<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka taxibranschen efter branschens avreglering, med fokus på Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Denna innefattar den aktuella läge för taxibranschen i Stockholm och även den nya konkurrenssituationen hos taximarknaden i Stockholm efter avregleringen 1990. Denna undersökning bygger på en kvalitativ samt en kvantitativ metod då har vi försökt att noggrant få fram fakta om branschen med hjälp av både primärdata (intervjuer) och sekundärdata (årsredovisningar, ekonomiska rapporter, akademiska artiklar, Internet källor mm.). I analysen har utförts sedan en jämförelse mellan fallföretaget Taxi Stockholm och dess huvudkonkurrenter med hjälp av valda teorier och insamlade sekundär samt primärdata. Taxi Stockholm 15 00 00 AB som tackvare sin tidigare monopolinställning har haft en ledande position, på senare år förlorad marknadsandelar till sina konkurrenter. Trots att Stockholmsregionen har under en lång tid haft en stor potentiell marknad, på senare tid skett stora förändringar. Dagens marknad har visat en tendens att lönsamheten i branschen minskar ständigt och branschen är på väg till en mättad fas. Den aktuella situationen för taxibranschen påminner om en allt mättad marknad då efterfrågan inte motsvarar utbudet. Även med hjälp av ytterligare analyser kring branschens ekonomiska rapporter, kan vi konstatera att trots en positiv trend av omsättning hos de undersökta företagen, resultatet har minskat med åren som är även ett annat tecken för en mättad marknad. Undersökningen visar att Taxi Stockholms goda anseende och stordriftsfördelar inte kommer att räcka till som bolagets största konkurrensstrategi. Vidare anser vi att företagets sårbarhet gentemot sina konkurrenter kommer ständigt öka med en alltmer ökad konkurrenssituation.</p>

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka taxibranschen efter branschens avreglering, med fokus på Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Denna innefattar den aktuella läge för taxibranschen i Stockholm och även den nya konkurrenssituationen hos taximarknaden i Stockholm efter avregleringen 1990. Denna undersökning bygger på en kvalitativ samt en kvantitativ metod då har vi försökt att noggrant få fram fakta om branschen med hjälp av både primärdata (intervjuer) och sekundärdata (årsredovisningar, ekonomiska rapporter, akademiska artiklar, Internet källor mm.). I analysen har utförts sedan en jämförelse mellan fallföretaget Taxi Stockholm och dess huvudkonkurrenter med hjälp av valda teorier och insamlade sekundär samt primärdata. Taxi Stockholm 15 00 00 AB som tackvare sin tidigare monopolinställning har haft en ledande position, på senare år förlorad marknadsandelar till sina konkurrenter. Trots att Stockholmsregionen har under en lång tid haft en stor potentiell marknad, på senare tid skett stora förändringar. Dagens marknad har visat en tendens att lönsamheten i branschen minskar ständigt och branschen är på väg till en mättad fas. Den aktuella situationen för taxibranschen påminner om en allt mättad marknad då efterfrågan inte motsvarar utbudet. Även med hjälp av ytterligare analyser kring branschens ekonomiska rapporter, kan vi konstatera att trots en positiv trend av omsättning hos de undersökta företagen, resultatet har minskat med åren som är även ett annat tecken för en mättad marknad. Undersökningen visar att Taxi Stockholms goda anseende och stordriftsfördelar inte kommer att räcka till som bolagets största konkurrensstrategi. Vidare anser vi att företagets sårbarhet gentemot sina konkurrenter kommer ständigt öka med en alltmer ökad konkurrenssituation.

No description available.

<p>Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.</p>

Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.

<p>Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter.</p><p>Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag. Telekommunikation och verkstadsindustrin är fortfarande två kapitaltunga branscher, dvs. två branscher som binder mycket kapital. Livsmedelsbranschens siffror visar att branschen fortfarande dras med låga vinstmarginaler och lever på sin höga kapitalomsättning för att uppnå en acceptabel avkastning. Detaljhandeln uppvisar den klart högsta avkastningen i undersökningen, och är den bransch som skiljer sig mest från Selling och Stickneys studie.</p><p>Riskbedömningen som gjorts visar att alla företagen inom verkstadsindustrin och livsmedelsbranschen kan klassificeras som lågriskföretag, då de alla haft en stabil avkastning under perioden 2000-2004. Företagen inom telekommunikation och detaljhandeln har visat stor spridning i avkastningen under perioden 2000-2004, och detta gör att de flesta företagen inom dessa branscher kategoriserats som högriskföretag.</p>

Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter. Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar. Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag. Telekommunikation och verkstadsindustrin är fortfarande två kapitaltunga branscher, dvs. två branscher som binder mycket kapital. Livsmedelsbranschens siffror visar att branschen fortfarande dras med låga vinstmarginaler och lever på sin höga kapitalomsättning för att uppnå en acceptabel avkastning. Detaljhandeln uppvisar den klart högsta avkastningen i undersökningen, och är den bransch som skiljer sig mest från Selling och Stickneys studie. Riskbedömningen som gjorts visar att alla företagen inom verkstadsindustrin och livsmedelsbranschen kan klassificeras som lågriskföretag, då de alla haft en stabil avkastning under perioden 2000-2004. Företagen inom telekommunikation och detaljhandeln har visat stor spridning i avkastningen under perioden 2000-2004, och detta gör att de flesta företagen inom dessa branscher kategoriserats som högriskföretag.