Uppsatsnivå: D

I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament. Därför görs kommunala avfallsplaner. Däri beskrivs den rådande avfallsituationen i kommunen och mål sätts upp för avfallshanteringen. Statistik för verksamhetsavfall på kommunal nivå är generellt bristfällig i Sverige på grund av det flerdelade avfallshanteringssystem som råder. Kartläggning av såväl hushålls- som verksamhetsavfall är viktig så att avfallet på ett säkert sätt kan tas om hand om av aktörer i framtiden. En god avfallsplanering kan både direkt och indirekt leda till stora vinster för miljön t.ex. i form av minskade emissioner av växthusgaser. Denna studie ämnade till att kartlägga verksamhetsavfallet som uppstår i Uppsala kommun som ett bidrag till kommunens nya avfallsplan. Detta gjordes genom att samla in primärdata från aktörer inom avfallsbranschen.Vidare skulle också planens genomförande bedömmas ur ett miljöperspektiv en miljökonsekvensbeskrivning och modellering med livscykelanalysverktyget Waste Management Planning System (WAMPS). Resultatet av kartläggningen visade att mängden verksamhetsavfall från Uppsala kommun var cirka 290 000 ton exklusive schaktmassor. Den relativt stora mängden verksamhetsavfall antogs bero på den utveckling som råder i kommunen, framförallt vad gäller nybyggnationer. Jämförelser gjordes med två närliggande regioner samt ett nationellt genomsnitt. Uppsala låg under det nationella snittet i mängd verksamhetsavfall per invånare. Avfallsplanens genomförande bedömdes ha övervägande positiva effekter på miljö och hälsa. Planen bedömdes också bidra till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, framförallt God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Planens genomförande bedömdes också minska utsläpp av koldioxid och energianvändning. Modelleringen i WAMPS gav dock olika resultat för miljöpåverkan beroende på hur systemet definierades. Transportsystemets påverkan liknade den nationella siffra som finns vad gäller emissioner av klimatpåverkande gaser från avfallstransport. / In the early 1900s a Swede in average generated 25 kg of household waste per year. Today the amount is 500 kg per person. Trends indicate that waste volumes will continue to increase. 95 % of the generated waste in Sweden derives from businesses. The municipalities have no control over all this waste. There are guidelines and environmental objectives related to waste and the implementation of many of the policy instruments requires local incentives. Therefore municipal waste management plans exists. The plan describes the current waste situation in the municipality along with objectives for the waste management. Swedish data on commercial waste at a municipal level are generally deficient because of the complex prevailing waste management system. Identification of waste is important so it in the future safely can be taken care of. Good planning of waste management can directly and indirectly lead to significant environmental benefits. This study aimed to identify commercial waste in the municipality of Uppsala as a contribution to the new municipal waste plan. This was done by collecting primary data from actors in the waste industry.  Furthermore, implementation of the plan has also been evaluated from an environmental perspective by making an environmental impact assessment and using the model Waste Management Planning System (WAMPS). The amount of commercial waste from businesses in the municipality handled at facilities in Uppsala was estimated to about 290 000 tones excluding excavated soil. The relatively high amount of commercial waste could be due to the regional development, particularly in terms of new constructions. Comparisons were made with two other regions along with a national average. Uppsala had an average below the national figure of commercial waste per person. Implementation of the waste plan was mostly thought to have positive effects on environment and health. The plan was also expected to contribute to the fulfillment of the Swedish environmental objectives, especially A Good Built Environment, Reduced Climate Impact. Implementation of the plan was also assessed to reduce carbon emissions and energy use. The modeling in WAMPS gave different results for the environmental impact depending on how the system was defined.

In recent decades, life cycle assessment (LCA) has become a commonly used approach worldwide when studying environmental impacts linked to waste management systems. These systems are of a complex nature which includes everything from technical solutions, the environmental influence, and various stakeholders. To facilitate studies within this area of research, different LCA models are often utilised. WAMPS is a software specifically developed for assessing the environmental and economic impacts for a waste management system. During recent years, the work to bring the model up to date has begun as the software has not been modernised since it was developed in the early 2000s. The purpose of this degree project is to propose new emission factors for recycling and virgin production of glass, aluminium, steel, and plastic. In addition to this, the study intends to investigate how the implementation of the new figures may affect the results obtained in WAMPS.  To fulfil the purpose of the thesis, LCI datasets were collected for each material and evaluated according to three DQIs (Temporal representativeness, geographical representativeness, and documentation). New emission factors were developed based on the evaluation and discussions within the project group, to ensure that all relevant activities of the studied life cycles were included. The implications from implementing the new emission factors were investigated through a comparison with the old values. This was conducted through comparing the obtained results from WAMPS per one tonne of material as well as for a simple scenario.  The evaluation of the collected LCI data shows that many of the datasets represent average production in countries within Europe and that the data were generally older than five years old. The results show that the datasets were primarily well documented according to the criterion utilised in this study. Processes from EcoInvent were mainly used to develop the proposed emission factors. The implementation of the new emission factors in WAMPS resulted in significant change in potential environmental impact per tonne of material. Especially for the impact category photooxidation formation. For the scenario, the results indicated that a significant change in potential environmental burden is received when implementing the new emission factors. A reduction in total impact was obtained for all categories where eutrophication showed the largest absolute difference.  The developed emission factors are considered appropriate based on the design of this thesis. However, it is concluded that these have several limitations that are important to take into account if these were to be implemented in WAMPS in the future. In addition, it is considered established that an update may be considered reasonable based on the result obtained. / Under de senaste decennierna har livscykelanalys (LCA) blivit ett vanligt tillvägagångssätt världen över vid analyser av potentiella miljöeffekter kopplade till avfallshanteringssystem. Dessa system är av komplex natur och inkluderar allt från teknologiska lösningar, miljöpåverkan samt flera intressenter. För att underlätta dessa studier används idag ofta olika LCA-modeller. WAMPS är ett program som är särskilt utvecklad för att bedöma både miljömässiga- och ekonomiska konsekvenser kopplat till avfallshanteringssystem. Under de senaste åren har arbetet med att uppdatera modellen påbörjat eftersom programvaran inte har uppdaterats sedan början av 2000-talet. Syftet med detta examensarbete är att föreslå nya emissionsfaktorer för återvinning och jungfrulig produktion av glas, aluminium, stål, och plast. Utöver detta avser studien att studera hur implementeringen av de nya siffrorna inverkar på resultatet som erhålls i WAMPS.  För att uppfylla tesen av detta arbete samlades LCI data in för varje material och utvärderades enligt tre DQI:er (Temporal representativitet, geografisk representativitet och dokumentation). Nya utsläppsfaktorer utvecklades baserat på utvärderingen och genom diskussioner inom projektgruppen. Framförallt för att säkerhetsställa att alla relevanta aktiviteter i de studerade livscyklerna är inkluderade. Konsekvenserna av implementeringen av utsläppsfaktorerna undersöktes genom en jämförelse av resultat som erhölls i WAMPS då de nya samt de tidigare faktorerna nyttjas. Detta gjordes både per ton material samt genom ett enkelt scenario.  Utvärderingen av den insamlade LCI datan påvisar att många av dataseten representerar genomsnittlig produktion inom Europa och att datan generellt var insamlad för minst 5 år sedan. Resultatet påvisar att dataseten är väldokumenterad enlig indikatorn som ställts upp i denna studie. Främst användes processer från EcoInvent för att utveckla de nya emissionsfaktorerna. Implementeringen av emissionsfaktorerna i WAMPS resulterade i signifikanta skillnader i potentiell miljöpåverkan per ton material, främst för bildning av fotooxid. För fallet med scenariot indikerade studiens resultat att en betydande förändring av den potentiella miljöbelastningen erhålls när de nya utsläppsfaktorerna implementeras. Dessutom påvisades en minskning av miljöeffekterna för alla kategorier varav eutrofiering visade den största absoluta skillnaden.  Slutligen anses de utvecklade emissions faktorerna vara lämpliga utifrån utformningen av denna tes. Dock dras slutsatsen att dessa har flertalet begränsningar som är viktiga att ta i hänsyn ifall dessa implementeras i WAMPS i framtiden. Dessutom anses det vara fastställt att en fortsatt uppdatering kan anses rimlig utifrån det erhållna resultatet.

I en värld där människan är det enda djur som lämnar efter sig avfall som inte kan brytas ned naturligt, är det viktigt att avfallet vi producerar tas om hand på bästa möjliga sätt. EU har därför tagit fram en prioriteringsordning för hur avfallet ska behandlas. Denna kallas avfallshierarkin och ska ligga till grund för medlemsländernas lagstiftning om avfallshantering. I Sverige kallas byggsektorn för den ”40-procentiga sektorn” vilket syftar på att 40 procent av Sveriges avfall genereras av denna sektor. Till år 2020 har EU som målsättning att 70 viktprocent av allt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas eller återanvändas. För att presentera säkra siffror som visar ländernas utveckling mot EU:s mål måste avfallsstatistik tas fram på ett bättre sätt än vad som görs i dagsläget. Detta examensarbete syftade till att beräkna de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna vid källsortering av blandat byggavfall samt analysera vilken av de tillgängliga metoderna för framtagning av byggavfallsstatistik som är lämpligast. En screening av innehållet i det blandade avfallet vid ett renoveringsprojekt hos Telge Bostäder tillsammans med uppgifter om genererad avfallsmängd i ett tidigare genomfört renoveringsprojekt användes för att göra beräkningarna. Den befintliga hanteringen, där avfallet sorterades som blandat avfall, jämfördes sedan med ett hypotetiskt scenario där det vid screeningen identifierade innehållet (plast, trä och wellpapp) istället sorterades ut i separata fraktioner. Beräkningarna gjordes dels i ett av program (WAMPS) framtaget av Svenska miljöinstitutet (IVL) för beräkning av utsläpp från hantering av hushållsavfall och dels med egna beräkningar över koldioxidutsläpp. Kostnaden för att sortera ut avfallet bestämdes genom att använda Sorteras sortiment och prislista. Resultatet från WAMPS var att utsläpp av 62 ton koldioxid kunde undvikas från avfallshanteringen genom att sortera ut innehållet i drygt 70 ton blandat byggavfall i separata fraktioner på byggarbetsplatsen. Motsvarande siffra vid egna beräkningar blev 95 ton. Container- och behandlingskostnaden för det sorterade avfallet var lägre än för det osorterade avfallet vilket medförde att den totala avfallskostnaden för drygt 70 ton blandat avfall hade kunnat sänkas med 63 000 kronor om avfallet hade källsorterats. Analysen av redovisningsmetoder pekade på att det på kort sikt lämpligaste sättet att ta fram byggavfallsstatistik på, är att använda miljörapporter från avfallsbehandlingsföretagen som underlag för avfallsstatistik. Denna metod kräver ingen lagändring för att genomföras och utnyttjar ett redan befintligt rapporteringssystem. / In a world where mankind is the only creature that generates waste that cannot be naturally decomposed, it is of great importance that we correctly take care of the waste we produce. The EU has therefore developed a list of priority regarding methods of waste treatment. It is called the waste hierarchy and is supposed to form the basis for legislation on waste management. In Sweden the construction sector is called “the 40 percent sector” which refers to the fact that 40 percent of Sweden’s waste is generated by this sector. By 2020, the EU has set up a goal that 70 weight percent of all construction and demolition waste must be recycled or reused. In order to present secure statistics that show the member nations’ progresses toward the goal, the waste statistics must be produced in a better way than today. This master thesis aimed to calculate the environmental and economic consequences with source sorting of the mixed construction waste and to determine the best available accounting method to produce construction waste statistics. A screening of the content of the mixed waste at a renovation project at Telge Bostäder together with data over the generated waste quantity in a previously conducted renovation project, were used to make the calculations. The existing management, where the waste was sorted as mixed waste, was then compared with a hypothetical scenario where the content encountered during the screening (plastic, wood and cardboard) was sorted out separately instead. Calculations were then made partly in a program (WAMPS) developed by IVL to calculate the emissions from household waste management and partly with own calculations of carbon dioxide emissions. The cost of sorting out the waste was determined using Sortera’s catalog and price list. The result of WAMPS was that emissions of 62 tons of carbon dioxide could be avoided from the waste management process by sorting about 71 tons of mixed construction waste at the construction site. The corresponding amount at own calculations was 95 tons. The cost of containers and cost of treatment of the sorted waste was lower than the costs for mixed waste, which meant that the total waste related cost of managing 71 tons of mixed waste would have been reduced by 63 000 Swedish crowns if the waste had been source sorted. The analysis over accounting methods indicated that in the short term, the most appropriate way to produce construction waste statistics is to use environmental reports from the treating companies as a basis. This method does not require a change in the law to be implemented and utilizes an existing reporting system.