Detta examensarbete har utförts på Rimaster AB i Rimforsa, vars huvudsakliga verksamhet är legotillverkning inom elektronik och mekatronik. Rimaster AB har cirka 140 anställda och omsätter cirka 116 MSEK. Den största delen av tillverkningen är manuell och all produktion sker mot kundorder. Företaget upplever att produktionsflödet är ojämnt och därmed även kapacitetsutnyttjandet. Dessutom är kapitalbindningen hög, både i råvarulager och i färdigvarulager. Syftet med detta arbete är därför att genom en förbättrad styrning av lager och produktion minska kapitalbindningen samt uppnå ett jämnare kapacitetsutnyttjande. Kostnaden för kapitalbindningen bestäms genom att en lagerränta för respektive lagerställe tas fram. För råvarulagret beräknas lagerräntan till 15,8 procent och för färdigvarulagret 16,9 procent. Totalt ger detta en årlig kostnad för kapitalbindning på 2,4 MSEK. Utöver detta ska lagerräntan användas till att fatta korrekta beslut vid lagerstyrning, till exempel vid beräknande av inköpskvantiteter. Vid en analys av råvarulagret identifieras ett antal artikeltyper som i sin tur ligger till grund för en klassificering av de lagerförda artiklarna. En artikelklass som stora delar av kapitalbindningsproblematiken kan hänföras till är artiklar med låg behovsfrekvens i kombination med leverantörernas minimala orderkvantiteter. För att minska detta problem rekommenderas ett fördjupat leverantörssamarbete i syfte att göra orderkvantiteterna mindre. För övriga artikelklasser föreslås en differentierad lagerstyrning som ett verktyg för att få kontroll över lagret. Kapitalbindningen i färdigvarulagret beror främst på att kunden, genom avtal, bestämmer hur deras ledtidskrav ska uppfyllas. Detta beslut bör istället fattas av Rimaster AB och baseras på kundorderpunktens placering. Det ojämna kapacitetsutnyttjandet beror bland annat på att produktionen är uppdelad i flera mindre grupper med kundfokus. Dessutom stämmer inte produktionsgrupperna överens med de grupper som använts planeringsmässigt. Av denna anledning föreslås ett nytt produktionsflöde där fyra produktorienterade slutmonteringsgrupper skapas, dessa bildar dessutom planeringsgrupper. Genom denna aggregering av resurser skapas förutsättningar för ett jämnare produktionsflöde och därmed även ett jämnare kapacitetsutnyttjande. Samtidigt föreslås ett nytt detaljplaneringssystem med funktionalitet enligt Workload Control-konceptet för att möjliggöra korta och säkra ledtider och en begränsad mängd produkter i arbete. En ytterligare bidragande orsak till det ojämna produktionsflödet är att produktionsbatcherna är stora, trots att ställtidsandelen normalt sett är låg. Detta beror på att batchstorleken normalt likställs med storleken på en kundorder. Följaktligen föreslås en minskning av batchstorlekarna vilket förutom att bidra till ett jämnare flöde även medför kortare produktionsledtider. / This Master Thesis has been carried out at Rimaster AB in Rimforsa, a sub-contractor in electronics and mechatronics. Rimaster AB has 140 employees and an approximate annual turnover of 116 MSEK. The main part of the production consists of manual work and is carried out on receipt of customer orders. The company perceives a fluctuating flow in the production and consequently fluctuations in the capacity utilization. Furthermore there is a considerable capital tye-up in the inventory of raw materials as well as in the inventory of finished goods. Therefore the purpose of this Master Thesis is to achieve levelled capacity utilization and less capital tied-up through an improved management of inventory and manufacturing. An inventory holding cost is calculated for the inventories respectively to determine the cost of capital tied-up. For the inventory of raw materials the cost is 15.8 percent of the annual average inventory value, and for the inventory of finished goods the cost is 16.9 percent. This yields an annual cost of 2.4 MSEK. Furthermore the inventory holding cost should be used in decisions regarding inventory management, e.g. when calculating order quantities. When analyzing the inventory of raw materials a number of types of stock items are identified. These types form the foundation of a classification of the stock items. A significant part of the capital tied-up relates to stock items with low demand combined with minimum order quantities from the suppliers. An improved co-operation with the suppliers in order to reduce these quantities is therefore recommended. For the remaining classes of stock items a differentiated inventory control system is proposed. In the inventory of finished goods the capital tied-up is mainly a consequence of customers requiring, by contract, how their demanded lead time shall be fulfilled. Instead this should be decided by Rimaster AB based on the position of the order penetration point. One reason to the fluctuating capacity utilization is that the production is divided into several sub-groups with customer focus. Furthermore these groups do not correspond to the groups used for production planning. A new production flow is therefore proposed with four product-oriented final assembly groups. These new groups should also be used for production planning. Through this aggregation of production resources it is possible to achieve a levelled production flow and hence a levelled capacity utilization. In combination with the measures mentioned above, a new production activity control system, in accordance to the Workload Control concept, is proposed. This control system enables short and safe lead times and a limited amount of work in progress. Another reason to the fluctuating capacity utilization, caused by a fluctuating production flow, is the use of large batches despite short set-up times. The size of a batch is normally equal to the size of a customer order. Consequently a reduction of the batch sizes is proposed in order to achieve a levelled production flow and shortened production lead times.

Ett väl utnyttjat automatlager som innehåller rätt artiklar, med hänsyn till dess betydelse för företaget och efterfrågefrekvens, innebär en ökad konkurrenskraft på marknaden. Med hjälp av tydliga beslutskriterier angående vilka produkter som ska lagerföras i automatlagret underlättas den dagliga lagerstyrningen. En förbättrad insikt och kontroll över en lagerverksamhet innebär möjligheter för företag att med hjälp av exempelvis differentierade servicenivåer nå en högre kundtillfredsställelse och minskad kapitalbindning. Det studerade företaget upplever att lagerstyrningen av automatlager samt plock-och buffertlager inte sker fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Frekventa truckkörningar till följd av brist i automatlagret och höga lagernivåer samt mindre frekventa produkter som följd av felplacering av artiklar i automatlagret är tidskrävande aktiviteter att hantera. Syftet med studien är att utforma en lagerstyrning för företag inom grossisthandeln för att öka utnyttjandegraden av ett automatlager med hänsyn till artiklarnas betydelse för företaget och dess efterfrågefrekvens. Studien är utformad som en fallstudie och kommer att baseras på Abena AB i Växjö. Studien belyser de nuvarande problemen som finns i företagets lagerstyrning samt ger förslag till förbättringar. Fallstudiens disposition baseras på följande tre frågeställningar: Hur ser Abenas nuvarande lagerstyrning ut vid fördelning av lagerplatser i automatlagret? Vad är orsakerna till de problem som identifieras i nuvarande lagerstyrning och vad innebär de för konsekvenser? Vilka förbättringsåtgärder kan föreslås för att åstadkomma en högre utnyttjandegrad av automatlagrets lagringskapacitet? Under studiens gång har förslag på tillvägagångssätt för att öka utnyttjandegraden av företagets automatlager presenterats. Ett datoriserat verktyg i Excel har skapats där samtliga beräkningar utförts baserade på Abenas data från affärssystemet. Det utformade verktyget i Excel kan i framtiden användas av företaget som ett hjälpmedel för utveckling av lagerstyrning. En ny kategorisering enligt ABC/XYZ-kategorisering skapade goda förutsättningar för Abena att på ett mer rationellt och konsekvent sätt fördela artiklar till lagerplatser i automatlagret. En differentiering av servicenivåer utifrån den kategorisering innebär ytterligare högre utnyttjandegrad av automatlager då lagernivåerna anpassas utefter värdet på produkten samt dess efterfrågefrekvens. Differentieringen resulterade i en minskad kapitalbindning på 1 821 187 kronor jämfört med senast bokförda kapitalbindning. Det frigjorda kapitalet förbättrar företagets ekonomiska förutsättningar inför exempelvis framtida investeringar.

Fastighetssektorn har en genomsnittligt hög skuldsättningsgrad och exponeras för en ränterisk vid styrränteförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur svenska fastighetsbolags marknadsvärde påverkas vid tillkännagivandet av styrränteförändringar jämfört med marknadsindex, samt skuldsättningsgradens betydelse. Studien genomförs med eventstudie och regressionsanalys för 18 börsnoterade fastighetsbolag, under perioden 2014-2020. Den kvantitativa undersökningen kompletteras med en undersökning på ett urval av fem fastighetsbolags årsrapporter, i syfte att undersöka fastighetsbolagens hantering av styrränteförändringar och ränterisk. Eventstudierna finner en positiv genomsnittlig avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntehöjningar men ingen signifikant avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntesänkningar. I resultaten från regressionsanalys påvisas inga signifikanta samband. Det framgår i fastighetsbolagens årsrapporter att en omfattande användning av obligationsfinansiering, långfristig kapitalbindning, räntebindning och räntederivat minskar räntekänsligheten och resultateffekten av styrränteförändringar.

Det förekommer idag att företag har ett överflöd av bundet kapital, oftast med anledning för att säkerställa att material ska finnas i lager för att undvika produktionsstopp. Målet med fallstudien är att konstruera en arbetsmodell som reducerar lagerkostnader. Studien innehåller både kvalitativ och kvantitativa forskingsmetoder, triangulering har används för att uppnå god kvalitet vid insamling av empirisk data. En simulering beträffande reduceringen av kapitalbidningen och lagerkostnaderna utfördes för att ekonomiskt optimera lagret. Skribenterna har konstruerat en arbetsmodell som är resultatet av arbetet vilket resulterar i reducerade lagerkostnader.

<p>Saab Aerosystems är en affärsenhet inom Saab-gruppen. Stridsflygplanet JAS 39 Gripen är huvudprodukten och den kompetens som används till Gripen nyttjas också till andra produktområden såsom obemannade farkoster, taktiska system, pilotutbildningar, simulatorer och nätverksbaserade försvar.</p><p> </p><p>När det gäller Aerosystems produktstrategier har dessa förändrats över tiden då företagets marknadssituation förändrats i och med att de gått från en enda kund (försvarets materielverk) till att verka på en mer internationell marknad. Kraven har skärpts, vilket gör att Aerosystems behöver en mer kostnadseffektiv produktion. Samtidigt måste de möta marknadens krav på flexibilitet, kvalité och leverans.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att, genom en analys av rör- och svetsavdelningen, ta fram en uppdaterad och standardiserad planeringsstrategi för givna avdelningar. Därigenom ska företaget nå kortare ledtider, minskad kapitalbindning och ett kostnadseffektivare utnyttjande av resurserna.</p><p> </p><p>Både rör- och svetsavdelningen är utformade som funktionella verkstäder. Antalet olika artiklar och flödesvägar är stort, även om tyngdpunkten ligger på ett mindre antal. Röravdelningen är oftast första steget i tillverkningskedjan för rör men flertalet artiklar kan komma tillbaka som svetssammanställningar i ett senare skede för att genomgå exempelvis isolering och märkning. Svetsavdelningen utgör aldrig startavdelning utan här sker generellt sammanställningar av redan producerade artiklar. Order som tillhör rör- och svetsavdelningen kommer även i kontakt med beläggningsgrupper som tillhör affärsenheten Aerostructures, vilket leder till komplexitet i planeringen.</p><p> </p><p>Dagens planering sker genom den MRP-körning som genomförs av ERP-systemet. Huvudplanen bryts ner till nettobehov för respektive ingående artikel. Därmed får produktionsstyraren förslag på tänkta startdatum för aktuella order. För att systemet ska ge korrekta startdatum krävs korrekt indata till systemet, vilket i dagsläget inte ligger på en tillfredsställande nivå. Det finns även tveksamheter vad gäller valda säkerhetslagernivåer. För att åtgärda de givna problemen har ett antal åtgärdsförslag genererats.</p><p> </p><p>Åtgärdsförslagen är tänkta att, på ett tydligt sätt, sätta upp rutiner över hur produktionsstyrningen ska genomföras för rör- och svetsavdelningen. Betydelsen av en korrekt hantering visualiseras för att påvisa vikten av en differentierad, men ändå standardiserad, planering. Åtgärdsförslagen har dessutom utformats med hänsyn till eventuella förändringar kopplat till lokalisering av avdelningarna samt förändrade produktionstakter.</p><p> </p><p>Genomförandet av åtgärdsförslagen i rör- och svetsavdelningen leder till en produktion där liknade artiklar hanteras på ett liknande sätt. Orderkvantiteter kommer vara utformade på ett sätt som är lämpligt utifrån produktionens processer, samt utifrån ett synkroniseringsperspektiv mellan olika behovsnivåer. Det ger tydliga riktlinjer över var säkerhetslager ska finnas, samt hur nivån ska bestämmas. Därtill framgår vad företaget bör sträva mot när det gäller säkerhetslager. Företaget får också lämpliga värden för planerade ledtidsparametrar såsom transporttid, kötid och säkerhetsledtid. Det ges även en förklaring till vad som är avgörande vid valet av nivåer på parametrarna och hur korrekta värden leder till effektivare flöde med lägre genomloppstider.</p><p> </p><p>Den sammanlagda effekten av ett genomförande, skulle bli att produktiviteten ökas genom orderkvantiteter som är anpassade utefter processen. Kapitalbindningen minskas genom kortare genomloppstider och lägre säkerhetslager. Dessutom blir arbetet för produktionsstyraren enklare eftersom det finns uppsatta riktlinjer över hur nya artiklar ska hanteras och parametersättas.</p>

<p>Bakgrunden till detta arbete har varit att, på uppdrag av Green Cargo Road&Logistics, finna möjligheter att sänka kapitalbindningen vid Goodyears nordenlager i Norrköping. Lageromsättningshastigheten är i nuläget inte tillfredställande och även en generell minskning av lagernivåerna är önskvärd. </p><p>En nulägesanalys har genomförts medelst intervjuer och studiebesök. Därefter har en grundlig litteraturstudie och en detaljstudie av ett urval artiklar i lagersystemet utförts. Utifrån dessa båda studier samt utförd problemanalys rekommenderas ett antal förslag på förbättringsåtgärder. </p><p>Studien visar att lagerstyrningssystemet inte på ett godtagbart sätt klarar av att ta hänsyn till nordenmarknadens säsongsvariationer. Bristsituationer är vanligt förekommande tidigt under säsong samtidigt som överbeställningar sker i slutet på säsong. För dubbade och monterade artiklar kan i många fall höga lagernivåer och låg lageromsättningshastighet observeras, detta beroende på den process förädlingen medför. Ytterligare en faktor som starkt bidrar till komplexiteten är i detta fall det stora antalet artiklar i systemet. Dessutom kan ett stort antal artiklar iakttagas där lagernivåerna ligger relativt högt konstant över såväl hög- som låg säsong, där dessutom omsättningen är låg. </p><p>Ett antal åtgärdsförslag med rekommendationer föreslås i sex punkter. Åtgärdsförslagen rekommenderar ett lagerstyrningssystem bättre anpassat till nordenmarknadens kraftiga säsongsvariationer. Karaktäristikan med påtagliga säsongsvariationer bidrar till stora prognosfel och lagerstyrningssystemet behöver på ett bättre sätt hantera prognosavvikelserna. Detta inkluderar en reviderad partiformningsmetod, då det nuvarande användandet av metoden TBO inte ger tillfredställande resultat. </p><p>I dagsläget är förädlingen en flaskhals i lagersystemet, varvid ett införskaffande av högkapacitetsdubbningsmaskiner skulle höja lageromsättningshastigheten. Ytterligare en åtgärd vilken skulle höja lageromsättningshastigheten är en bättre bevakning av inaktuella artiklar. För lågvolymartiklar med avsevärd hög lagernivå i förhållande till prognos bör en översyn utföras och en rutin för övervakning av dessa skapas.</p>

<p>Examensarbetet har utförts under hösten 2004, inom ämnesområdet Logistik vid Linköpings Tekniska Högskola, på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Företagets verksamhet består av utveckling och tillverkning av komponenter och reservdelar till, samt montering och underhåll av civila och militära flygplansmotorer. Volvo Aero har haft problem med hög kapitalbindning och har mycket artiklar med låg lageromsättningshastighet. Ett höjt tryck från koncernledningen på en ökad lageromsättningshastighet samtidigt med en volymuppgång har medfört en önskan om fler artiklar i lager och produktion på artiklar med hög efterfrågan. För att klara denna volymuppgång och samtidigt öka lageromsättningshastigheten måste de ta bort den del av lagret med lägst rörlighet, vilket har föranlett denna studie. </p><p>Rapportens syfte är därför att kartlägga orsaker till varför artiklar får låg lageromsättningshastighet och därefter ta fram åtgärder för att förebygga detta. </p><p>De för företaget relevanta, orsakerna till att artiklar får låg lageromsättningshastighet kartlades och analyserades utifrån teoristudier och förebyggande åtgärdsförslag togs fram. Åtgärderna baserades på litteraturstudier samt tips från ett besök på Volvo Aero Norge. Åtgärdsförslagen anpassades för att bli tillämpbara för företaget och förutsättningar för att genomföra åtgärderna samt åtgärdernas effekter på logistikmålen analyserades. Utifrån denna analys rekommenderades ett antal åtgärdsförslag som är möjliga att genomföra samt som vi anser kommer att ha positiva effekter på logistikmålen. Orsakerna med störst negativ inverkan på Volvo Aeros lageromsättning är att inleveranser inte kunnat stoppas vid minskad efterfrågan, på grund av bristfälliga prognoser, samt kvalitetsavvikelser som måste repareras. Bristerna i prognoserna samt i reparationsmetoder och kapacitet för att reparera tillsammans med bristfällig drivning av uppföljning av stillaliggande artiklar samt inställningen till skrotning och kassation har medfört att dessa artiklar inte åtgärdats. De viktigaste åtgärderna för att förebygga detta anser vi är fortsatt uppföljning av RAM-programmens prognoser för att minska prognosfel samt ökad kommunikation internt och externt för att förbättra reaktionstiden vid nedgång i efterfrågan. Variabel kapacitet hos personal, genom upplärning av anställda eller genom nyanställning, samt variabel kapacitet och robustare processer i maskiner, genom investeringar, för att hantera osäkerhet i efterfrågan samt bli mindre beroende av viss personal och maskiner. Att inkludera komponentområdeschef i drivning av uppföljning av artiklarna, ändrad inställningen till skrotning och kassation så att det kan ske oberoende av utrymme i budgeten samt införa ett Storage Location på marknadsavdelningen. Genom att arbeta utifrån våra åtgärder anser vi att Volvo Aero kan förebygga att artiklar får låg lageromsättningshastighet i framtiden.</p>

<p>Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter.</p><p>Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag. Telekommunikation och verkstadsindustrin är fortfarande två kapitaltunga branscher, dvs. två branscher som binder mycket kapital. Livsmedelsbranschens siffror visar att branschen fortfarande dras med låga vinstmarginaler och lever på sin höga kapitalomsättning för att uppnå en acceptabel avkastning. Detaljhandeln uppvisar den klart högsta avkastningen i undersökningen, och är den bransch som skiljer sig mest från Selling och Stickneys studie.</p><p>Riskbedömningen som gjorts visar att alla företagen inom verkstadsindustrin och livsmedelsbranschen kan klassificeras som lågriskföretag, då de alla haft en stabil avkastning under perioden 2000-2004. Företagen inom telekommunikation och detaljhandeln har visat stor spridning i avkastningen under perioden 2000-2004, och detta gör att de flesta företagen inom dessa branscher kategoriserats som högriskföretag.</p>

Examensarbetet har utförts under hösten 2004, inom ämnesområdet Logistik vid Linköpings Tekniska Högskola, på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Företagets verksamhet består av utveckling och tillverkning av komponenter och reservdelar till, samt montering och underhåll av civila och militära flygplansmotorer. Volvo Aero har haft problem med hög kapitalbindning och har mycket artiklar med låg lageromsättningshastighet. Ett höjt tryck från koncernledningen på en ökad lageromsättningshastighet samtidigt med en volymuppgång har medfört en önskan om fler artiklar i lager och produktion på artiklar med hög efterfrågan. För att klara denna volymuppgång och samtidigt öka lageromsättningshastigheten måste de ta bort den del av lagret med lägst rörlighet, vilket har föranlett denna studie. Rapportens syfte är därför att kartlägga orsaker till varför artiklar får låg lageromsättningshastighet och därefter ta fram åtgärder för att förebygga detta. De för företaget relevanta, orsakerna till att artiklar får låg lageromsättningshastighet kartlades och analyserades utifrån teoristudier och förebyggande åtgärdsförslag togs fram. Åtgärderna baserades på litteraturstudier samt tips från ett besök på Volvo Aero Norge. Åtgärdsförslagen anpassades för att bli tillämpbara för företaget och förutsättningar för att genomföra åtgärderna samt åtgärdernas effekter på logistikmålen analyserades. Utifrån denna analys rekommenderades ett antal åtgärdsförslag som är möjliga att genomföra samt som vi anser kommer att ha positiva effekter på logistikmålen. Orsakerna med störst negativ inverkan på Volvo Aeros lageromsättning är att inleveranser inte kunnat stoppas vid minskad efterfrågan, på grund av bristfälliga prognoser, samt kvalitetsavvikelser som måste repareras. Bristerna i prognoserna samt i reparationsmetoder och kapacitet för att reparera tillsammans med bristfällig drivning av uppföljning av stillaliggande artiklar samt inställningen till skrotning och kassation har medfört att dessa artiklar inte åtgärdats. De viktigaste åtgärderna för att förebygga detta anser vi är fortsatt uppföljning av RAM-programmens prognoser för att minska prognosfel samt ökad kommunikation internt och externt för att förbättra reaktionstiden vid nedgång i efterfrågan. Variabel kapacitet hos personal, genom upplärning av anställda eller genom nyanställning, samt variabel kapacitet och robustare processer i maskiner, genom investeringar, för att hantera osäkerhet i efterfrågan samt bli mindre beroende av viss personal och maskiner. Att inkludera komponentområdeschef i drivning av uppföljning av artiklarna, ändrad inställningen till skrotning och kassation så att det kan ske oberoende av utrymme i budgeten samt införa ett Storage Location på marknadsavdelningen. Genom att arbeta utifrån våra åtgärder anser vi att Volvo Aero kan förebygga att artiklar får låg lageromsättningshastighet i framtiden.

Saab Aerosystems är en affärsenhet inom Saab-gruppen. Stridsflygplanet JAS 39 Gripen är huvudprodukten och den kompetens som används till Gripen nyttjas också till andra produktområden såsom obemannade farkoster, taktiska system, pilotutbildningar, simulatorer och nätverksbaserade försvar.   När det gäller Aerosystems produktstrategier har dessa förändrats över tiden då företagets marknadssituation förändrats i och med att de gått från en enda kund (försvarets materielverk) till att verka på en mer internationell marknad. Kraven har skärpts, vilket gör att Aerosystems behöver en mer kostnadseffektiv produktion. Samtidigt måste de möta marknadens krav på flexibilitet, kvalité och leverans.   Syftet med studien är att, genom en analys av rör- och svetsavdelningen, ta fram en uppdaterad och standardiserad planeringsstrategi för givna avdelningar. Därigenom ska företaget nå kortare ledtider, minskad kapitalbindning och ett kostnadseffektivare utnyttjande av resurserna.   Både rör- och svetsavdelningen är utformade som funktionella verkstäder. Antalet olika artiklar och flödesvägar är stort, även om tyngdpunkten ligger på ett mindre antal. Röravdelningen är oftast första steget i tillverkningskedjan för rör men flertalet artiklar kan komma tillbaka som svetssammanställningar i ett senare skede för att genomgå exempelvis isolering och märkning. Svetsavdelningen utgör aldrig startavdelning utan här sker generellt sammanställningar av redan producerade artiklar. Order som tillhör rör- och svetsavdelningen kommer även i kontakt med beläggningsgrupper som tillhör affärsenheten Aerostructures, vilket leder till komplexitet i planeringen.   Dagens planering sker genom den MRP-körning som genomförs av ERP-systemet. Huvudplanen bryts ner till nettobehov för respektive ingående artikel. Därmed får produktionsstyraren förslag på tänkta startdatum för aktuella order. För att systemet ska ge korrekta startdatum krävs korrekt indata till systemet, vilket i dagsläget inte ligger på en tillfredsställande nivå. Det finns även tveksamheter vad gäller valda säkerhetslagernivåer. För att åtgärda de givna problemen har ett antal åtgärdsförslag genererats.   Åtgärdsförslagen är tänkta att, på ett tydligt sätt, sätta upp rutiner över hur produktionsstyrningen ska genomföras för rör- och svetsavdelningen. Betydelsen av en korrekt hantering visualiseras för att påvisa vikten av en differentierad, men ändå standardiserad, planering. Åtgärdsförslagen har dessutom utformats med hänsyn till eventuella förändringar kopplat till lokalisering av avdelningarna samt förändrade produktionstakter.   Genomförandet av åtgärdsförslagen i rör- och svetsavdelningen leder till en produktion där liknade artiklar hanteras på ett liknande sätt. Orderkvantiteter kommer vara utformade på ett sätt som är lämpligt utifrån produktionens processer, samt utifrån ett synkroniseringsperspektiv mellan olika behovsnivåer. Det ger tydliga riktlinjer över var säkerhetslager ska finnas, samt hur nivån ska bestämmas. Därtill framgår vad företaget bör sträva mot när det gäller säkerhetslager. Företaget får också lämpliga värden för planerade ledtidsparametrar såsom transporttid, kötid och säkerhetsledtid. Det ges även en förklaring till vad som är avgörande vid valet av nivåer på parametrarna och hur korrekta värden leder till effektivare flöde med lägre genomloppstider.   Den sammanlagda effekten av ett genomförande, skulle bli att produktiviteten ökas genom orderkvantiteter som är anpassade utefter processen. Kapitalbindningen minskas genom kortare genomloppstider och lägre säkerhetslager. Dessutom blir arbetet för produktionsstyraren enklare eftersom det finns uppsatta riktlinjer över hur nya artiklar ska hanteras och parametersättas.