Syftet med studien var att öka förståelsen kring vilka förbättringsmöjligheter som finns för att effektivisera en produktion i ett tillverkande företag med avseende på kapacitet och kapitalbindning. Studien har sedan lett till olika lösningar kring undersökningsfrågan där uppgiften var att effektivisera produktionen i ett tillverkande företag med avseende på kapacitet och kapitalbindning. Målsättningen var att ta fram lösningar som grundar sig i verksamheten och sedan ska kunna implementeras. Teorin och empirin jämförs i en analysmodell, för att kunna skapa en bra grund till de problemen och lösningarna som sedan beskrivs i studien. Nyckelord: Produktionseffektivisering, Kapitalbindning, Kapacitetsutnyttjande, Materialhantering

Det har under en lång tid i Sverige funnits ett intresse av att minska på lagernivåerna. I samband med den ekonomiska krisen på 1970-talet riktades allt mer fokus mot det kostsamma bundna kapitalet i lagret. Under 1980-talet började Just-In-Time introduceras i Sverige, senare även LEAN production. Dessa filosofier spädde på intresset för att minska på lagernivåerna ytterligare. Sedan dess kan vi se att en förändring har skett, exempelvis har leveransernas ledtid blivit kortare samt orderkvantiteterna mindre. Synen på lager skiljer sig dock åt mellan olika forskare. En del anser att lager skall ses som en tillgång, något som är värdeskapande. Medan andra forskare hävdar att lager är en belastning, som binder värdefullt kapital och bör minimeras. Syftet med denna studie är att undersöka vilken storlek på lagret företagen har valt, hur de resonerar kring lagret samt de faktorer som kan påverkar dess utformning. Studien är utförd med en kvalitativ ansats. Författarna har besökt tio olika tillverkande företag med produktion och lager i Stockholms område med omnejd. Genom semi-strukturerade intervjuer har respondenterna beskrivit hur de resonerar kring, samt arbetar med lager. Insamlad data har vidare analyserats med hjälp av aktuella teorier inom området. Studien visar på att majoriteten av företagen medvetet arbetar med relativt stora lager. Det är många olika faktorer som påverkar deras resonemang kring valet av lagernivå. Generellt prioriterar företagen en hög leveransservice samt att produktionsapparaten fungerar obehindrat. Ett större lager används för att säkerställa detta samt för att gardera sig mot externa osäkerheter och risker. Dock är majoriteten av företagen medvetna om hur mycket bundet kapital de har i lager. Ett flertal arbetar med att minska på nivåerna i den mån det går, detta utan att påverka leveransservicen och produktionen negativt. Studien visar även på att i princip alla företagen har påverkats av de japanska filosofierna mer eller mindre. Störst genomslag har LEAN production filosofin fått samt pull systemet kanban.

Syftet med undersökningen har varit att hitta en optimal nivå för etturval av Elpress varulager samtidigt som leveransförmåga och därmedkonkurrenskraft bibehålls eller förbättras. Elpress lageromsättning hardessutom jämförts med de största konkurrenterna. Resultatet baseras påen optimeringsmodell som konstruerats för att minimera den totalakostnaden för varje produkt. En statistisk analys har genomförts för atthitta optimala säkerhetslager givet rådande variation i efterfrågan.Samtliga produktkostnader för respektive produkt har beräknats och entestimplementering av olika prognosmodeller har genomförts. Undersökningenhar visat att Elpress i dag använder den prognosmodell somger den minsta absoluta avvikelsen, dvs. exponentiell utjämning.Undersökningen visar inget entydigt resultat att samtliga lagernivåereller orderkvantiteter skulle vara för små eller stora. Dock har detpåvisats att Elpress med hjälp av optimeringsmodellen hade sänkt sinaproduktkostnader under fjolåret med cirka 170 000 kronor. Undersökningenhar också visat att Elpress lageromsättningshastighet är likvärdigdess största konkurrenter. Resultatet är förmodligen rättvisande förprodukter som produceras i stora volymer men något mer missvisandeför lågvolymprodukter. Att variera ställkostnaden med konjunkturenhar angivits som ett förbättringsförslag. Dessutom har det föreslagits attElpress bör flytta extrapersonal när maskiner med dyr ställkostnad skaställas. Slutligen har konstaterats att det effektivaste sättet att reduceralagret är kännedom om framtiden, och därför måste prognosernaständigt förbättras.

<p>Isaberg-Rapid has problems with their internal material handling. The goal with this report is to create a layout for a pilot group in the production. Furthermore will appropriate carriers be suggested and the way of communicate between the stock keeping unit through coating to the assembly group will be analyzed.</p><p>The focal point is on a pilot group where the assembly of staple guns occurs. We have reviewed the material handling in the pilot group. By doing a spaghetti diagram the assemblers’ movements in the group is being analyzed and from that a new layout is proposed that will facilitate the handling of material in the assembly group.</p><p>Besides the spaghetti diagram the report is based on observations, interviews, a process flow schedule, a layout flow schedule and calculations.</p><p>To make the material flow to the assembly group more effective a proposal with a supermarket has been developed. The reason for using a supermarket is also to minimize tied up capital after coating. The transportation of material is handled by a dedicated material handler to minimize the interruptions in work for the assemblers.</p><p>The carriers that are used in the assembly group has been reviewed and to easily handle these a proposal with FIFO lines has been developed to make it easier for the assemblers.</p>

Isaberg-Rapid has problems with their internal material handling. The goal with this report is to create a layout for a pilot group in the production. Furthermore will appropriate carriers be suggested and the way of communicate between the stock keeping unit through coating to the assembly group will be analyzed. The focal point is on a pilot group where the assembly of staple guns occurs. We have reviewed the material handling in the pilot group. By doing a spaghetti diagram the assemblers’ movements in the group is being analyzed and from that a new layout is proposed that will facilitate the handling of material in the assembly group. Besides the spaghetti diagram the report is based on observations, interviews, a process flow schedule, a layout flow schedule and calculations. To make the material flow to the assembly group more effective a proposal with a supermarket has been developed. The reason for using a supermarket is also to minimize tied up capital after coating. The transportation of material is handled by a dedicated material handler to minimize the interruptions in work for the assemblers. The carriers that are used in the assembly group has been reviewed and to easily handle these a proposal with FIFO lines has been developed to make it easier for the assemblers.

<p>Examensarbetet sammanfattar de mekanismer som binder kapital i den speciella miljö som råder i företagets gasturbintillverkning. De pågående verksamhetsutvecklande åtgärderna recenseras ur ett kapitalbindningsperspektiv och rekommendationer inför det fortsatta kapitalbindningsarbetet hos företaget presenteras. Rapporten visar även hur gängse mätmetoder och nyckeltal behöver anpassas för de långa ledtiderna och den höga grad av kundanpassning som företagets produkter kännetecknas av.</p>

Business unit Cylinder at ASSA AB in Eskilstuna are having problem with frictions in their production process. Changes are occurring and older products along with machineries are phased out and transferred to low-cost countries. This opens up possibilities to at a larger extend customize physical flows after production flows. The authors where given the task to analyze the production and find problem areas to improve and to give suggestion on how Business unit Cylinder can work to optimize their production flow. The aim of the thesis work is to come up with suggestions on how to reduce the lead time in production and how the tied up capital can be reduced. In more detail the task included to find problem areas that are counteracting an effective flow, give solutions on new flows for the production of the cylinder core, give suggestions for new stock points for the production and how the production shall be managed and controlled. During the last twelve months ASSA AB has sold over 700 different types of cylinder cores, and the product range is very wide. Today ASSA AB has chosen to work with a layout design where similar machines stand close to each other in groups, so called workshop design. The first manufacturing step take part in a multi operations lathe where a brass pole is lathed and cut off to right size and shape and necessary wholes are drilled. Later on the cylinder cores receive their key profile. Finally some cores are drill protected with hard metal pins to increase the safety of the cylinder. The flow time is long in production and the total flow time for a cylinder core can be up to 160 days. There are a numerous amount of article numbers in stock with a huge combined stock value. Still, there are often wrong articles in stock and there are occurring shortage situations regularly. Set-up times are variably and differ significant between which products that the set-ups are performed between. The largest part of the long flow times is non-value adding time, and above all stock times which occurs because of the large batch sizes that are used today. This counteracts a fast and effective flow. The main reason for the large batch sizes is a long, variably and in many cases unknown set-up time. Out of performed calculations are given that about 880 000 SEK could be released from stock point L72 and L70 just by reducing the batch sizes to between 250-500 cylinder cores for high volume articles. This would reduce the stock value with over 75 percent for these article numbers. By shorten today’s long set-up times, and be able run smaller batch sizes, flow time should be able to be shorten from todays 100 days down to about 6 days. / Äldre produkter tillsammans med maskiner fasas ut eller läggs ut/flyttas till lågkostnadsländer. Detta ger möjligheten att i större utsträckning anpassa fysiska flöden efter produktflöden. Problemet är att det idag uppstår friktioner i produktionsprocessen hos Affärsenhet Cylinder på ASSA AB i Eskilstuna. Författarna gavs i uppdrag att analysera produktionen och hitta problem-områden för förbättringsinsatser, samt ge förslag på hur Affärsenhet Cylinder kan arbete för att optimera flödet. Examensarbetets syfte är att ge förslag på hur ledtiden i produktionen kan kortas samt hur kapitalbindningen i lager kan minskas. Mer ingående innebär detta att hitta problemområden som motverkar ett effektivt flöde, ge förslag på eventuella nya flöden för produktionen av cylinderkärnor, ge förslag på lagringspunkter för produktionen samt hur produktionen skall styras och planeras. Under de senaste tolv månaderna har ASSA AB sålt över 700 olika typer av cylinderkärnor, och produktfloran är alltså oerhört bred och stor. Idag har ASSA valt att jobba med en gruppering där liknande maskiner står intill varandra i grupper, så kallad funktionell verkstad. Första tillverkningssteget sker i en fleroperationssvarv där en mässingstång svarvas och kapas till rätt storlek och form, samt att nödvändiga hål borras. Sedan driftas cylinderkärnan för att erhålla rätt nyckelhålsprofil. Slutligen borrskyddas vissa kärnor med hårdmetallstift för att öka säkerheten på cylinderkärnan. Flödestiden är idag väldigt lång i produktionen och den totala flödestiden för en kärna kan uppgå till så mycket som 160 dagar. I lager finns en mängd artikelnummer med sammantaget stort värde. Dock är det ofta fel artiklar som finns i lager, och det uppstår bristsituationer. Ställtiderna är varierande och skiljer sig markant mellan vilka produkter ett ställ genomförs. Största delen av den långa flödestiden är icke värdeskapande tid, och framförallt lagringstid, som uppkommer genom de stora batchstorlekarna som används idag. Detta motverkar ett snabbt och effektivt flöde. Anledningen till de stora batchstorlekarna är en lång, varierande och i många fall okänd ställtid. Ur genomförda beräkningar ges att cirka 880 000 SEK skulle kunna frigöras i Lager72 och Lager70 enbart genom att reducera batchstorlekarna till mellan 250-500 cylinderkärnor för högvolymsartiklarna. Detta motsvarar alltså en reducering av lagervärdet från dagens nivåer, med över 75 procent för dessa artikelnummer. Genom att korta dagens ställtider och därigenom kunna tillverka i mindre batchstorlekar kan dagens flödestid från första operationssteget till montering-/DC kortas ner från cirka 100 dagar till cirka 6 dagar.

Sto Scandinavia AB är ett dotterbolag till Sto AG som är ett av de marknadsledande företagen inomtillverkning och försäljning av byggprodukter i form av exempelvis golv och väggar. Sto ScandinaviaAB har även de viss tillverkning men den huvudsakliga verksamheten är att marknadsföra och säljaprodukter till byggindustrin. För att kunna leverera sina produkter till kunderna inom önskattidsfönster har Sto Scandinavia fem centrallager på olika platser i Norden.Att ha produkter i lager är en förutsättning för att kunna uppnå tillräcklig servicenivå mot kunderna,men det medför också att kapital binds upp som istället kunde investerats i verksamheten ellerplacerats någon annanstans och gett avkastning. Då Sto Scandinavia AB i dagsläget har varor i lagertill ett värde av ca 37 miljoner kronor fördelat på ca 4000 artikelnummer medför det att lagerstyrningär en aspekt av stor vikt.En faktor som försvårar lagerstyrningen är att Sto Scandinavia AB:s produkter används tillbyggprojekt som framför allt bedrivs sommartid. För att kunna tillgodose efterfrågan även underhögsäsong måste lager byggas upp inför sommaren. Men om dessa lager är för högt dimensioneradekan det leda till att produkterna får ligga på lager ända tills nästa sommar och binda upp kapital.Som ett steg i den fortlöpande effektiviseringsprocessen ville därför Sto Scandinavia AB undersökaom det går att sänka kapitalbindningen med bibehållen leveransservice. Syftet med denna studie blevsåledes att undersöka och ge rekommendationer om hur lagerstyrning bör ske för partihandelföretagmed starkt säsongsbetonat sortiment i avseende att reducera kapitalbindningen i lager utan att försämraleveransservicen.För att uppnå detta syfte togs en analysmodell fram för att kunna analysera hur lagret borde styras.Analysmodellen går i stora drag ut på att klassificera sortimentet utifrån artikelkarakteristik, med hjälpav befintlig teori ge förslag på hur respektive klass ska styras, simulera lagerutvecklingen förrepresentativa artiklar ur respektive klass för att slutligen kunna analysera och dra slutsatser om hur ettlager med rådande förutsättningar ska styras.Genom att analysera simuleringsresultaten från de olika klasserna kan det konstateras att de meravancerade sätten att styra lager i form av metoder för att prognostisera den förväntade efterfrågan intepresterade lika bra som förväntat. Istället presterade de i vissa fall ungefär lika bra som de mindreavancerade och i vissa fall sämre. Analysen visade också att om simuleringsresultaten för mångaartiklar visade sig vara sämre än det resultat Sto Scandinavia AB fick med sin dåvarandelagerstyrning. Med andra ord var Sto Scandinavia AB:s lagerstyrning redan relativt bra anpassad tillförutsättningarna.För några av de framtagna klasserna blev dock resultatet för något eller några av de framtagnalagerstyrningsförslag bättre än den ursprungliga lagerstyrningen med hänseende till studiens syfte, attminska kapitalbindningen utan att servicenivån försämras nämnvärt. Vid framtagandet avrekommendationer togs även hänsyn till hur mycket resurser själva lagerstyrningen skulle ta i anspråk.

Examensarbetet sammanfattar de mekanismer som binder kapital i den speciella miljö som råder i företagets gasturbintillverkning. De pågående verksamhetsutvecklande åtgärderna recenseras ur ett kapitalbindningsperspektiv och rekommendationer inför det fortsatta kapitalbindningsarbetet hos företaget presenteras. Rapporten visar även hur gängse mätmetoder och nyckeltal behöver anpassas för de långa ledtiderna och den höga grad av kundanpassning som företagets produkter kännetecknas av.

Bakgrund och problem: Företag kan få flera positiva effekter av att aktivt arbeta med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet. Företagen har dock olika möjligheter beroende på vilken bransch de arbetar inom. Kapitalbindningen kan minskas beroende på vilken bransch företaget verkar inom samt vilka val som företaget gör. Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning svenska företag inom mediebranschen och skogsbranschen arbetar aktivt med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet samt jämföra resultaten med en tidigare motsvarande undersökning inom tillverkningsbranschen. Jämförelsen ska utröna hur branschtillhörighet påverkar arbetet. Avgränsningar: Undersökningen riktar sig till de 25 största svenska aktiebolagen inom mediebranschen respektive skogsbranschen. Ingen skillnad har gjorts på noterade och onoterade bolag eller på större eller små bolag. Bolagen är emellertid i praktiken nästan uteslutande större bolag. Metod: Arbetet har bestått av två delar. Dels har en studie gjorts av företagens årsredovisningar i syfte att få en bild över hur företagens förutsättningar att bedriva ett aktivt arbete med dessa frågor ser ut. Frågeenkäter har skickats ut till ekonomichefer, eller personer med samma insikt i bolaget, på 25 företag inom mediebranschen respektive skogsbranschen. Ekonomicheferna har sedan kontakts för telefonintervju. Svaren har efter att ha tolkats och kvantifierats jämförts med svaren i en motsvarande undersökning för tillverkningsbranschen. Resultaten har utvärderats utifrån en deduktiv ansats där metoden har varit blandad kvantitativ och kvalitativ. Resultat och slutsatser: Alla bolagen i undersökningen arbetar aktivt med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet, även de som uppger att de inte gör det. Inom tillverkningsbranschen arbetar de flesta aktivt med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet samtidigt som det är oklart huruvida de som uppgett att de inte arbetar aktivt trots allt gör det. Tillverkningsbranschen är den bransch som arbetar mest utstuderat med lagerfrågor. Det vanligaste inom tillverkningsbranschen är att man arbetar med lager utifrån efterfrågan medan man i mediebranschen och skogsbranschen arbetar mest med lean supply chain. Mediebranschen har emellertid mycket små lager om man ens har något. Alla i mediebranschen tycker att kundfordringar är det klart viktigaste området att arbeta med men i praktiken arbetar en stor del av företagen mycket lite med frågan. Tillverkningsbranschen arbetar mest med frågan även om man inte tycker att den är lika viktig som de två andra branscherna gör. Ingen av de tre branscherna arbetar särskilt utstuderat med leverantörsfakturor. Inte ens mediebranschen som har balansräkningar där leverantörsskulder upptar relativt stor plats. Sammanfattningsvis så spelar branschtillhörigheten en viss roll kring hur företagen arbetar med dessa frågor, men det som tycks mest avgörande för hur företagen bedriver sitt arbete tycks vara företagets struktur och individuella förutsättningar. Förslag till fortsatt forskning: Undersökningen har påvisat skillnader mellan mediebranschen, skogsbranschen samt tillverkningsbranschen i hur man arbetar med rörelsekapitalet. En utbredning till än fler branscher skulle vara intressant för att vidare utreda branschtillhörighetens betydelse.