EXAMENSARBETE CIVILEKONOMPROGRAMMET  Författare; Simon Gunnarsson & Frida Stigsson Handledare; Anna Stafsudd  Examinator; Karin Jonnergård   Titel; Lika barn leka bäst- en kvalitativ och kvantitativ studie på styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen.    Bakgrund och problem; Det finns utförlig forskning kring styrelser, familjeföretag och styrelsens sammansättning. Fokuset inom tidigare forskning har ofta legat på kopplingen mellan styrelsens sammansättning och företagets finansiella prestation. Den del av forskningen som försöker förklara varför hetero- och homogenitet uppkommer har nästan uteslutande utförts på utländska företag. Genom denna studie vill vi därför bidra till att testa tidigare teorier och kunskap utifrån i en svensk kontext, med fokus på styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen.   Syfte; Att utifrån tidigare teorier och kunskap öka förståelsen för vad som påverkar hetero- och homogenitet i styrelser i familjeföretag i en lokal kontext    Metod; Denna studie har antagit en deduktiv ansats, där tidigare forskning om styrelsen, familjeföretag, kultur och kategoriseringsteorier varit utgångspunkt. Utifrån litteratur och teorier har vi format en analysmodell som kan förklara varför hetero- och homogenitet uppstår i styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen. Analysmodellen har legat till grund för den kvalitativa studie som genomfördes på familjeföretagare i regionen. Den kvantitativa delen av studien användes för att försöka förklara styrelsesammansättning i en större kontext genom att inkludera både Gnosjöregionen och Göteborgs kommun, för att ytterligare styrka argumenten om att kulturen är en avgörande faktor till uppkomsten av hetero- och homogenitet i styrelser.    Resultat och slutsats; Det finns inte endast en förklaring till varför de hetero- och homogena styrelsesammansättningarna uppstår. Förklaringen utgörs istället av en kombination av flera olika faktorer; kategoriseringar, värderingar och kultur. Tillsammans utgör dessa en omedveten påverkan på ägarens val av styrelseledamöter, vilket kan förklara varför vissa individer väljs före andra. / MASTER THESIS IN BUSINESS ADMINISTRATION Author; Simon Gunnarsson & Frida Stigsson Supervisor; Anna Stafsudd Examiner; Karin Jonnergård Title; ”Birds of a feather flock together” a qualitative and quantitative study on the boards of director in family business in the Gnosjö area. Background and problem; Substantial research has been done concerning board of directors, family business and board composition. However the prior research has been focusing on the connection between the board composition and firm performance. The research that aims to explain why hetero- and homogeneity appears in board compositions has almost exclusively been done on firms outside Sweden. The goal with this research is therefore to contribute to existing literature by testing the international theories and literature in a swedish context, focusing on boards in family business in the Gnosjö area. Purpose: To increase the knowledge on what reasons affect hetero- and homogeneity in boards in family firms in a local context by using already existing theories and literature. Method; This research took a deductive approach, where existing research about boards, family firms, culture and categorization has been the basis. From the research we formed a model of analysis, that helps explain why hetero- and homogeneity appears in boards in family firms in the Gnosjö area. This model of analysis was the foundation the qualitative research was built upon. The quantitative section of the research aimed to explain board composition in a bigger context combining the Gnosjö area and Göteborgs municipality, to further strengthen the argument of culture being a factor in contributing to hetero- and homogeneity in boards. Results and conclusion; The conclusion of this research has been that there is not just one reason for why hetero- and homogeneity appears in board compositions. The reason v is rather a combination of multiple factors; categorization, family values and culture. These factors combined affect the owners choice of directors, which can also explain why some individuals get chosen before others.

Sammanfattning Datum:         23 mars 2012 Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare:   Hanna Jüllig, Johan Ottosson Handledare: Ulf Olsson Nyckelord:   Meritokrati, kompetens, heterogenitetsindex, styrelsesammansättning, Nasdaq OMX Nordic Stockholm, avkastning   Titel:             ”Åsidosätter man meritokratins krafter så kommer kapitalismen att gå åt helvete” – En undersökning av korrelation mellan heterogenitet inom bolagsstyrelser noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm och avkastning.   Syfte:            Föreliggande promemoria syftar till att undersöka hur ett heterogenitetsindex och dess undervariabler eventuellt korrelerar med avkastning mätt som räntabilitet på sysselsatt och eget kapital för en population bestående av bolag noterade på OMX år 2009. Författarna anser att diskussionen kring heterogenitet bör vidgas till att innefatta även andra variabler än endast jämn könsfördelning och hoppas att konstruerandet av ett heterogenitetsindex kan komma att bidra till debatten kring effekterna av mångfald inom bolagsstyrelser.   Teori:           Den etablerade teorin på området påvisar de fördelar som finns kopplade till en heterogen grupp i allmänhet och en bolagsstyrelse i synnerhet. Fem huvudsakliga variabler utkristalliseras och diskuteras i förhållande till avkastning: Könsfördelning, Åldersspridning, Utbildningsbakgrund, Tid i styrelsen och Sektorerfarenhet.   Metod:          Studien har en deduktiv ansats och utgår därmed från etablerad teori inom ämnet för att medelst empiri undersöka denna. Undersökningen är kvantitativ och data rörande de fem variablerna som diskuteras i teorin har samlats in från årsredovisningar för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under 2009. Dessa variabler har getts indextal som vägts samman till ett heterogenitetsindex.   Slutsats:        Studiens heterogenitetsindex har ett svagt samband med avkastning. Korrelationen mellan studiens undervariabler och avkastning varierade kraftigt beroende på vilken variabel som undersöktes. Resultaten skiljde sig även dem kraftigt mellan olika börs- och företagsspecifika kategorier där korrelationen mellan dessa och avkastning varierade mellan genomgående svagt negativa samband till starkt positiva samband.

Det finns en låg grad av mångfald i svenska börsbolagsstyrelser. Enligt omfattande studier förbättrar ökad mångfald en grupps kreativitet och prestation. Syftet med studien är att analysera hur mångfaldsmåtten åldersspridning och kvinnonärvaro i svenska börsbolagsstyrelser kan påverka vd:s position, eftersom grunden för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete ligger i ett företags ledningsgrupp med vd som främsta representant. Studien inkluderar samtliga kvinnor som varit vd:ar på börserna Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity och en jämförelsegrupp av manliga vd:ar som haft förtroendeperioder under liknande omständigheter som kvinnorna. Resultatet visar ett samband mellan kvinnlig styrelsenärvaro och förlängd förtroendeperiod för vd:ar, i synnerhet för de kvinnliga vd:arna.

Syfte: Narrativ kompletterande information är ett hjälpmedel för att öka förståelsen för vad som presenteras i årsredovisningars finansiella rapporter. Mängden information kan variera stort mellan olika företag då det saknas tydlig lagstiftning kring detta. Styrelsen ansvarar för att årsredovisningen stämmer med verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka sambandet mellan omfattningen narrativ kompletterande information till poster rapporterade i årsredovisningarnas finansiella rapporter och företagens styrelsesammansättning och storlek.  Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod. Vi har utifrån tidigare forskning och teorier formulerat ett antal hypoteser som testats för att kunna bekräftas eller förkastas. Data har samlats in genom innehållsanalys då vi undersökt årsredovisningar från 75 företag noterade på Nasdaq OMSX inom segmentet Large Cap.  Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar endast ett par svaga samband, vi ser att både kvinnliga ledamöter och ledamöter oberoende mot större aktieägare har ett svagt positivt samband med narrativ kompletterande information. Gällande styrelsestorlek samt utbildning hittar vi inga samband alls mellan dessa faktorer och narrativ kompletterande information.  Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forskning föreslår vi att ett större urval tas med, samt eventuellt fler faktorer för styrelsesammansättningen. Vi tror att ett större urval skulle kunna visa på starkare samband än vad vi fått fram i vårt resultat. Ytterligare studier vore att undersöka relationen mellan ägare och ledning och hur denna relation påverkar omfattningen av den narrativa kompletterande informationen. En annan aspekt som kan vara intressant att undersöka är revisorns påverkan på narrativ kompletterande information. Till sist föreslår vi en studie där varje post i resultat- och balansräkningen jämförs för att undersöka förekomsten utav impression management och hur detta påverkas utav styrelsesammansättningen.  Uppsatsens bidrag: Studien tar upp omfattningen av narrativ kompletterande information i årsredovisningar samt hur denna påverkas av styrelsesammansättningen. Tidigare studier har genomförts utomlands men inte på den svenska marknaden. Vårt bidrag är att vi studerar denna relation hos företag registrerade på Nasdaq OMXS inom segmentet Large Cap. Vi undersöker även arbetstagarrepresentanternas påverkan på narrativ kompletterande information, en aspekt som inte undersökts tidigare / Aim: Narrative complementary information is a tool to increase understanding of what is presented in the financial statements of annual reports. In the absence of clear legislation the amount of information between different companies may vary greatly. The Board is responsible for the annual report to reflect reality. The aim of this study is to examine the relationship between the scope of the narrative additional information to items reported in the annual reports financial statements and how it is influenced by corporate board composition and size  Method: The study was conducted with a quantitative approach. Based on previous research and theories we have formulated a number of hypotheses to be tested and confirmed or rejected. Data were collected through content analysis as we examined the annual reports of 75 companies listed on the Nasdaq OMXS in the Large Cap-segment.  Result & conclusions: The results of this study show only a few weak associations. We find that both female members and members independent of the major shareholders have a weak positive relationship with the narrative complementary information. There are no correlation at all to be found between board size and education and narrative complementary information.  Suggestions for future research: For further research we propose that a larger sample is taken and perhaps other factors for the board structure. We believe that a larger sample would show a stronger relationship than we have produced in our results. Another study could be to examine the relationship between owners and management and how it affects the scope of the narrative complementary information. Another interesting aspect to investigate could be the impact of auditors on narrative complementary information Finally, we propose a study where every item in the income statement and balance sheet are compared to determine whether impression management are applied and how this is affected out of board structure.  Contribution of the thesis: The study brings up the scope of narrative complementary information in annual reports and how this is affected by the board structure. Previous studies have been performed abroad but not in the Swedish market. Our contribution is that we study this relationship on companies listed on Nasdaq OMXS in the Large Cap segment. We also investigate the impact of employee representatives on narrative complementary information, an aspect not examined before.

Problembakgrund: Ska ett företags verksamhet drivas för att maximera aktieägarvärde eller tillgodose alla intressenters intressen är en fråga som varit fokus för mycket forskning. Många forskare har undersökt vad som påverkar valet av bolagsstyrningsprincip, där ägarstruktur och styrelsesammansättning har lyfts fram som betydande faktorer. Resultaten är dock motstridiga. Eftersom tidigare forskningar har genomförts i olika länder och under olika tidsperioder finns det en god anledning att undersöka om/hur institutionella förhållanden kan påverka sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. De institutionella miljöer som avses undersökas är Sverige och Kina. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip samt hur detta samband påverkas av olika institutionella miljöer. Metod: En deduktiv forskningsansats har legat till grund för studien och teorier som använts och applicerats är aktieägarteori, intressentteori, agentteori, upper echelon teori och institutionell teori. Data för denna kvantitativa forskning hämtas huvudsakligen från Datastream, årsredovisningar från svenska och kinesiska börsnoterade företag gällande åren 2013-2015, företagens hemsidor samt ett sammansatt styrelsematerial. Resultat: När den svenska och kinesiska datan testades tillsammans har det inte påvisats något signifikant samband mellan ägarkoncentration, institutionell ägare som störst ägare, andelen oberoende styrelseledamöter, staten som störst ägare, andelen kvinnliga styrelseledamöter och val av bolagsstyrningsprincip. Institutionella förhållanden har inte heller haft någon signifikant påverkan på sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. När data för respektive land testades separat har det inte påvisats något signifikant samband mellan studiens beroende och oberoende variabler, förutom att det på den kinesiska marknaden har observerats ett signifikant positivt samband mellan andelen oberoende styrelseledamöter och aktieägarorinterat värdeskapande samt mellan staten som största ägare och aktieägarorienterat värdeskapande gällande den svenska marknaden. / Background and problem: Should a company's business be run to maximize shareholder value or meet all stakeholders´ interests is a question that has been the focus of much research. Many researchers have investigated what influences the choice of corporate governance principle, where ownership structure and board composition have been highlighted as significant factors. However, the results are contradictory. Since previous researches have been conducted in different countries and during different periods of time, there is a good reason to investigate whether institutional conditions may affect the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. The institutional environments investigated are Sweden and China. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle and how this relationship is influenced by various institutional environments. Method: A deductive research approach has been the basis of this study and theories used and applied are shareholder theory, stakeholder theory, agent theory, upper echelon theory and institutional theory. Data for this quantitative research is mainly gathered from Datastream, annual reports from Swedish and Chinese listed companies for 2013- 2015, corporate websites and a composite board material. Results: When the Swedish and Chinese data were tested together, there has been no significant correlation between owner concentration, institutional owners as the largest owner, the proportion of independent directors, the state as the largest owner, the proportion of female board members and the choice of corporate governance principle. Institutional conditions have not had a significant effect on the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. When data for each country was tested separately, there has been no significant correlation between the study's dependent and independent variables except that in the Chinese market there has been a significant positive correlation between the percentage of independent directors and shareholder-oriented value creation and between the state as the largest owner and shareholder-oriented value creation concerning the Swedish market.

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började år 2005 gälla för svenska börsnoterade bolag med förutsättningen ”följ eller förklara”. Syftet med Koden är att se till att bolagen styrs på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet, bredd och att jämn könsfördelning ska eftersträvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansättningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter är att personen har VD-erfarenhet. Vilket utrymme föreskriften om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning har fått vid valberedningarnas nominering av ledamöter samt i styrelsernas sammansättning är inget som har undersökts vidare efter Kodens införande. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tre svenska börsbolags styrelsesammansättningar med fokus på mångsidighet och bredd, samt styrelsens representation av män och kvinnor. Detta för att söka förklaringar till valberedningarnas påverkan på sammansättningen, samt hur Kodens föreskrift om mångfald uppfattas i bolagen. Resultatet kan möjliggöra en värdering av bolagskodens rekommendation om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning i styrelsesammansättningen. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod används för att förklara och belysas syftet med undersökningen. Metoden ämnar ge en personlig förståelse och syn på om Koden påverkat företagens styrelsesammansättning samt vilken betydelse valberedningen har för sammansättningarna. För att besvara problemställningen och syftet har en dokumentstudie genomförts av tre bolag samt personliga intervjuer med respondenter från respektive företag. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar mångfaldsteorin, gruppdynamik i team, kvinnliga egenskapers specifika tillförande, antal kvinnor i styrelsen och meritokratiska perspektivet. Empiri: Det empiriska materialet består dels av dokumentstudier av årsredovisningar, valberedningsrapporter och annan dokumentation till årsstämman för tre bolag inom dagligvaru- och detaljhandeln; Hakon Invest, Cloetta och Hemtex, dels av intervjuer med två personer från styrelsen samt en valberedningsrepresentant från respektive bolag. Resultat och slutsatser: Studien påvisar att Kodens föreskrift om valberedningar har haft en indirekt påverkan på styrelsesammansättningarna, då det blivit en mer transparant och vidare nomineringsprocess. Kodens föreskrift om strävan efter en jämn könsfördelning har vidare haft en inverkan på dessa tre bolags styrelsesammansättningar, då valberedningarna tar hänsyn till kön i deras arbete. Övriga mångfaldsfaktorer har inte haft någon markant inverkan på sammansättningen, då det är kompetens i form av VD- och branscherfarenhet som prioriteras vid nominering av styrelseledamöter för att nå ett optimalt beslutsfattande. / Background: The regulation of the Swedish Corporate Governance Code (the Code) started in practice with listed Swedish companies, in 2005, with the premise of "comply or explain". The purpose of the Code is to ensure that the companies are controlled in such a way as to meet the demands of the shareholders for return on invested capital and good corporate governance. The Code provides that boards must be characterized by versatility, breadth and gender distribution should be sought. Surveys of boards, before the Code's introduction, show that the main factor in the nomination of directors is that the person has been Chief Executive Officer. The provision of versatility, breadth and the quest for gender distribution when nominating the directors and in the composition of the boards, has not been investigated further after the introduction of the Code. Purpose: The purpose of this study is to identify the boards of three listed Swedish companies with focus on versatility, breadth and the board's representation of both genders. This is to seek explanations for the Nomination Committee's impact on the composition of the board, but also how the Code's provision on diversity is seen in the different companies. The results allow a rating of the Code's recommendation on versatility, breadth and the quest for balance in the composition of the board. Methodology: A qualitative survey method is used to explain and illuminate the aim with this survey. The method's intention is to give a personal understanding and sights about the Swedish Code's influence on the board composition of the companies, which importance the Nominating Committees have for the compositions. A document study and interviews, with the three companies, has been done in order to respond to the problem. Theoretical perspectives: The theoretical framework includes the diversity theory, team group dynamics and contribution of the female characteristics, which includes the number of women in boards with a meritocratic perspective. Empirical foundation: The empirical material consists of document studies of annual reports, committee reports and other documentation of the Annual General Meeting in the three companies in the Retail Trade Industry; Hakon Invest, Cloetta and Hemtex. Moreover, the empirical material is based on interviews with two members of the board and one Nominating Committee representative from each company. Conclusions: The study demonstrates that the Code's provisions for Nominating Committees have had an indirect impact on boards’ composition. Therefore it has become a more transparent and wider nomination process. The Code's provision, on the pursuit of gender balance, has also had an impact on the board compositions of the above-mentioned companies. This is because the Nomination Committees are taking account of gender in their work. Other diversity factors had no significant effect on the composition, because the expertise of a Chief Executive Officer, and industry experience is a priority of the nomination of directors, to reach optimal decisions.

Syfte: Årsredovisningar är ett av de viktigaste informationsdokumenten som börsnoterade företag ger ut till sina aktieägare, läsbarheten i dessa blir således viktig. Det finns incitament för chefer inom företagen att vilja mörka sämre prestationer för egen vinning. Styrelsesammansättning kan även tänkas påverka ä̈sbarhet i finansiella dokument då kvinnor och män kommunicerar olika och oberoende styrelseledamöter antar en mer objektiv roll. Syftet med detta examensarbete är att utifrån årsredovisningars filstorlek undersöka om det finns ett samband mellan rapporternas läsbarhet och företagens lönsamhet, redovisade resultat samt andel oberoende och kvinnliga styrelseledamöter. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod. Data har samlats in genom innehållsanalys av årsredovisningar från företag listade på NASDAQ OMX Stockholm Large Cap. Analys av data har skett genom att en korrelationsmatris och två regressionsmodeller har skapats. Resultat & slutsats: En lägre andel oberoende styrelseledamöter samt en sämre lönsamhet visar tendenser till att vara förknippat med sämre läsbarhet i årsredovisningar. Redovisat resultat och andel kvinnliga styrelseledamöter visar inget samband med årsredovisningarnas läsbarhet. Studien visar däremot på samband mellan större företag och årsredovisningar med sämre läsbarhet. Förslag till fortsatt forskning: För fortsatta studier föreslås att flera börslistor inkluderas och även fler redovisningsår. Det skulle vara intressant att undersöka om liknande resultat hittas för olika börslistor och då skulle en jämförelse vara möjlig mellan börslistorna och även över tiden. Uppsatsens bidrag: Denna studie undersöker läsbarheten i svenska företags årsredovisningar vilket breddar tidigare studier som främst undersökt amerikanska företag. Examensarbetet bidrar också genom att relationer mellan årsredovisningars läsbarhet och finansiella prestationer samt styrelsesammansättning studeras ytterligare. / Aim: Annual reports are one of the most important documents for information from public companies to their shareholders, readability in these documents are therefor of importance. There are incentives for managers to withhold information about poorer earnings for their own benefit. The board may also potentially affect the readability of the annual report since men and women communicate in different ways and independent board members act more objective. The aim of this final thesis is to investigate if there is a correlation between readability in annual reports based on file size and earnings, net income and proportion of independent and female board members. Method: This study was conducted by a quantitative method. Data have been collected through content analysis of annual reports from companies listed on NASDAQ OMX Stockholm Large Cap. Analysis of the data was done by a correlation matrix and two multiple regressions. Result & Conclusions: A lower proportion of independent board members and lower earnings tend to be associated with annual reports that have lower readability. Net income and proportion of female board members shows no association with readability of the annual reports. However, this study concludes that larger companies are related to annual reports that have lower readability. Suggestions for future research: For future research we suggest that more stock exchange lists are included and also more different years. It would be interesting to investigate whether similar results are found for different exchange lists and that would make a comparison possible between the exchange lists and also over time. Contribution of the thesis: This study examines the readability of annual reports issued by Swedish companies, which broadens previous studies that have primarily examined US companies. The thesis also contributes since readability in annual reports related to financial performance and board composition is further studied.

Parallellt med ökade klimatförändringar har även intresset för hållbarhet ökat vilket ställer krav på hur företag rapporterar om detta. Tidigare forskning från utlandet visar att kvinnor har en positiv påverkan på rapporteringen. Denna kvantitativa studie ämnar undersöka sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter i svenska börsnoterade bolag vilket bidrar med empiriska bevis från Sverige. För att undersöka detta genomförs en multipel regressionsanalys på 324 observationer spridda över 126 företag under 2017–2019. För att mäta kvaliteten på hållbarhetsrapporterna har ett GRI-index konstruerats utifrån gällande GRI-ramverk. Resultaten indikerar att det inte finns något signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter. Detta kan bero på ett litet urval varför fortsatta studier kring ämnet är betydelsefulla för att förstå kvinnornas effekt på hållbarhetsrapportering i Sverige.

Based on a Cross-sectional study, this paper offers to examine all companies listed on Nasdaq Stockholm AB (The Stockholm Stock Exchange) during 2018 and how their board structure in terms of gender equality, nationality and shareholding effects the companies financial performance. This study uses Tobin’s Q as a dependent variable and as a measure of firm performance. As independent variables Percentage of female board members, Blaus Gender Diversity Index, Percentage of foreign citizens on the board and The boards shareholding is being used. The control variables are The size of the Company, The board size and The middle age of the board. All variables are being used in a stepwise regression: Initially, in a bivariate regression analysis, followed by multiple regression analysis where all remaining variables includes. The initial regressions are made separately depending on which list the companies are being trade (Small Cap, Mid Cap, Large Cap), followed by stepwise regressions for the entire population.   The result shows that an increase of female board members, gender equality and foreign citizens in the board increases the companies finance results. Further, the results show that an increase of equity ownership by board directors reduces the companies financial result.

I takt med en tilltagande digitalisering i dagens samhälle har en kraftig ökning av informationsintrång mot företag konstaterats. Det har därför blivit en högaktuell fråga för företag att hantera och upplysa om riskerna med informationssäkerhet. Syftet med denna kvantitativa studie är att utreda om det finns ett samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och hur företag utger upplysningar gällande informationssäkerhet. Studien har genomförts med en multipel- och en logistisk regressionsanalys på 356 observationer fördelade på 92 bolag listade på OMX Stockholm Large Cap. Företagen undersöks mellan tidsperioden 2017 och 2020. Resultaten indikerar att det delvis finns stöd för ett positivt samband mellan förekomsten av informationssäkerhetsupplysningar och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Angående mängden informationssäkerhetsupplysningar förekommer ett signifikant negativt samband med andelen kvinnliga styrelseledamöter. Det undersöks även huruvida det förekommer ett samband mellan en kritisk massa på tre kvinnliga styrelseledamöter och informationssäkerhetsupplysningar, för vilken studien finner ett signifikant positivt samband.