Den här studien undersöker svenska fastighetsbolag efter finanskrisen 2008 i syfte att fastställa sambandet mellan Riksbankens styrränta och aktieportföljers prestation. Vår studie tillför till existerande portföljstudie-litteratur genom att studera effekterna av finanskrisen i en svensk kontext samt genom att applicera differences-in-differences regressioner. Med hjälp av två hypotetiska portföljer konstaterar vi att fastighetsbolag som var noterade på Stockholmsbörsen före finanskrisen har haft högre riskjusterad avkastning än fastighetsbolag noterade efter. Vidare finner vi att höjningar av styrräntan påverkar nynoterade och äldre fastighetsbolags prestation i lika stor utsträckning, trots viss skillnad i bolagens belåningsgrad. Slutligen finner studien inget tydligt samband mellan styrräntan och fastighetsbolagens belåningsgrad. / This study examines Swedish real estate companies post the 2008 financial crisis, in order to assert the correlation of interest rates set by the Swedish Riksbank and portfolio performance. We improve upon previous studies of real estate stock portfolios both by placing the aftermath of the global financial crisis in a Swedish context and through differences-in-differences regressions. Through the creation of two hypothetical portfolios, this study finds that real estate companies listed on the Stockholm stock exchange before the crisis have had a higher risk-adjusted performance than those listed after. Furthermore, the study finds that both older and newer real estate companies are affected the same by interest rate increases, despite differences in company loan-to-value ratios. Finally, the correlation between the interest rates of the Swedish Riksbank and company loan-to-value ratio is found to be negligible.

Fastighetssektorn har en genomsnittligt hög skuldsättningsgrad och exponeras för en ränterisk vid styrränteförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur svenska fastighetsbolags marknadsvärde påverkas vid tillkännagivandet av styrränteförändringar jämfört med marknadsindex, samt skuldsättningsgradens betydelse. Studien genomförs med eventstudie och regressionsanalys för 18 börsnoterade fastighetsbolag, under perioden 2014-2020. Den kvantitativa undersökningen kompletteras med en undersökning på ett urval av fem fastighetsbolags årsrapporter, i syfte att undersöka fastighetsbolagens hantering av styrränteförändringar och ränterisk. Eventstudierna finner en positiv genomsnittlig avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntehöjningar men ingen signifikant avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntesänkningar. I resultaten från regressionsanalys påvisas inga signifikanta samband. Det framgår i fastighetsbolagens årsrapporter att en omfattande användning av obligationsfinansiering, långfristig kapitalbindning, räntebindning och räntederivat minskar räntekänsligheten och resultateffekten av styrränteförändringar.

Under de senaste decennierna har Venture Capital marknaden genomgått flera faser av tillväxt och tillbakagång. Fenomenet har uppmärksammats av tidigare forskning som konstaterat att externa drivkrafter är en av de bakomliggande faktorerna till volatiliteten, men där det råder en oenighet kring effekten. Denna studie undersöker hur externa drivkrafter påverkar svenska Venture Capital investeringar under perioden 2007–2021. Syftet är att analysera och förklara hur externa drivkrafter påverkar Venture Capital bolagens investeringsbeteende. Genom regressionsanalyser undersöktes hur IPO, aktiemarknaden, BNP och styrräntan påverkar totala investeringar men även investeringar i de olika faserna (sådd-, uppstart- och senare fasen). Resultaten visar att IPO är den mest betydelsefulla drivkraften som påverkar Venture Capital investeringar positivt i alla faser. Effekten blir allt större ju mognare bolaget är, eftersom eventuell exit ligger närmre i tiden. Vidare indikerar resultaten på att en positiv aktiemarknad påverkar investeringar negativt, men där signifikans endast påvisades i såddfasen. Förvånande är att både BNP och styrräntan har en icke signifikant negativ inverkan på Venture Capital investeringar. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att externa drivkrafter har varit en bakomliggande orsak till de stora fluktuationerna i VC-investeringarna. IPO-marknaden har störst inverkan eftersom drivkraften är direkt hänförbar till investeringsprocessen. Studien är viktig för att förstå vad som driver Venture Capital investeringar och resultaten kan vara till nytta för såväl entreprenörer i behov av finansiering och politiska beslutsfattare som strävar efter att bibehålla en gynnsam investeringsmiljö. / Over the past decades, the Venture Capital market has undergone several phases of growth and decline. This phenomenon has been acknowledged by previous researchers who have identified external drivers as an underlying factor of volatility, although the results differ. This study examines how external determinants influence the Swedish Venture Capital investments during the period 2007-2021. The aim is to analyze and explain how external determinants drive Venture Capital investments. Regression models were conducted to investigate how IPO, Stock market, GDP, and Interest rate affect both total investments and investments in different stages (seed, startup, and later stages). The results show that IPO is the strongest driver, positively affecting Venture Capital investments in all stages. The impact becomes greater as the company matures, since a potential exit is closer in time. Furthermore, the results indicate that a positive stock market has a negative impact on investments, although significance was only observed in the seed stage. Surprisingly, GDP and interest rate have a non-significant negative impact on Venture Capital investments. It can be concluded from this study that external determinants have been an underlaying cause of the fluctuations in Venture Capital investments. The IPO market has the greatest impact since it is directly related to the investment process. This study is important for understanding the drivers of Venture Capital investment, where the results can be useful for both entrepreneurs in need of financing and policymakers aiming to maintain a favorable investment environment.

No description available.

In Sweden variable-rate mortgages are relatively common. Furthermore, householdindebtedness is high in relation to other nations within the European Union. Therefore,monetary policy has a stronger effect on the economy due to the household sensitivityregarding interest rates. During times of changes in the policy rate, the expectation is that theimpact on consumption is greater, because of a stronger effect due to higher sensitivity of theinterest rates. Moreover, consumption expenditures make up a large part of the Swedisheconomy, with approximately half of the gross domestic product consisting of householdconsumption. Because of the mentioned reasons it is important and compelling to examinethe relationship between the structure of the mortgage market, monetary policy andhousehold consumption. Thus, we investigate how the mortgage term affects householdconsumption during times the policy rate is changed. To answer the question an empirical method is utilized. The data used is quantitativesecondary data gathered from different sources and coordinated. The data material spans aperiod of roughly 17 years which contains three periods when the Swedish central bankchanged the policy rate and the observations are on a monthly basis, from january 2006 untilseptember 2023. To perform the analysis the statistical software IBM SPSS is used. Theregression analysis is implemented through the “General linear model”. The dependentvariable is household consumption. The explanatory variables include the proportion ofvariable-rate mortgages, disposable income, the policy rate as well as inflation. The policyrate and inflation are also lagged backward in time by one year respectively. The result of the regression analysis implicates that the effects of all the explanatory variablesin the study are statistically significant. As regards the policy rate though, only the laggedversion of the variable is statistically significant. The share of variable-rate mortgages, whichis a measurement of the mortgage term, has a negative effect on household consumption. Theeffect of disposable income is positive. Furthermore, both the policy rate and its laggedversion have negative effects on household consumption. In contrast, inflation has a positiveeffect while the lagged version of inflation has a negative effect on household consumptionwhich is larger in magnitude.

Inflationen har i många länder varit låg sedan finanskrisen 2008. I försök öka inflationstakten har centralbanker sänkt sina räntor till rekordlåga nivåer. I Danmark, Schweiz och Sverige har styrräntorna varit negativa. John B Taylor föreslog 1993 en makroekonomisk regel med syfte att kunna ge en prognos för styrräntan. Enligt Taylorregeln kan styrräntan förklaras av tidigare perioders inflationstakt och bruttonationalprodukt. Denna uppsats syftar till att undersöka Taylorregelns empiriska relevans i Danmark, Schweiz och Sverige under perioden 2000 till 2018. Två tester genomförs. Det första är att, med en linjär regressionsmodell, undersöka sambandet mellan styrränta, inflationsgap och BNP-gap. Det andra är ett Granger-kausalitetstest för att se om den implicerade kausaliteten i Taylorregeln stämmer. Granger-testet bygger på resultaten från en vektor autoregression. Resultaten i denna uppsats visar att det finns ett samband mellan inflationstakt och styrränta, men inte mellan BNP-gap och styrränta i de valda länderna under undersökningsperioden. Vidare visar resultaten att kausaliteten går från inflationsgap och BNP-gap mot styrränta, som Taylorregeln föreslår. Resultatet lyckas inte påvisa att negativa styrräntor skulle påverka Taylorregelns relevans. / The rate of inflation has been low in many countries since the financial crisis in 2008. In attempts to increase the inflation rate, central banks have lowered their interest rates to historically low levels. In Denmark, Switzerland and Sweden, the central banks key interest rates have been negative. In 1993, John B Taylor proposed a macroeconomic rule with the aim of providing a forecast for the key interest rate. According to the Taylor rule, the policy rate can be explained by the inflation rate and gross domestic product of previous periods. This paper aims to investigate the empirical relevance of the Taylor rule in Denmark, Switzerland and Sweden during the period 2000 to 2018. To do this, two tests are performed. The first is that, with a linear regression model, investigate the relationship between the key interest rate, the inflation gap and the GDP gap. The second is a Granger causality test to see if the implicit causality of the Taylor rule is correct. The Granger test is based on the results of a vector autoregression. The results of this paper show that there is a correlation between the rate of inflation and the key interest rate, but not between the GDP gap and the key interest rate in the selected countries during the investigation period. Furthermore, the results show that causality goes from the inflation gap and the GDP gap towards the key interest rate, as the Taylor rule suggests. The result does not suggest that negative key interest rates would affect the relevance of the Taylor rule.

Studien visar på att ändrade marknadsförhållanden leder till att företag ändrar sin strategi gällande fastighetsförvaltningen. Beroende på kapitalstruktur och bolagsstyrning ser företagen olika risker och behöver därför vidta olika åtgärder. Processen med förvaltning och nya investeringar försvåras, med en osäker marknad blir det svårare att budgetera, ta beslut om nya investeringar samt att allokera kapital. Fastighetsbolagen lägger nu stort fokus på att se till att effektivisera och se till att deras befintliga fastigheter når kundernas krav och behov. / The study shows that changing market conditions lead companies to adjust their strategy regarding property management. Depending on the capital structure and corporate governance, companies perceive different risks and therefore need to take different actions. The process of management and new investments becomes more challenging, as an uncertain market makes it harder to budget, make decisions on new investments, and allocate capital. Real estate companies now place great emphasis on ensuring efficiency and meeting the demands and needs of their existing properties.

There is no single commonly adapted model that explains the influence that various monetary policy instruments carry for the economy. During 2011-2017, the Swedish inflation rate has remained below the 2 percent target which has led the Riksbank to take measures aimed at stimulating the inflation. As of May 2018, the repo rate has experienced a number of decreases and is now at 􀀀0:50% which represents an unprecedentedly low level. With the inflation rate remaining below the target whilst the housing market has experienced substantial growth and recent decline, the question arises regarding what impact the repo rate exerts on various macroeconomic measures. In this paper, a statistical time series analysis is conducted using a Vector Autoregression model and the impulse responses are studied. A model of 7 economic variables is constructed to specially study the effect of the repo rate on employment and housing prices. Results demonstrate that rational expectations exist in the economy. Furthermore, results show that the repo rate influences factors affected by inflation rapidly, exerting maximum influence during the first year after the shock. On the other hand, real variables based on quantitative measures that are adjusted for inflation experience the greatest influence of the repo rate after a delay of 6 to 7 quarters. Employment experiences the greatest negative response to a repo rate shock after 7 quarters, with a magnitude of 0.317 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock. Housing prices experience the greatest negative response to a repo rate shock after 4 quarters, with a magnitude of 0.209 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock. / Det finns ingen allmänt vedertagen modell som beskriver olika penningpolitiska instruments påverkan på ekonomin. Under 2011-2017 har Sveriges inflationstakt legat under 2-procentsmålet vilket har fått Riksbanken att vidta åtgärder i syfte att stimulera inflationen. Fram till maj 2018 har upprepade sänkningar av reporäntan genomförts och den ligger i dagsläget på 0:50% vilket är den lägsta nivån någonsin. Då inflationstakten inte nått målet samtidigt som bostadsmarknaden har upplevt kraftig tillväxt och nylig nedgång uppstår frågan gällande vilken effekt som reporäntan utlovar på diverse makroekonomiska mått. I denna rapport genomförs en statistisk tidsserieanalys med en vektorautoregression och impuls-responserna studeras. En modell med 7 ekonomiska variabler skapas för att specifikt studera effekten av reporäntan på sysselsättning och bostadspriser. Resultaten visar att rationella förväntningar finns i ekonomin. Vidare visar resultaten att reporäntan influerar inflationspåverkade variabler omgående, med maximal påverkan inom det första året efter chocken. Å andra sidan påverkas volymbaserade variabler som justeras för inflation maximalt först efter en fördröjning på 6 till 7 kvartal. Sysselsättningen upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 7 kvartal motsvarande 0.317 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken. Bostadspriser upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 4 kvartal motsvarande 0.209 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken.

Bakgrund: Med ökade styrräntor och stigande inflation har det blivit viktigt att förstå hur dessa förändringar påverkar ekonomin, företag och aktiemarknaden. Forskning visar att räntebesked kan påverka både aktiemarknaden och banksektorn med effekter på avkastning och volatilitet. Bankerna har som bekant en särskild funktion i den svenska ekonomin genom att svara för finansiering och betalningstjänster till näringsliv och offentlig sektor. Syfte: Studiens syfte är att undersöka de effekter som uppstår vid förändringar i Riksbankens styrränta på den svenska aktiemarknaden och inom banksektorn.  Metod: En kvantitativ eventstudie med en deduktiv forskningsansats har genomförts. Undersökningen består av sju olika observationer på ränteförändringar av aktier på den svenska OMX Large Cap-listan. De olika observationerna är räntehöjningar rapporterade av Riksbanken mellan åren 2019-2023.  Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen vilket kompletterats med tidigare forskning om ränteförändringar och bankers påverkan av räntehöjningar.  Slutsatser: Studien finner inte bevis för statistiskt signifikant samband mellan Riksbankens räntehöjningar och den svenska aktiemarknaden. Inom banksektorn fanns inte heller tillräckliga bevis för att visa på en abnormal avkastning vid tillkännagivandet av ett räntebeslut. Resultatet stöds av den effektiva marknadshypotesen. De få resultat som visade på abnormal avkastning bör därför studeras vidare. Externa faktorer borde inkluderas för att förklara skillnaderna i reaktionerna på den svenska aktiemarknaden. / Background: With increasing policy rates and rising inflation, understanding how these changes impact the economy, businesses, and the stock market has become crucial. Research has shown that interest rate announcements can affect both the stock market and banks, influencing returns and volatility. Banks play a central role in the Swedish economy by offering financing and payment services. Purpose: This study aims to examine the effects of changes in the Swedish central bank's policy rate on the Swedish stock market and banking sector. Methodology: A quantitative event study with a deductive research approach was conducted. The study consists of seven different observations on interest rate changes affecting stocks listed on the Swedish OMX Large Cap List. These observations cover interest rate hikes reported between 2019 and 2023. Theory: The study is based on the efficient market hypothesis, complemented by previous research on interest rate changes and the impact of rate hikes on banks. Conclusions: The study shows no significant relationship between Swedish central bank's interest rate hikes and the overall stock market. Similar findings were observed within the banking sector. This can be explained by the efficient market hypothesis, which suggests that all relevant information is already reflected in stock prices. The efficient market hypothesis also supports the lack of market reactions, thus future research should consider external factors that could explain differences in reactions within the Swedish stock market.

Under de senaste 14 åren har den svenska kronan genomgått en period av depreciering mot många andra valutor. Detta väcker frågan om vad som ligger till grund för växelkursens rörelser. Denna studie ämnar därför undersöka om det öppna ränteparitetsvillkoret kan förklara relationen mellan förändringar i växelkurser och räntedifferenser på kort sikt. För att undersöka frågan har två regressionsmodeller konstruerats med räntedifferenser som förklarande variabel och fluktuationer i växelkursen som beroende variabel. Studien begränsas till att undersöka förhållandet mellan Sverige som inhemskt land och Euroområdet samt USA som utländska områden/länder. Eftersom euron och den amerikanska dollarn kategoriseras som “safe haven” valutor inkluderas safe haven teorin som en sekundär aspekt i analysen. Studien använder månadsvis data över perioden 1999-2022. Regressionsmodellernas resultat visar en korrelation som är något avvikande från det öppna ränteparitetsvillkoret. Regressionsmodellerna presenterar icke-signifikanta resultat och studiens slutsats är därmed att undersökningen inte presenterar tillräckligt med bevis för att säkerställa att den sanna relationen mellan räntedifferenser och förändringar i växelkursen skiljer sig signifikant från ränteparitetsvillkoret. / Over the past fourteen years the Swedish krona has undergone a period of depreciation against many other currencies. This raises the question of what factors drive the movements of the exchange rate. This study intends to examine if the open interest parity condition can explain the relationship between fluctuations in the exchange rate and the interest rate differentials in the short term. To examine the subject two regression models have been constructed with the interest rate differentials as the explanatory variable and fluctuations in the exchange rate as the dependent variable. The research is narrowed down to examine the relationship between Sweden as the domestic country and the euro area and USA as foreign areas/countries. As the euro and the american dollar are categorized as “safe haven” currencies the safe haven theory is also included as a secondary aspect of the analysis. The study utilizes monthly data over the period 1999-2022. The results of the regression models show a correlation that deviates somewhat from the open interest parity condition. The regression models present non-significant results and the study's conclusion is thus that the study does not present enough evidence to ensure that the true relationship between interest rate differentials and changes in the exchange rate differs significantly from the interest parity condition.