Syfte: Att undersöka sambandet mellan börsnotering och omsättningstillväxt hos primärnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm. Studien avgränsas till att undersöka noteringens påverkan endast på omsättningstillväxten, under en sjuårsperiod. Teori: Den teoretiska referensramen som appliceras i studien är till för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Studien använder sig främst av tidigare forskning som bas. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningspunkt med statistisk tyngd. Undersökningen genomförs genom insamling av årsrapporter från börsnoterade företag från databasen Retreiver Business. Datan analyseras genom linjär regression och säkerställs statistiskt genom hypotesprövningar. Empiri: Empirin baseras på den insamlade datan från Retriver Bussines, som sedan gestaltas i tre regressionsanalyser för sjuårsperioden som sedan testas statistiskt. I två av de tre regressionerna kan vi statistiskt säkerställa sambandet. Slutsats: Studien slutsatser grundar sig i regressionsanalyserna där sambandet mellan omsättningstillväxt och tid illustreras. Av studien kan slutsatsen om ett positivt samband mellan börsnotering och ökad omsättningstillväxt

The aim of this paper is partly to determine the proportion of the listed companies that have chosen to report sustainability, assure them, and furthermore to explain whether if there is a correlation between certain factors and the companies chosen to provide a sustainability report and to assure and also the extent of the assurance and furthermore to develop a concept to describe the praxis of assurance.

I takt med att företag växer och etableras på marknaden brukar förr eller senarefrågan om en börsnotering bli aktuell. Primärt torde detta vara ett tillvägagångssättför anskaffning av kapital vilket får till följd att nya investeringar kan genomförasoch tillväxtmöjligheter öppnas. En börsintroduktion är dock en svår ochomfattande process där det emitterande bolaget ställs inför en rad kompliceradeoch svåra val. Ett sådant val är vilken marknadsplats bolaget ska noteras på, enbörs eller en handelsplattform. Vidare behöver en rad samarbetspartners anlitasför att introduktionen ska bli verklighet. En av dessa samarbetspartners ärvärdepappersinstitutet vilket bland annat har som uppgift att i samråd medemittenten bestämma vilket pris aktien ska ha när den erbjuds till allmänheten.Priset kan sedermera sättas i relation till kursutvecklingen under förstahandelsdagen för att avgöra hur väl teckningspriset föll ut i förhållande tillmarknadens värdering. Det är vad denna uppsats fokuserar på.Uppsatsen ämnar besvara hur den initiala kursförändringen för aktier som nyintroduceradespå Nasdaq OMX Stockholm under 2000-03-09 till 2010-03-24utvecklar sig under första handelsdagen. Resultatet av detta har sedan använts föratt avgöra om det förelåg underprissättning på Nasdaq OMX Stockholm vidundersökningsperioden. Vidare har underprissättningen kategoriserats utifrån deolika sektorer som finns representerade på Nasdaq OMX Stockholm för att utrönaom det finns skillnader mellan sektorerna. Undersökningen syftar också till attbesvara om en eventuell skillnad kan hänföras till den risk som förknippas medvarje sektor, mätt som volatiliteten på årsbasis.Vid genomförandet av studien har en kvantitativ ansats tillämpats. Problemformuleringenhar undersökts empiriskt samtidigt som tidigare teorier inom ämnethar studerats. Empirin omfattar samtliga nyintroduktioner som genomfördes påNasdaq OMX Stockholm sedan millenniumskiftet vilket resulterat i att 46 bolagundersökts och analyserats. Teorin är primärt inhämtad från vetenskapliga artiklari kombination med mer allmän information vi anser nödvändig för att skapa enhelhetsbild av problemområdet. Analys och slutsatser bygger sedan på resultatetav den empiriska undersökningen med beaktande av den teoretiska referensramen.Avslutningsvis kommer vi fram till att nyintroduktionerna i genomsnitt ärunderprissatta med 6,26 procent vilket är en lägre siffra än tidigare studier visat.Underprissättningen skiljer sig också mellan de olika sektorer som finnsrepresenterade på Nasdaq OMX Stockholm. Däremot har vi inte med säkerhetkunnat fastslå att risken inom den enskilda sektorn har en avgörande betydelse förunderpriset. Emellertid visar det sig att introduktionerna ökar i tider när börsindexstiger och faller när motsatt förhållande råder.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande.

Inledning: Inom finansmarknaden där en handelsplats för värdepapper finns är IPO ett omtalat ämne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag på börsen som tidigare varit privatägd och dess avkastning på aktien. Vidare är prissättningen på aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan många år tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillväxter. Syfte: Syftet är att undersöka om det ekonomiska läget påverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen. Metod: Genom beräkningar av introduktionspriserna i jämförelse med stängningskurserna på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen får man fram aktiekursernas utveckling. Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorin Resultat: Undersökningens resultat visade på att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive låg ekonomisk tillväxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillväxt hade endast 0,1 % högre avkastning än de företag som noterade sig under en låg ekonomisk tillväxt. Detta tyder på att det ekonomiska läget inte påverkar noteringar avsevärt. / Introduction: Within the financial market where there is a trading place for securities, IPO is a well discussed topic. The fascination lies on the introduction of a company on the stock market that was earlier privately-owned and its return on the share. Furthermore the pricing of the shares and the timing for listings are interesting aspects that have been studied many years back. Hence, this essay will examine how the share prices for the listing companies have developed through different economic growth. Purpose: The purpose is to examine if the economic situation affects the share prices outcome during a listing and moreover, to see how they have developed on the listing day and 30 days after the listing. Method: By comparing the calculations of the introduction prices to the closing prices on the listing day and 30 days after the listing, this essay will examine the share prices development that occurs. Theoretical framework: The efficient market hypothesis and the signaling theory. Results: The results of the examination showed that the difference between companies is very small, regardless of the economic growth at the time they got listed. Companies that got listed during a higher economic growth had only a 0.1 % higher return than companies that got listed during a lower economic growth, which suggests that the economic situation does not affect the listings significantly.

Svensk bolagsstyrning regleras enligt Koden. Bolagsstyrning är ett omdiskuterat ämne som behandlar aspekter som bland annat anger hur många oberoende styrelseledamöter som ska finnas i ett företag eller exempelvis att svenska företag ska sträva efter en jämn könsfördelning i styrelsen. Det finns flera exempel på länder som infört lagstadgad könskvotering och detta har även varit uppe för diskussion i Sverige. Huruvida olika styrelsesammansätt- ningar faktiskt påverkar ett företags finansiella prestation är väl studerat ur ett internationellt perspektiv, däremot är den befintliga forskningen av den svenska marknaden något begränsad. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns ett sam- band mellan bolagsstyrningen och finansiell prestation hos före- tag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Bolagsstyrning defi- nieras utifrån styrelsens sammansättning och den finansiella pre- stationen utifrån ett värderingsmått och ett redovisningsmått. Samtliga av studiens hypoteser förkastas, däremot konstateras ett positivt signifikant samband mellan styrelsestorlek och Tobin’s Q. Mellan variablerna andel oberoende, andel kvinnor och ge- nomsnittsålder återfinns däremot inget signifikant samband i regressionen med samtliga företag. Däremot återfinns ett antal spridda samband när Nasdaq OMX Stockholm analyseras uppde- lat i small cap, mid cap och large cap var för sig. Exempelvis för företag tillhörande large cap finns ett positivt samband mellan an- delen kvinnliga ledamöter och finansiell prestation. / Background Swedish corporate governance is governed by ‘Koden’. Corporate governance is a controversial topic that deals with aspects that indicate, among other things, how many independent board members to be present in a company or, for example, that Swe- dish companies should strive for an even gender distribution in the board. There are several examples of countries that have introduced statutory gender quotas, and this has also been discussed in Sweden. Whether different board compositions actually affect a company’s financial performance is well studied from an inter- national perspective, on the other hand, the existing research of the Swedish market is somewhat limited. Purpose The purpose with this study is to investigate whether there is a relationship between corporate governance and financial performance of companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Corpo- rate governance is defined on the basis of the composition of the board and the financial performance is based on both a valuation measure and an accounting measure. Conclusion All of the hypotheses in the study are rejected. However, a positive significant relationship is found between board size and To-bin’s Q. No significant relationship can be found between the var- iables independence, women and age in the regression with all companies. However when Nasdaq OMX Stockholm is analyzed divided into small cap, mid cap and large cap, a number of relationships are identified.

Prognoser publicerade av aktieanalytiker har en betydande påverkan på kapitalmarknaden och investeringsbeslut. Genom att förmedla information inom kapitalmarknaden spelar aktieanalytiker en vital roll. Därför syftar denna studie till att undersöka aktieanalytikers förmåga att prognostisera finansiella nyckeltal från företags resultaträkning. Studien syftar även till att undersöka under vilka förhållanden aktieanalytikers träffsäkerhet påverkas. Vi undersöker aktieanalytikers träffsäkerhet genom att mäta prognosfel i konsensusestimat över perioden 2000 – 2017 för 93 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap. Vi finner ett positivt samband mellan marknadsvärde och ökad träffsäkerhet i aktieanalytikers prognoser för mindre företag. Vi finner även att ett högt antal analytiker som ingår i konsensus positivt påverkar prognosens träffsäkerhet. Resultaten visar även att träffsäkerheten i aktieanalytikers prognoser varierar beroende på antal analytiker i konsensus inom olika sektorer. / In this study, we investigate the accuracy of stock analyst estimates. We measure forecasting accuracy by forecasting error for key financial figures from the firm’s income statements. This study also measures firm specific factors effect on analyst forecasting accuracy. Our study includes 93 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm Large Cap between the years 2000 – 2017. Our findings conclude that a positive correlation exists between market value and forecasting accuracy for smaller firms. We also find that analyst coverage is positively related to forecasting accuracy. Our findings also show that forecasting accuracy varies with analyst coverage within different sectors.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns en skillnad på omsättningstillväxten tre år före mot tre år efter en genomförd börsnotering. Urvalet bestod av företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2013–2017. Vidare studerades bolagsstorlek i relation till detta. Studien använde sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Hypoteser gällande omsättningstillväxten för urvalet utformades och testades sedan med ett Wilcoxon Sign Test. Statistiska testerna påvisade en skillnad i omsättningstillväxt på företagen i urvalet. Omsättningsutvecklingen över den undersökta perioden var negativ. Studien konstaterade därav en negativ skillnad i omsättningstillväxten före mot efter en notering för bolagen i urvalet. / The purpose of this study was to investigate whether there was a difference in sales growth three years before compared to three years after a stock exchange listing. The sample consisted of companies listed on Nasdaq OMX Stockholm between the years 2013-2017. Furthermore, company size in relation to this was also studied. The formulated hypotheses were tested using a Wilcoxon Sign Test. The statistical tests showed a difference in sales growth at the companies in the sample in general. The development of sales over the period examined was negative. The study therefore found a negative development in sales growth before versus after a listing for the companies in the sample. This was in order with previously conducted studies on the topic. Dividing the sample into company sizes led to sales growth before to after a stock exchange listing showing a significant difference in only smaller companies. This difference was shown to be negative.

I och med verkställandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 gick de svenskamarknadsnoterade bolagen från att skriva av goodwill linjärt till att årligen testa posten förnedskrivningsbehov. Den direkta effekten blev större goodwillposter och lägre av- och nedskrivningskostnader. Studien ämnar undersöka huruvida det föreligger utrymme försubjektiva bedömningar när goodwill ska testas för nedskrivningsbehov. Studien ämnar även att undersöka om det föreligger incitament för en företagsledning att utnyttja bedömningen av goodwill för att manipulera bolagets resultat i enlighet med earnings management-teorin. Studien omfattar 138 observationer från 2017, vilka är svenska börsnoterade bolag noterade på OMX Stockholms listor Mid cap och Large cap. Den inhämtade datan kommer från databaser samt manuellt hämtad från samtliga bolags årsredovisningar. Med studiens syfte och deduktiva utgångspunkt har en kvantitativ ansats antagits och fyra hypoteser utvecklats. Den första hypotesen testar sambandet mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Övriga hypoteser behandlar sambandet mellannedskrivning av goodwill och earnings management-faktorerna resultatbaserade bonusar, lånekontrakt och VD-byte. Med hjälp av linjära regressioner testas även om de sistnämnda variablerna påverkar nedskrivning av goodwill. Studien visar inte på några signifikanta resultat och samtliga nollhypoteser accepteras. Vi kan inte dra slutsatsen att det finns några samband mellan de testade earnings managementfaktorerna. Vi kan heller inte säga om det finns något samband mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Trots att studien inte uppnår några signifikanta resultat hoppas vi att den kan bidra med en diskussion som kan ligga till grund för framtida och fortsatt forskning inom ämnet. / With the implementation of IFRS 3 and the readjusted version of IAS 36, all Swedish companies listed on OMX Stockholm went from goodwill write-off on a straight-line basis to testing the asset annually for impairment. The direct effect was greater goodwill assets and lower depreciation and impairment costs. This study aims to investigate whether there is scope for subjective assessments when goodwill is to be tested for impairment. The study also intends to investigate whether there is an incentive for a business management to utilize the assessment of goodwill to manipulate the company's results in accordance with the earnings management theory. The study contains 138 observations from 2017, which are all Swedish listed companies on OMX Stockholm on the lists Mid cap and Large Cap. The collected data comes from databases and manually retrieved from the company’s annual reports. A quantitative approach has been adopted and four hypotheses have been developed based on the aim of the study and the deductive starting point. The first hypothesis tests the correlation between the market’s expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment of goodwill. The other hypotheses deal with the correlation between impairment of goodwill and earnings management factors such as performance-based bonuses, debt covenant and CEO changes. Linear regressions also test whether the latter variables affect decisions regarding goodwill impairment. The study do not show any significant results and all null hypotheses are accepted. We cannot conclude that there are any connections between the earnings management factors tested, neither can we say if there is any correlation between the market's expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment. Although the study does not achieve any significant results, we hope that it can contribute with a discussion that can form the basis for future and continued research within the subject.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rätt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen. / This study, has examined the possibility of achieving abnormal returns in the Swedish stock market on the day when stocks no longer trade with its dividend rights. All stocks on Nasdaq OMX Stockholm had been analyzed during 2007-2011, a total of 699 observations. By also including market fluctuations and weight of these fluctuations with the stock’s unique risk, the results have been adjusted for the normal return during the observed day. The results from Large Cap, Mid Cap and Small Cap have then been compared to one another. The overall result shows that abnormal returns are possible on the day stocks no longer trade with the rights of dividends. The result also shows larger, abnormal returns for smaller companies.