No description available.

To achieve the Government's milestones for 2018, which means that 50 % of food waste shall be separated from household waste and undergo biological treatment (composting or anaerobic digestion).    Hultsfred, Högsby and Vimmerby are three adjacent municipalities of Kalmar, county Småland. During 2012 and 2013 analyzes were performed on their household waste to determine its composition. The household waste is currently collected in one fraction. The work, examines how much food waste the household waste contains. From the amount of food waste, the biogas potential is examined - how much food waste biogas generates and how much energy it corresponds to.    Food waste is broken down by microorganisms under anaerobic conditions (anaerobic digestion) in a biogas plant. The final product of the digestion of food waste is raw biogas and biofertilizer. The work has only considered biogas production.       Biogas potential is chosen to be investigated because no previous studies on this have been made. It provides the actual municipalities with an insight about how much biogas and energy that their food waste could generate if they separated food wastes from their household waste.      The results of the survey showed that the biogas potential in the three municipalities comprises 247 000 m3/year, corresponding to an energy value of 1,6 GWh/year. The current biogas production in Sweden is at an energy value of 1 473 GWh, which means that the biogas potential in the municipalities is low.

EU:s avfallsdirektiv är det högst styrande dokumentet som reglerar de nationella bestämmelserna gällande avfall. Detta genomsyrar bland annat kommunernas avfallsplaner. Tas hänsyn till plockanalyser, avfallsplan, insamlad mängd hushållsavfall och grovavfall erhålls en bra överblick på var åtgärder bör vidtas. Studien berör Ovanåkers kommuns avfallsarbete med avseende på hushållens avfallsmönster. Även avfall som går under producentansvaret har analyserats för att få en bättre uppfattning om kommunens förhållande till internationella och nationella lagar. Detta är viktigt för att veta hur avfallsarbetet fortsättningsvis skall bedrivas så effektivt som möjligt. Sekundärdatat som har erhållits i denna rapport har främst inhämtats från Bollnäs Ovanåkers Renhållnings AB (BORAB), Statistiska Centralbyrån (SCB), Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) samt Ovanåkers kommun. De analyserade åren är 2000-2012. Detta på grund av tillgängligheten av data. Slutsatser har gjorts utifrån en statistisk analys. Resultaten utifrån plockanalyserna indikerar på att en stor del av hushållsavfallet består av bioavfall (matavfall och trädgårdsavfall). Även en stor del består av avfall som går under producentansvaret. En faktor att beakta är att beteende och sociala normer är viktiga parametrar när det kommer till hur hushållen sorterar sitt avfall. Gällande producerad mängd hushållsavfall och grovavfall i kommunen så kan det finnas ett svagt samband med den minskade befolkningstillväxten. Februari skiljde sig dock från andra månader. Detta har dock att göra med antal dagar/månad. Denna studie visar att det är en fördel om hänsyn tas till antal dagar/månad för att kunna erhålla ett mer representativt resultat. Grovavfallet ökade efter år 2006. Orsaken beror sannolikt på att det blev kostnadsfritt att lämna in kyl och frys. Det finns också tendenser på säsongsvariation, då inlämnad mängd grovavfall ökade under månaderna maj-september. Vilket torde bero på att folk rensar och städar i sommarstugor, garage etc. under dessa månader. De framtagna resultaten visar att det är svårt att utföra en studie av detta slag på endast ett mindre område. Möjligtvis hade resultaten blivit mera lättanalyserade vid jämförelse av två eller flera kommuner. En annan nackdel är att tillgängligheten är begränsad vad gäller de sekundärdata som har analyserats i detta arbete. Önskvärt hade också varit att kunna analysera data för ytterligare ett tiotal år tillbaka. Studien visar att kommunen ligger bra till i relation till internationella och nationella bestämmelser. De ligger även i fas med deras kommunala avfallsplan.

<p>Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.</p>

Resursuttagen i Sverige är cirka fyra gånger större än vad som på lång sikt anses vara hållbart. I takt med att befolkningen växer ökar mängden hushållsavfall vilket har lett till att avfallshanteringen idag är en viktig del inom arbetet mot en mer hållbar miljö. Avfall genereras från alla hushåll och kan genom återvinning och återanvändning vara en tillgång som minskar resursuttagen. Fokus för denna studie ligger i källsortering av hushållsavfall. Syftet har varit att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom valet att källsortera och vad som påverkar dem. Utgångspunkten i studien var att ägandeformen av bostaden påverkar graden av källsortering. Totalt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med personer från två olika stadsdelar i en svensk tätort. Det insamlade materialet har analyserats för att kunna svara på studiens syfte. En större förståelse för vad som driver personer att källsortera innebär en möjlighet att skapa incitament för att uppnå en högre källsorteringsfrekvens i samhället. Resultatet visar att ägandeformen av bostaden inte påverkade upplevelsen av källsortering. Den främsta drivkraften ligger i individens moraliska förpliktelse att göra rätt och att ta sitt ansvar. För att kunna utöva sin drivkraft är det viktigast att det finns en rutin för beteendet för att göra det en del av vardagslivet. Möjligheten att skapa en rutin påverkas främst av tillgänglighet, men också ansvarsfördelningen och synen på vad avfall är.

<p>According to the European Union waste hierarchy, waste should first of all be minimized. Reuse and material and energy recycling come next. Lastly the waste should be thrown at the refuse tip. In the inner city of Stockholm waste handling can be done in various types of ways. The solutions vary as a result of the type of architecture of the building and its condition. Waste handling in the inner city of Stockholm works relatively well and there is a will among people to recycle and to sort out their waste, however it must be as easily accessible as possible. From a cost and working environment perspective there are more efficient solutions especially for buildings with an inner yard where there is a long and narrow distance for the refuse collectors. A longer distance will result in a higher fee for waste handling. What could be done is to look over current rooms, if there are better, more cost efficient solutions. There is a problem with the lack of space in the buildings. Other solutions could be to invest in recycling stations underground or disposers. This would give an initial cost but it would pay in the long run and it would also give a better opportunity to use food waste which is currently relatively limited in the inner city of Stockholm. To give people the possibility to use their waste is an important part in implementing the European Union waste hierarchy.</p>

Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.

According to the European Union waste hierarchy, waste should first of all be minimized. Reuse and material and energy recycling come next. Lastly the waste should be thrown at the refuse tip. In the inner city of Stockholm waste handling can be done in various types of ways. The solutions vary as a result of the type of architecture of the building and its condition. Waste handling in the inner city of Stockholm works relatively well and there is a will among people to recycle and to sort out their waste, however it must be as easily accessible as possible. From a cost and working environment perspective there are more efficient solutions especially for buildings with an inner yard where there is a long and narrow distance for the refuse collectors. A longer distance will result in a higher fee for waste handling. What could be done is to look over current rooms, if there are better, more cost efficient solutions. There is a problem with the lack of space in the buildings. Other solutions could be to invest in recycling stations underground or disposers. This would give an initial cost but it would pay in the long run and it would also give a better opportunity to use food waste which is currently relatively limited in the inner city of Stockholm. To give people the possibility to use their waste is an important part in implementing the European Union waste hierarchy.

Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring källsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring källsortering i de två kommunerna. Tre fokusgrupper i ålderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jämfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre ålderskategorierna och kommunerna. Dessutom ställdes resultatet mot tidigare forskning för att utläsa om studien speglade återkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framställs. Resultatet av studien visar på att närhet till återvinningsstationer, underhåll av återvinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om källsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benämndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera. Faktorer som lagkrav och taxeringsavgifter uttryckte deltagarna som obetydliga eller rentav hinder när det kommer till deras källsortering. Resultatet av studien visar på att inga direkta skillnader mellan kommunerna kunde utläsas, dock kunde skillnader i argument mellan ålderskategorierna utläsas. / By examine how six different groups in Katrineholm and Malmö talks and arguments about recycling this study aim to identify arguments and perceptions about recycling in the two municipalities. Three focus groups in the age categories 20-26, 30-45 and 46-65 were performed in each municipality. These six focus groups were compared among each other to identify similarities and differences between the age categories and municipalities. Furthermore, previous science and the results from this study were compared in aim to investigate whether this study reflects arguments and perceptions in previous studies or if new arguments were established. The result in this study show that proximity to recycling stations, maintenance of recycling stations, lack of space in the home, knowledge about recycling processes, knowledge about how to recycle, the environmental mentality and positive feedback are, for the participants in this study, working as motivation factors to recycle more. Factors as legislative demands and rate billing were seen as insignificant or in some cases obstacles when increase the participant’s recycling. The results of this study show no differences between the two municipalities, however, differences in arguments and perceptions between the age categories could be interpreted.

För att kunna nå de nationella miljömålen och generationsmålet krävs en minskning av avfallsmängderna. Genom att återbruka/återanvända en del av det grovavfall som kommer in till återvinningscentralerna kan mängden avfall som går till förbränning minska. Vid undersökningen svarade fraktionen för ca 1,3% av den totala mängden insamlat grovavfall, men det fanns potential att utöka mängderna då ett ökat intresse för återbruk ses både hos allmänheten och av avfallssektorn. Intervjuer genomfördes med tio olika kommuner/organisationer, med syfte att undersöka hur deras arbete med återbruk sker. Det konstaterades att utförandet av återbruksarbetet skiljde beroende på olika förutsättningar, så som kommunstorlek, invånarantal, storlek på städer, politisk vilja och kultur i kommunerna. Grunderna i arbetet var ett engagemang att skapa nätverk och utveckla fungerande samarbeten med aktörer och förvaltningar i kommunen, och att sprida information om avfall och återbruksmöjligheter till allmänheten. Det finns möjligheter att utveckla arbetet hos flera av de undersökta kommunerna, då samarbeten med ytterligare aktörer kan bidra till att större mängder eller fler fraktioner omhändertas. Ekonomiska styrmedel kan användas för att främja återbruksverksamheter, detta skulle exempelvis kunna ske genom att låta dessa befrias från de avfallsavgifter som uppstår då inte allt som omhändertas går att sälja. Förhoppningen med undersökningen är att inspirera kommuner till ett utökat arbete med återbruk, och på så vis lyckas minska avfallsmängderna i Sverige. / In order to achieve the national environmental objectives and the generational goal, a reduction of waste volumes is required. By recycling or reusing a part of the bulky waste entering the recycling centres, the amount of waste that is combusted can decrease. Approximately 1.3% of the total amount of collected bulky waste was being reused at the time of the survey. There was a growing interest from the public and the municipalities in the reuse of products. The purpose of this survey was to investigate how municipalities/organizations carry out their work with reuse of waste. The investigation has been conducted by interviews with ten different municipalities or similar organizations. It is noted that the performance of the work with reuse differ dependent on different conditions, such as size of municipalities, population, size of cities, political will and culture in the municipalities. The fundamentals of the work where a commitment to networking and developing effective collaborations with actors and administrations in the municipality, and to disseminate information about waste and reuse opportunities to the public. There is a potential for developing the work of several of the municipalities investigated, as cooperation with additional actors can help to deal with larger volumes or more fractions. Economic incentives can be used to promote reuse activities, for example, by waste charge exemptions when not all potential reuse items are offered for sale can be sold. The expectation of the survey is to inspire municipalities to expand their reuse efforts, thus reducing waste volumes in Sweden.