För sex år sedan infördes för första gången en negativ reporänta i Sverige. Vi undersöker sambandet mellan reporänta och hushållens skuldkvot, det vill säga låneskulder dividerat med disponibel inkomst. Frågan som ställs är huruvida sambandet mellan reporänta och skuldkvot skiljer sig i period av negativ reporänta jämfört med period av positiv reporänta. Laggade värden av reporäntan regresseras mot skuldkvoten och sambandet skattas med Ordinary Least Squares. Dessutom undersöks hur resultaten förändras när fastighetsprisindex och policyåtgärder inkluderas i modellen. Vi finner indikationer på att sambandet mellan reporänta och skuldkvot är starkare i perioder av negativ ränta. Resultatet tycks vara kopplat till fastighetsprisindex. Det verkar därför som att kreditkanalen är betydelsefull när det gäller reporänta och skuldkvot.

The consumption levels in Sweden, Denmark, Finland and Norway have been rising fo r the last decade. Even after the financial crisis of 2008, consumption levels continued their upward trend, regardless of the recession. The explanation seems to be, at least partly, that households tends to increase their debt ratio in order to continue the same standard of living as before in terms of consumption. It is clear, based of our results, that there is a connection between increased consumption and debt ratio for households. And the consequences of allowing loans to finance a sustained or increasing consumption may ultimately be difficult to manage. This paper compares Sweden, Norway, Finland and Denmark to analyze if it is possible to see differences in how debt has affected the consumption since the millennium until 2012. Three different regression models were specified to analyze the data. / Konsumtionsutvecklingen för Sverige, Danmark, Finland och Norge har varit stigande under det senaste decenniet. Även efter finanskrisen 2008 har konsumtionsnivåerna fortsatt sin ökande trend, oavsett konjunktur. Förklaringen verkar åtminstone delvis ligga i att konsumtionen finansieras genom att hushållen ökar sin skuldkvot för att fortsätta på samma levnadsnivå som tidigare. Det framgår av våra resultat att det finns samband mellan den ökade konsumtionen och skuldkvoten för hushållen, och konsekvenserna av att låta lån driva en bibehållen eller ökande konsumtion kan i längden vara svåra att hantera. I uppsatsen jämförs Sverige, Norge, Finland och Danmark för att se om det finns skillnader i hur skuldkvoten har påverkat konsumtionen sedan millennieskiftet fram till 2012. Tre olika regressionsmodeller specificerades för att analysera inhämtade data, där permanenta inkomsthypotesen utgör grunden för valet av variabler.

Swedish debt is today at its highest level ever and gaining knowledge about the reasons why is consequently important. The aim of this thesis is therefore to study whether migration between Swedish municipalities and counties effect debt. In order to examine the rise in debt, a cross-section analysis is used as well as an instrumental variable method, with panel data from SCB as well as Riksbanken, covering the period 2010-2017. The result is that one percent net-inflow increase in population, follows a gain of 2.033 percent in average, and 2.762 in median debt ratio for municipalities. No significance was shown with the same method between counties. The instrumental variable method shows that a migrant generates 0.0003 higher debt ratio on 1 percent significance level, but only without a control-variable. While one percent increase in population from migration follows 3.1 percent higher debt ratio on 5 percent significance level, but solely with the control-variable.

Den stigande skuldsättningen bland svenska hushåll utgör idag det största hotet mot den finansiella stabiliteten i landet. De åtgärder som vidtagits för att minska de risker förknippade med den höga skuldsättningen har främst riktats mot unga hushåll och hushåll med lägre inkomster. I denna uppsats undersöks därför om det går att finna något samband mellan individer med en högre inkomst respektive utbildning och skuldkvoten, om det går att finna ett åldersmönster för de med höga skuldkvoter samt om undersökningen stödjer livscykelhypotesen eller den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen använder paneldata för Sveriges 290 kommuner under perioden 2010 till 2016. Resultaten visar att både en högre inkomst och en högre utbildning har en positiv effekt på skuldkvoten - tydligast är effekten för en högre utbildning vilket ger ett visst stöd för den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen finner däremot inget stöd för livscykelhypotesen.

För att få bukt med lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008 förde Sverige en expansiv penningpolitik. Även om Sverige tog sig ur krisen relativt smärtfritt följdes det av en period med deflation. Det ledde till att reporäntan 2015 för första gången sänktes under nollgränsen, och därmed tog den svenska penningpolitiken ett historiskt steg för att nå inflationsmålet. De låga räntorna har lett till att priserna på bostadsmarknaden har skenat iväg och de svenska hushållens skulder har ökat avsevärt där den genomsnittliga skuldkvoten är uppe i 343 procent. Från de penningpolitiska protokollen uttrycker Riksbanken en stor oro för denna utveckling och föreslår riktade åtgärder i bostads-, och skattepolitiken. Syftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av penningpolitiska åtgärder samt utvecklingen av bostadspriserna har haft på de svenska hushållen skulder. Genom en VAR-modell, Granger-orsakssamband, Impulse-response test och stresstester har denna studie kunnat påvisa och kartlägga vad som händer med de svenska hushållens skulder vid en eventuell räntehöjning. Resultaten visar att en räntechock mellan 3–5 procent minskar framtida skuldsättning, och ekonomin anpassar sig till jämvikt efter 5–8 perioder vilket representerar 15–24 månader. Den ger därmed ett starkt stöd för penningpolitikens kausalitet. Resultaten visar dessutom att det finns hushåll med låg disponibel inkomst som lever under existensminimum idag, och vid en räntehöjning överstiger några hushåll sitt existensminimum med nästan 50 procent. Studiens teoretiska del ger en förklaring om penningpolitikens jobb och dess flöde till hushåll och företag. Den tar även upp tidigare forskning som har undersökt marknadsbeteende hos hushåll.

Sammanfattning Titel: Kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag - En kvantitativ studie omförklaringsvariablerna kring kapitalstrukturen hos mindre svenska onoterade aktiebolag Nivå: Examensarbete i företagsekonomi Författare: Emil Lindgren och Matthias Sundekvist Handledare: Peter Lindberg Datum: Januari - 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur storlek, lönsamhet, tillgångsstruktur,tillväxt samt ränta påverkar kapitalstrukturen i små svenska onoterade aktiebolag. Metod: I studien tillämpas ett kvantitativt tillvägagångssätt. 23 763 svenska företagsårsredovisningar ligger till grund för studiens statistiska beräkningar som gjorts med hjälputav det statistiska programmet SPSS. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att sex av åtta hypoteser kan accepteras.Lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta visar sig ha statistisk signifikans. Bådahypoteserna för storlek förkastades då korrelationen var tvärtom mot vad hypotesenförespråkade. Modellsummeringen av regressionsanalysen visar en signifikantförklaringsgrad på 24,9%. Utifrån analysen går det att dra slutsatsen att variablernalönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta har en viss påverkan på kapitalstruktureni mindre onoterade aktiebolag. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag är att den förklarar vilka företagsspecifikavariabler som påverkar kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag. Resultaten äranvändbara för både långivare och låntagare. Långivare får en bild av vilka faktorer sompåverkar kapitalstrukturen och kan då ställa krav om vilka covenanter som ska gälla.Företag får i sin tur reda på hur faktorerna påverkar deras skuldsättning och ges dåmöjligheten att styra företaget i en riktning som inte skapar onödiga räntekostnader. Förslag till vidare forskning: Författarna ger förslag till att se över skillnader påkapitalstrukturen mellan noterade och onoterade aktiebolag. Noterade företag har enutspridd ägarstruktur och har det är lättare att ta in kapital genom bland annatnyemissioner. Därmed skulle det vara intressant att se hur de noterade och onoteradeföretagens kapitalstruktur skiljer sig åt.

No description available.

Bostadspriserna har stigit markant under de senaste åren och till följd av detta har hushållen varit tvungna att ta på sig stora skulder. Svenska hushåll tar därför ständigt större lån och fler bostadslåntagare uppvisar högre skuldkvot och belåningsgrad än tidigare. Stigande inflation och ökade räntor resulterar i minskade ekonomiska marginaler för låntagare samt sociala konsekvenser. Hushållen har även blivit mer känsliga för risker, såsom förändringar i räntenivåer. Denna studie har till syfte att undersöka hur hög belåningen i samhället är idag och vilka konsekvenser som kan ses på kort och lång sikt. Privata bostadslån i Sverige studeras med fokus kring problematiken med hög skuldsättning. Detta görs genom banktjänstemäns syn på hushållens skuldkvot med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien innefattar nio intervjuer med åtta svenska banker och en bankförening. Studiens resultat är relevant för svenska beslutsfattare, banker och hushåll, eftersom det ger insikt i vad som ökar riskexponeringen för de som tar bostadslån. Resultaten visar att Sverige ligger på rekordhöga nivåer vad gäller skuldsättning och att detta resulterar i flera konsekvenser. Hög skuldkvot leder till hög räntekänslighet och sårbarhet vilket kan strama åt hushållens ekonomi vid förändringar i penningpolitiken. Detta leder i sin tur till minskat konsumtionsutrymme, försämrad återbetalningsförmåga, minskad ekonomisk tillväxt, finansiell instabilitet, fler konkurser och högre arbetslöshet. / Housing prices have risen significantly in recent years and as a result, households have had to take on large debts. Swedish households are therefore constantly taking out larger loans, and more mortgage borrowers show a higher debt-to-income ratio and loan-to-value ratio than before. Rising inflation and increased interest rates result in reduced financial margins for borrowers and social consequences. Households have also become more sensitive to risks, such as changes in interest rates. The purpose of this study is to investigate how high the level of debt in society is today and what consequences can be foreseen in the short and long term. Private housing loans in Sweden are studied with focus on problems related to high indebtedness. This is done through the perspective of bank employees on households' debt-to-income ratio, using semi-structured interviews. The study includes nine interviews with eight Swedish banks and one banking association. The results of this study are relevant for Swedish decision-makers, banks, and households, as they provide insight into what increases risk exposure for those taking out home loans. The results show that Sweden is at record high levels in terms of indebtedness, and this implies several consequences. A high debt-to-income ratio leads to high interest rate sensitivity and vulnerability, which can tighten the finances of households in case of changes in monetary policy. This, in turn, leads to a reduced space for consumption, worsened repayment ability, reduced economic growth, financial instability, more bankruptcies, and higher unemployment.

Amorteringskravet infördes den första juni 2016 som en åtgärd för att dämpa den oavbrutet ökande skuldsättningen i Sveriges hushåll. Hushållens höga skuldsättning har varit mycket omtalad de senaste åren och lett till diskussioner om huruvida den innebär risk för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten. Banker, myndigheter och högskolor verksamma inom bostadsmarknaden har varit både positiva och skeptiska till amorteringskravet som åtgärd för att minska hushållens skuldsättning och menar att konsekvenserna på bostadsmarknaden kan vara både positiva och negativa. Med denna bakgrund är syftet med uppsatsen att studera om och hur amorteringskravet hittills har påverkat bostadspriserna och skuldsättningen för bolån, samt om regleringen har varit den ultimata åtgärden för att uppnå en sundare ekonomi. För att uppnå uppsatsens syfte, har en kvalitativ metod, som innefattat intervjuer och litteraturstudie, samt en kvantitativ studie, som baserats på statistik, valts. Genom intervjuer med aktörer verksamma inom bostadsmarknaden samt statistiska tester, har en slutsats dragits om att amorteringskravet har haft effekt på bostadsmarknaden. Bostadspriserna har fortsatt att öka men i en lägre takt i jämförelse med tidigare år, även skuldsättningens ökningstakt har sjunkit. Amorteringskravet anses endast vara en pedagogisk åtgärd för att införa amorteringsbeteendet hos hushållen snarare än en skuldnedsättande åtgärd. / The first of June 2016, an amortization requirement was introduced as a measure to halt the constantly growing household debt in Sweden. The high household debt has been widely discussed over the past few years which has led to the further discussion regarding whether the growing debt means a risk for the macroeconomic and financial stability. Banks and other actors active in the housing market have been both positive and skeptical of the amortization requirement as a measure to reduce the household dept. The actors argue that the consequences can be both positive and negative. The purpose of this essay is to study if and how the amortization requirement so far has affected the house prices and the debt for mortgage loans, and if it has been the ultimate measure to achieve a more stable economy. To achieve the purpose of the essay two research methods were used: qualitative method, interviews and literature studies, and quantitative method, based on statistics. Results suggest that the amortization requirement has had an impact on the housing market. Housing prices have continued to increase but at a slower pace in comparison with previous years, whilst the debt rate has fallen. The amortization requirement is considered more as an educational measure than a measure that reduces household depts. The conclusion drawn from the results is that the amortization requirement has fulfilled its purpose but whether this measure is the most optimal is hard to say.

Att kunna förklara och förutse aktiers avkastning är av stort intresse för aktörer inom finansbranschen. Kunskap inom ämnet kan leda till mer framgångsrika investeringsstrategier och en mer träffsäker analys av ett företags värde. I syfte att bättre kunna förklara aktiers avkastning har flera olika strategier utvecklats. En av dessa modeller är CAPM, som försöker förutse aktiers avkastning genom bland annat dess risk. Modellen har fått utstå omfattande kritik, bland annat för att den exkluderar viktiga variabler och utgår från orealistiska antaganden. Andra strategier använder sig av olika nyckeltal i försök att förklara aktiers avkastning. Tidigare forskning visar att det finns variabler som bidrar till att förklara avkastning. Vad som är säkert är att ingen modell är perfekt, men vissa kan fungera bättre än andra.  Avsikten med studien är 1) att analysera CAPM:s tillförlitlighet på den svenska aktiemarknaden, och 2) analysera om nyckeltalen beta, direktavkastning, företagets storlek, P/E-tal, och skuldkvot kan förklara variationer i aktiers avkastning. För detta ändamål undersöks 80 aktier på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2010-2021. Detta för att utreda om det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan den faktiska avkastningen och den avkastning som aktierna bör ha enligt CAPM, samt om de nyckeltal som används i studien har ett statistiskt signifikant samband med avkastning.  Resultaten visar att det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan den faktiska avkastningen och den enligt CAPM förväntade avkastningen under studieperioden. Slutsatsen är att CAPM inte kan förutse avkastning på Stockholmsbörsen. Resultaten visar också att avkastning har ett positivt samband med direktavkastning och ett negativt samband med skuldkvot under studieperioden. Variablerna P/E, beta och företagets storlek har inte statistiskt signifikanta samband med avkastning på Stockholmsbörsen. / To be able to explain and predict stock returns is of great interest in finance. Knowledge in the matter can result in more successful investment strategies and a more accurate analysis of a company's value. Many different strategies have been developed in order to better be able to explain stock returns. One of these is the CAPM, which aims to predict a stock’s return by estimating its risk. The model has been subject to much critique, for example because it excludes significant variables and contains unrealistic assumptions. Other strategies use key performance indicators in attempts to explain stock returns, and previous research shows that there in fact are variables that help explain variations in stock returns. Even though no model is perfect, some may work better than others.  The purpose of this study is 1) to analyse the performance of CAPM on the Swedish stock market, and 2) analyse if the key performance indicators beta, P/E ratio, dividend yield, firm size and debt ratio can explain variations in stock returns. For this purpose the return of 80 stocks on the Swedish stock market are investigated between 2010-2021. This is done in order to determine if there is a significant difference between the actual returns and the returns predicted by CAPM, and also if the key performance indicators used in this study have had a significant relationship with returns.  The results show that there is a significant difference between actual returns and the returns predicted by CAPM during the time period investigated. From this the conclusion is drawn that CAPM is not able to predict returns on the Swedish stock market. The results also show that stock returns have a positive relationship with dividend yield and a negative relationship with debt ratio during this time period. However, the variables P/E, beta and firm size do not have a significant relationship with stock returns.