I detta projekt har en undersökning gjorts om varför den teoretiskt beräknade vikten avfall skiljer sig från den vikt som faktiskt samlats in. Det har gjorts på uppdrag av Uppsala Vatten och Avfall AB med fokus på distrikt C i Uppsala kommun. Projektet har grundat sig i att besvara Uppsala Vattens hypotes om att verksamhetsavfall (så som avfall från restauranger, tobaksaffärer och äldreboenden) väger mer än avfall från villor och flerbostadshus, samt verifiera om genereringstakten [kg/hushåll och vecka] som beräkningarna baserats på stämmer. Analysen gjordes utifrån tillhandahållna körlistor från Uppsala Vatten. För att undersöka Uppsala Vattens hypotes beräknades avfallsdensiteter utifrån de erhållna genereringstakterna av avfall för villor och flerbostadshus. Medelvärden för avfallsdensiteter uträknade från den totala kärlvolymen beräknades för villor, flerbostadshus samt verksamheter till 0.0475 [kg/l], 0.224 [kg/l], respektive 0.408 [kg/l]. Resultaten visade en stark indikation på att verksamhetsavfall väger mer än hushållsavfall och därmed stämmer troligtvis Uppsala Vattens hypotes. Resultatet från körlistorna bekräftade dock inte hypotesen fullständigt då det finns en osäkerhet i datan vilket genom metoden som används för beräkningar av avfallsdensiet gör att resultatet inte kan ses som ett direkt bevis. Verifieringen av genereringstakten har inte kunnat genomföras p.g.a att datan som analyserats i projetet inte hade den karaktär eller omfattning som behövdes. För att möjliggöra detta hade det behövs fler körlistor samt körlistor(ordlista Appendix A) med enbart verksamheter. Avslutande rekommendationer är att utforma en specialanpassad körlista som endast hämtar avfall från verksamheter, flerbostadshus eller villor för att direkt avfärda eller bekräfta Uppsala Vattens hypotes och dess genereringstakt från plockanalyserna.

I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament. Därför görs kommunala avfallsplaner. Däri beskrivs den rådande avfallsituationen i kommunen och mål sätts upp för avfallshanteringen. Statistik för verksamhetsavfall på kommunal nivå är generellt bristfällig i Sverige på grund av det flerdelade avfallshanteringssystem som råder. Kartläggning av såväl hushålls- som verksamhetsavfall är viktig så att avfallet på ett säkert sätt kan tas om hand om av aktörer i framtiden. En god avfallsplanering kan både direkt och indirekt leda till stora vinster för miljön t.ex. i form av minskade emissioner av växthusgaser. Denna studie ämnade till att kartlägga verksamhetsavfallet som uppstår i Uppsala kommun som ett bidrag till kommunens nya avfallsplan. Detta gjordes genom att samla in primärdata från aktörer inom avfallsbranschen.Vidare skulle också planens genomförande bedömmas ur ett miljöperspektiv en miljökonsekvensbeskrivning och modellering med livscykelanalysverktyget Waste Management Planning System (WAMPS). Resultatet av kartläggningen visade att mängden verksamhetsavfall från Uppsala kommun var cirka 290 000 ton exklusive schaktmassor. Den relativt stora mängden verksamhetsavfall antogs bero på den utveckling som råder i kommunen, framförallt vad gäller nybyggnationer. Jämförelser gjordes med två närliggande regioner samt ett nationellt genomsnitt. Uppsala låg under det nationella snittet i mängd verksamhetsavfall per invånare. Avfallsplanens genomförande bedömdes ha övervägande positiva effekter på miljö och hälsa. Planen bedömdes också bidra till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, framförallt God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Planens genomförande bedömdes också minska utsläpp av koldioxid och energianvändning. Modelleringen i WAMPS gav dock olika resultat för miljöpåverkan beroende på hur systemet definierades. Transportsystemets påverkan liknade den nationella siffra som finns vad gäller emissioner av klimatpåverkande gaser från avfallstransport. / In the early 1900s a Swede in average generated 25 kg of household waste per year. Today the amount is 500 kg per person. Trends indicate that waste volumes will continue to increase. 95 % of the generated waste in Sweden derives from businesses. The municipalities have no control over all this waste. There are guidelines and environmental objectives related to waste and the implementation of many of the policy instruments requires local incentives. Therefore municipal waste management plans exists. The plan describes the current waste situation in the municipality along with objectives for the waste management. Swedish data on commercial waste at a municipal level are generally deficient because of the complex prevailing waste management system. Identification of waste is important so it in the future safely can be taken care of. Good planning of waste management can directly and indirectly lead to significant environmental benefits. This study aimed to identify commercial waste in the municipality of Uppsala as a contribution to the new municipal waste plan. This was done by collecting primary data from actors in the waste industry.  Furthermore, implementation of the plan has also been evaluated from an environmental perspective by making an environmental impact assessment and using the model Waste Management Planning System (WAMPS). The amount of commercial waste from businesses in the municipality handled at facilities in Uppsala was estimated to about 290 000 tones excluding excavated soil. The relatively high amount of commercial waste could be due to the regional development, particularly in terms of new constructions. Comparisons were made with two other regions along with a national average. Uppsala had an average below the national figure of commercial waste per person. Implementation of the waste plan was mostly thought to have positive effects on environment and health. The plan was also expected to contribute to the fulfillment of the Swedish environmental objectives, especially A Good Built Environment, Reduced Climate Impact. Implementation of the plan was also assessed to reduce carbon emissions and energy use. The modeling in WAMPS gave different results for the environmental impact depending on how the system was defined.