Svenska elevers resultat blir allt lägre i internationella jämförelseundersökningar och främst är det elever i behov av särskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sätts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de låga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver någon form av stöd i sin skolgång rätt att få det. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare på en skola upplever i vilken mån detta stöd tillgodoses och i vilken mån elever får den hjälp de behöver för att uppnå svenskämnets kunskapskrav i årskurs tre. För att ta reda på hur stödet till elever fördelas används kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare i år F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgångar. Systematiseringen av resurstillgångarna sker med hjälp av Bourdieus resursteori, vilken innefattar humankapital, socialt kapital, ekonomiskt kapital och kulturellt kapital. Den forskningsfråga som studien och intervjufrågorna grundas på är: • I vad mån upplever lärare att de har tillgång till resurser för att tillgodose elevers behov av särskilt stöd? Studiens resultat visar att det finns brister i stödet till elever och att det ekonomiska kapitalet har störst betydelse för huruvida elevers stödbehov kan tillgodoses eller ej. Något annat som visar sig spela stor roll i sammanhanget är lärares förhållningssätt, deras kulturella kapital. Slutsatsen som kan dras av studien är att elever inte får det stöd de behöver och att det ekonomiska kapitalet inte svarar upp till skollagens krav. Å andra sidan spelar det ingen roll hur mycket pengar det finns om de inte kan förvaltas på rätt sätt och om läraren inte har den attityd och det förhållningssätt som krävs för att utforma undervisningen utifrån elevers individuella förutsättningar

Svensk Elitfotboll har på senare år blivit en bransch där pengar har fått en allt större roll. Bland annat har löner till spelare ökat och till det stora hela behöver en klubb inom svensk elitfotboll ha en god ekonomi, dels för att kunna konkurrera med andra klubbar men även för att erhålla elitlicens från Svenska Fotbollsförbundet.   Denna undersökning har som syfte att undersöka om det finns ett samband mellan svenska elitfotbollsklubbars ekonomi och sportsliga resultat. Det som huvudsakligen undersökts är om en dålig ekonomi hos klubbar påverkar de sportsliga resultaten. För att ta reda på detta har data från olika klubbars årsredovisningar inhämtats och satts in i en ekonomisk modell för uträkning av ekonomisk utsatthet. I kombination med detta har en rankingmodell för mätning av sportsliga resultat använts och till sist gjordes ett korrelationstest för att mäta sambandet mellan de två.   Resultatet visar att det finns ett samband mellan ekonomisk utsatthet och sportsliga resultat och främst de resultat som kommer i direkt anslutning till det aktuella räkenskapsåret. Resultatet som framkommit kan vara en riktlinje för svenska elitfotbollsklubbar att ha i åtanke för sin framtida verksamhet. Detta ger fog för vidare undersökning av fenomenet för att ytterligare se hur stor vikt en ekonomisk medvetenhet kan ha för sportsliga resultat.

Syfte Studien ämnar att undersöka kassagenereringen hos 30 svenska börsnoterade företag under en sjuårsperiod som utgörs av åren 2008-2014. Metod Undersökningen bygger på en kvantitativ metod där uppgifter om företagens redovisade resultat samt kassaflöde från den löpande verksamheten hämtas från företagens årsredovisningar. Det redovisade resultatet divideras sedan med det ackumulerade kassaflödet från löpande verksamheten för att få fram kvoten som är företagens kassagenerering under perioden. Resultat Företagen som undersökts uppvisar väldigt varierande kassagenereringar för sjuårsperioden. Variationsbredden för de 30 företagen är från -3,82 upp till 7,73. Slutsats Av empirin som insamlats kan slutsatsen dras att det finns större skillnader i kvoterna mellan det ackumulerade redovisade resultatet och det ackumulerade kassaflödet från den löpande verksamheten hos företagen på small cap jämfört med företagen på mid-, och large cap. / Purpose The study intend to examine the cash generation of 30 swedish listed companies during a seven years period between 2008 and 2014. Method The basis of the inquiry comes from a quantitative method were the information about the companies reported net income and cash flow from operation were retrieved. To calculate the cash conversion during the period the accumulated net income is divided with the accumulated cash flow from operation. Results The companies on the small-,mid- and large cap lists presents fluctuating cash conversion during the seven-year period. The fluctutation range of the 30 companies is -3,82 - (+) 7,73. Conclusion The conclusion is that there are bigger differences in the cash conversion for the companies listed on small cap collated to the mid-, and large cap.

Undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan ser på inkludering och den bygger på intervjuer som genomförts med klass- och resurslärare på låg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv inställning till inkludering gällande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslärares tankar kring vilka som gynnas resultatmässigt av ett inkluderande arbetssätt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssätt medan klasslärarna menar att barn utan svårigheter riskerar att missgynnas resultatmässigt vid en allt för långtgående inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser väldigt negativt på segregerande lösningar men klasslärarna, framförallt på lågstadiet, ser i viss utsträckning behov av särskilda undervisningsgrupper. Alla informanter är eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnå en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgångsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens inställning och stöd är. Informanterna på lågstadiet upplever en bristande förståelse och saknar stöd från skolledningen, medan informanterna på mellan- och högstadiet ser positivt på deras intresse och stöd. Undersökningen visar också på att det finns skillnader i kunskapsgrunden mellan olika lärarkategorier då resurspedagogerna har en forskningsbaserad grund medan klasslärarna på lågstadiet arbetar mer erfarenhetsbaserat.

Background: Goodwill has always been frequently discussed and a lot of scientific research has been done regarding factors that affect companies’ impairment of goodwill. Previous research has concluded that companies reporting low results are more prone to do impairments of goodwill than companies reporting better results which possibly can be seen as a form of earnings management. Purpose: The purpose of this essay is to examine if goodwill impairments occur to a greater extent among Swedish listed companies when the companies are reporting lower earnings. A subsidiary purpose is to see if there has been an improvement since 2008 regarding the size of reported goodwill in comparison to equity in the years 2009-2011. And to analyze the development of the companies goodwill impairments in relation to reported goodwill. Methodology: Three quantitative studies have been performed for the years 2009-2011 where all the listed companies on NASDAQ OMX Stockholm have been included. Relevant information has been collected from the companies’ annual reports for further statistical testing of possible correlations. Results and conclusions: For the years 2009 and 2010 there was a significant negative correlation between listed companies’ reported earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. This means that the previous research suggesting that companies are more likely to use goodwill impairments when they report lower earnings holds. There was no significant relationship in the year 2011 regarding the listed companies earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. There have been no major changes in the relationship between goodwill impairments and reported goodwill for the years 2009-2011. Even with comparison to the result of 2008 there have not been any big changes. The ratio of the companies’ goodwill and their equity for the years 2009-2011 has been on a steady level. But compared to the situation in 2008 when the ratio was 30 percent, we conclude that an improvement has occurred. Suggestions for further research: Examine other variables impact on goodwill impairments.

Byggsektorn har generellt sett små ekonomiska marginaler att spela på. Det medför att projektets ekonomiska styrning är en viktig del i platschefens dagliga arbete. Det har tidigare genomförts studier som visar på att företagen ofta är medvetna om vad som är karakteristiskt för projekt med goda resultat. En av anledningarna till att projekten inte uppnår det önskade resultatet kan bero på att företagen lägger större vikt vid processerna jämfört med människorna som ska utföra arbetet. Examensarbetet är skrivet hos Peab Sverige AB, Region Bygg Nord, Luleå, och grundar sig i ett grupparbete som genomfördes bland tjänstemännen med fokus på att identifiera de faktorer som i byggprocessen påverkade det ekonomiska resultatet. Även på Peab fanns en medvetenhet för hur arbetet ska utföras för att nå goda resultat. Det har visat sig att engagemang är en faktor som finns med i alla processteg och som påverkar arbetet. Det är där som det här arbetet tar vid. Syftet med examensarbetet är att koppla ihop projektets ekonomi med gruppens engagemang samt redogöra för hur Lean kan användas som synsätt för att driva engagemanget i en positiv riktning. I arbetet presenteras dels de faktorer som i produktionen påverkar ekonomin, där störst fokus hamnar på tidsplanering och uppföljning av förbrukade timmar på arbetsplatsen. I arbetet presenteras också vilka faktorer som driver engagemanget. Resultatet av detta baseras på dels den genomförda litteraturstudien men framför allt på de tre intervjuerna som genomförts med platschefer på Peab. Faktorerna som i första hand belyses är vikten av medarbetarnas känsla av delaktighet och möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Även den personliga utvecklingen är en påverkande faktor som uppnås när medarbetare tilldelas ett ansvar eller får uppmuntran från ledaren till det egna initiativet. Slutligen belyses även vikten av att arbeta med målsättningar i projekt, vilket bidrar till ett gemensamt synsätt och en möjlighet att skapa ett starkt lag. Utifrån resultatet så har Lean använts som synsätt för att beskriva hur engagemanget kan drivas i en positiv riktning och vilka tankesätt som kan omsättas till Peabs sätt att arbeta. Inom Lean är filosofin och företagskulturen grunden i ett företag. Filosofin ska speglas i alla beslut och i det arbetssätt som används. Filosofin ska även bidra till medarbetarnas engagemang eftersom medarbetarna är företagets viktigaste verktyg. Engagemanget inom Lean drivs även av det standardiserade arbetssättet som är en viktig princip inom filosofin. Resultatet visade att Peabs verksamhetsledningssystem kan liknas med ett standardiserat arbetssätt eftersom i båda fallen så är syftet att arbeta enhetligt inom företaget och möjliggöra att arbeta med ständiga förbättringar. Resultatet visade dock att Peabs verksamhetsledningssystem anpassas till varje projekt vilket försvårar möjligheten att arbeta med förbättringar.

Studiens syfte var att undersöka hur Örnsköldsvik kommuns arbetar med resultatet som deras medarbetarenkät genererade. Studien tog en kvalitativ ansats där den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju chefer inom kommunen. Informanterna var chefer som befann sig på olika nivåer inom kommunen och samtliga arbetade direkt med medarbetarenkäten samt hade tidigare erfarenheter av att genomföra medarbetarenkäter. Den senaste enkäten var dock helt nygjord och köptes in från ett konsultbolag som konstruerade och sammanställde enkätens resultat. Chefernas uppgift blev således att få medarbetarna att genomföra enkäten och sedan kommunicera ut dess resultat. Empirin analyserades med hjälp av tematisering som var kopplat till studiens tidigare forskning. Studiens resultat visade att medarbetarenkäten ansågs vara ett viktigt verktyg för att mäta arbetsmiljön och ge en fingervisning om var organisationen befann sig vid tidpunkten för undersökningen. Somliga uppfattade dock en svårighet i att analysera resultatet som medarbetarenkäten genererade och behövde man hjälp med detta var den knapphändig från stödfunktionerna. Cheferna uttryckte en önskan om att lägga medarbetarundersökningen en annan tid på året, vilket det fanns fler anledningar till. Någon fann det intressant att se om resultatet skulle bli annorlunda om undersökningen genomfördes på våren istället för hösten. En annan tyckte att det rent strategiskt skulle vara bättre att genomföra den under våren för att sedan starta upp hösten med att jobba med de förbättringsområden som uppdagades. Studien rundas av med en diskussion om dess resultat där kopplingar till tidigare forskning görs samt förslag på intressanta områden att studera vidare inom.

Detta examensarbetes undersökning har genomförts efter samtal med spansklärare och skolledarepå en gymnasieskola där det upplevs problem med spanska steg 3. Undersökningens syfte är attstudera anledningen till avhopp och till låga betyg i spanska steg 3. Efter att analysera dettaproblem syftar undersökningen till att diskutera möjliga lösningar för att kunna förbättraspanskundervisningen och verksamheten.Frågeställningar examensarbete försöker hitta svar på är tre: Hur svagt är resultatet i spanska steg3 på denna gymnasieskola? Vilka anledningar kan man hitta till det svaga resultatet? Vad kanverksamheten göra för att stödja eleverna i steg 3? Metoden som valts för att hitta svar är attundersöka elevers resultat på olika prov under kursen samt att fokusera på deras innehåll. Detsistnämnda för att kunna hitta möjliga anledningar tillsammans med skolledares och spanskläraresuppfattningar om problemet som inhämtades genom intervjuer på två olika gymnasieskolor.Resultatet visar att flera elever väljer bort kursen och att de som fortsätter sänker sina tidigarebetyg. Bland möjliga faktorer som påverkar det dåliga resultatet kan man nämna dåligaförkunskaper, omotiverade elever och allt svårare grammatiska moment. För att kunna lösaproblemet föreslås kommunikation mellan grundskolan och gymnasieskolan, varierandearbetssätt och lägre krav på form och grammatik bland annat.

Background: Life-cycle costing (LCC) is an investment calculation that takes into account operating costs throughout the investee lifecycle. LCC calculations are mainly used to evaluate investments that have no revenue side. Attempts to apply the LCC calculations for building-related investments have occurred since the 1980s. Despite the advantages of using LCC calculations, use has not passed through in full. The main obstacles have been identified as a lack of relevant input data, and insufficient experience of working with LCC calculations. The results of calculations are perceived as being unreliable. Purpose : The purpose of this thesis is to investigate problems related to the input data of LCC calculations and interpretation of their results and to propose measures that will reduce the extent of these problems. Method: The thesis is based on an abductive approach, where the interaction between theory and empirical data was the starting point. Collected data have been qualitative, both primary and secondary. Secondary data consisted of performed LCC calculations and input data, and primary data consisted of semi-structured interviews with five respondents working at constructors in the construction industry. Results, conclusions: The result of this thesis show large differences in how clients are working with LCC calculations within the construction industry. The concept of LCC calculation is not completely established or standardized, and many in the industry lack knowledge of how the estimates should be presented and interpreted. There is a lack of knowledge on how the discount rate used in the calculations is determined. In many cases this includes those who perform the calculations. The conclusions include that the use of default values for input in the LCC calculations do not sufficiently take into account the complexity of the input data. To improve the performance calculation must be based on actual conditions in each case, such as energy prices and energy price increases. Analysis of results in the form of sensitivity analysis, today performed in many different ways, can be significantly improved.

Abstrakt Betyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades. Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen. Utifrån mitterminsomdömena undersöks även hur lärare och elever kommunicerar betygssättning i estetiska ämnen. När det gäller betygets funktion för nyvunnen kunskap, har det varit viktigt att synliggöra, på vilket sätt elever och lärare ser på betyget som mätare för kunskapsutveckling. Därutöver har undersökningsmaterialet synliggjort betygets funktion av gällande arbetsmetoder för bedömning och betyg av elevprestationer. En ytterligare infallsvinkel som hanteras i undersökningen är, informanternas uppfattningar om dagens betygsförändring. Undersökningens styrker tidigare forskning som visar att betyg blir mer fruktbart för elevers kunskapsutveckling genom komplettering av feedback och individuella samtal från lärare. Begrepp som är kopplat till mål och betygskriterier har en väsentlig betydelse för att eleverna ska kunna synliggöra sin läroprocess och ha möjlighet att nå betygsmålen. Undersökningen visar att flera elever saknar kunskaper och metoder för att använda begreppen som redskap vid reflekterande analysarbeten och tolkning av betygsmålen. Anledningen kan bland annat vara, att elever inte förberetts tillräckligt för denna typ av tolkning i tidigare årskurser. Lärarna upplever svårigheter med att förmedla betygkriterier på grund av att de är för komplexa och ordrika att kommuniceras på ett tydligt sätt. Eleverna ser betyg som en möjlighet för vidare studier, medan lärare i högre grad betonar betyg som en mätare för tillägnad kunskap.