilken anledning källsorterar inte de som inte gör det idag? Hur bra kunskap har invånarna om källsortering? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes telefon- och fysiska intervjuer med invånare i Vallås; en stadsdel med en mångfald av människor som kan representera hela Halmstad. Till dessa använde vi oss av en enkät med 23 frågor om personerna och deras källsorteringsvanor. Enkäten innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor för att få så bra svar som möjligt. Majoriteten av de fysiska mötena ägde rum på ICA Supermarket i Vallås och personerna valdes ut slumpmässigt. Svaren sammanställdes i Excel och det var där diagrammen till resultatet framställdes. Våra resultat från intervjuerna visar att kvinnor källsorterar mer än män, de som bor i villa/radhus och bostadsrätt mer än de som bor i hyresrätt, åldersgruppen 18–35 källsorterar minst och de över 65 år mest. Den främsta anledningen till att folk källsorterar är för miljöns skull och av de som inte källsorterar samtliga fraktioner uppgav de flesta att det antingen beror på att de inte orkar eller att de har för långt till en återvinningsstation. Majoriteten av de tillfrågade tyckte att de har fått tillräckligt med information från kommunen för att kunna sortera rätt, men knappt hälften kände till att det finns lag på att man ska källsortera och knappt en tredjedel hade hört talas om den kommunala avfallsplanen. Enligt vår studie finns det tydliga skillnader mellan invånares källsorteringsvanor vilket betyder att olika åtgärder måste sättas in för olika grupper. Till exempel skulle det behövas mer information om källsortering på radio, tv och nyheter och även information på fler språk till de som inte kan svenska. Vår förhoppning är att Halmstads kommun ska få användning av vårt resultat i deras arbete för att få fler invånare att sortera sitt avfall rätt.