Organisationer i både offentliga och privata sektorn har krav på att uppvisa kvalitet utifrån förordning och direktiv. Att mäta kvalitet och påvisa progression är idag nödvändigt för att hävda sig på den öppna marknaden. Organisationer som baserar beslut på fakta och arbetar med ständiga förbättringar tenderar att utvecklas och förbättras över tid. Tidigare forskning visar att mätning av kvalitet i välfärdssektorn ofta fokuserar på medelvärden och tenderar även att mätas med enkäter. Mätningarna sker vanligen med låg frekvens, exempelvis på årsbasis. Dessa mätningar kan således inte fånga eventuella variationer i verksamheten. Studiens syfte är att utveckla ett verktyg som kan påvisa variation och mäta måluppfyllelse på individ-, enhets- och verksamhetsnivå. Författarna konstruerade verktyget utifrån Socialstyrelsens rekommendationer och teoriram inom kvalitetsutveckling. Studiens verktyg mäter måluppfyllnad över tid samt förutsätter interaktion mellan behandlare och vårdtagare vilket medför en ökad delaktighet. Verktyget visualiserar även data på individ-, enhets- och verksamhetsnivå. Verktyget kommer efter tid kunna samla in tillräckligt med data för att kunna säkerställa trender och styrgränser inom verksamheten som indikerar på variation. Aktionsforskning användes som metod då den tillåter författarna att interagera med verksamheten samt ger fler tillvägagångssätt att samla in data. Inom studien har data samlats in genom dokumentanalys; fokusgrupper; pilotstudie samt en mindre utvärderingsenkät och legat till grund för studiens resultat. Studiens forskningsfrågor har besvarats men ej kunnat säkerställas statistiskt. Resultatet av analysen tenderar att ge ett positivt svar på studiens forskningsfrågor. Vidare visar studiens resultat att deltagande medarbetare är positiva till verktyget och kan tänka sig arbeta med det fortsättningsvis. Verktyget som framställdes har egenskaper av att kunna mäta progression av mål och visualiserar även data genom styrdiagram. Styrdiagrammet kan sedan användas av verksamheten för att analysera variationerna och vidta nödvändiga åtgärder. Vidare forskning om hur individen upplever verktyget samt en oberoende utvärdering kommer kunna stärka verktyget och ge verksamheten tillräckligt med data för att kunna generalisera och arbeta med ständiga förbättringar. / Organisations in both the public and private sectors have requirements to produce quality based regulations and directives. Measuring quality and demonstrating progression is today necessary to compete on the open market. Organisations that base decisions on facts and continuous improvements tend to evolve and improve over time. Previous research shows that measuring quality in welfare sector often focuses on averages and also tends to be measured by surveys. Measurements are typically, low frequency, for example on an annual basis. These measurements cannot capture variations in the organisation’s processes. The study aims to develop a tool that can detect variation and measuring effectiveness at the individual, unit and operational levels. The authors designed the tool based on the recommendations of The Swedish National Board of Health and Welfare and the theoretical framework in quality management. The tool developed within this study measures progress toward goals over time and presupposes interaction between personnel and residents resulting in increased participation. The tool also visualises the data at the individual, unit and operational levels. The tool will eventually gather enough data to be able to ensure trends and control limits in activities that indicate variations in the process. Action research was used as a method when it allows the authors to interact with the organisation and provide more approaches to data collection. In the study, the data was collected through document analysis; focus groups; pilot study and a concise evaluation survey and this is the basis for the study's results. The study's research questions have been answered but could not be ensured statistically. The result of the analysis tends to give a positive response to the study's research questions. Furthermore, the study's results show that participating employees are positive about the tool and can imagine continue working with it over time. The tool produced has properties of being able to measure the progression of goals and visualise data through the control chart. The control chart can then be used by the organisation to analyse the variations and take necessary measures. Further research on how individuals perceive the tool as well as an independent evaluation would strengthen the tool and give the organisation enough data to be able to generalise and work with continuous improvements.

Vi är två högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6. Vi är intresserade av ny teknik och dess påverkan på elever och lärare inom ämnet matematik.Syftet med detta arbete är att undersöka om användning av IKT har effekt på matematikundervisningen och hur det påverkar elevernas lärande i ämnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot årskurs 4-9 i ämnet matematik och IKT-användning i detta ämne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlärning med hjälp av IKT-verktyg. Eleverna visar på bete-endeförändringar i form av att de blir bättre förberedda för inlärning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess. IKT-verktyg i matematikklassrummet ger eleverna möjligheter att samarbeta med var-andra. Ett flertal studier visar att elever med datorbaserad undervisning uppvisar högre kunskapsnivå på tes-ter, än elever med traditionell undervisning. IKT-undervisning ger unika fördelar och bättre provresultat för elever med läs- och skrivsvårigheter. IKT-verktyg kan med fördel inkluderas i prov. Med olika medieverktyg, som exempelvis GeoGebra, kan eleverna se och experimentera med olika matematiska koncept och de kan nå en djupare förståelse än vid användning av exempelvis läroböcker. Inspelning av filmer ger möjlighet till att aktivt utveckla matematikundervisningen och introducera nya begrepp då ljud och bild ger eleverna möj-lighet att förklara hur de tänker

I den här uppsatsen undersöker jag hur mitt låtskrivande påverkas av en strukturerad metod. Jag ställer tre huvudsakliga frågor: Kan man genom användandet av en tydlig struktur bli mer produktiv, kreativ och bättre på att nå ett förutbestämt resultat? För att skapa en struktur har jag använt mig av Pat Pattisons (2009) metod som han beskriver i Writing Better Lyrics, där man i skrivandet av en låt använder ett antal worksheets. Man använder även en begreppsordbok och ett rimlexikon för att samla material till textskrivandet. Jag hade som mål att skriva fem låtar, som var och en hade ett eget instrument som låten skulle framföras på. Låtarna hade också var sin förlaga, som jag transkriberade för att kunna ta inspiration till harmonik, melodi och texttema. I mitt resultat har jag kommit fram till att det finns både negativa och positiva aspekter med att hålla sig till en strukturerad metod, och jag redogör för hur jag under arbetets gång ibland bröt mot strukturen, när jag upplevde att det fanns kreativa vinster med att bryta mot den.

När en verksamhet bestämmer sig för att införskaffa ett nytt datorsystem kan de välja mellan att egenutveckla ett skräddarsytt system eller köpa ett färdigt standardsystem. Det blir idag allt vanligare att en verksamhet väljer att köpa ett standardsystem. Den stora fördelen med standardsystem är att det är billigare än att egenutveckla ett system. Det finns flera olika metoder som är framtagna för att underlätta arbetet med att välja rätt standardsystem. Det är inte ovanligt att en del verksamheter inte använder sig av en vedertagen metod vid val av standardsystem. Att ett företag inte arbetar efter en vedertagen metod behöver inte betyda att de inte arbetar metodiskt och strukturerat. För att ett arbete skall vara metodiskt måste verksamheten först analysera vilka behov av ett nytt system som finns. De skall därefter ta fram vilka krav standardsystemet måste kunna uppfylla. Efter detta kan verksamheten välja vilket system som skall köpas. Jag har i mitt arbete undersökt hur ett antal företag tycker att de har lyckats vid införandet av ett standardsystem. Jag har även studerat hur företagen har arbetat vid anskaffning av systemet. Jag har sedan i mitt arbete undersökt om det finns något samband mellan hur strukturerat och metodiskt företagen har arbetat och det resultat som arbetet gett. Informationen till arbetet har jag fått genom att intervjua ett antal företag och genom att studera dokument. I mitt arbete har jag kommit fram till att det kanske inte är nödvändigt arbeta metodiskt vid införandet av ett standardsystem för att få ett lyckat resultat. Jag tror ändå att jag kan påstå att ett metodiskt arbetssätt klart ökar chansen för ett lyckat resultat.

Ett varumärke används för att skydda ett kännetecken som en näringsidkare använder för att särskilja sina varor och tjänster från andra näringsidkares varor och tjänster. Varumärken fyller även ett konsumentintresse genom att garantera en varas ursprung. Vid en första anblick består varumärken framförallt av ord- och figurmärken t.ex. slogans och logotyper, men varumärkesbegreppet har förändrats i takt med den tekniska utvecklingen och numera kan även varuutstyrslar, färger, ljud och dofter varumärkesregistreras.   För att formen på en vara, ofta kallad varuutstyrsel, ska kunna varumärkesregistreras krävs att den har särskiljningsförmåga dvs. den ska kunna användas för att särskilja en vara från andra varor på marknaden. Det uppställs formellt sett inte högre krav på särskiljningsförmåga för formvarumärken än för traditionella varumärken. Konsumenter är dock inte vana vid att uppfatta en varuutstyrsel som ett varumärke, vilket medför att en hög tröskel uppställs för varumärkes-registrering. För att en varuutstyrsel ska ha ursprunglig särskiljningsförmåga krävs att formen avviker från normen eller vad som är sedvanligt i branschen. En varuutstyrsel som saknar särskiljningsförmåga kan dock förvärva särskiljningsförmåga genom användning enligt artikel 4.4 VMD, vilket kräver att konsumenter identifierar varan som härrörande från en viss näringsidkare till följd av varuutstyrseln och inte något annat förekommande varumärke. Det är således inte tillräckligt att konsumenter känner igen formvarumärket och associerar det med näringsidkaren. Detta medför att förekomsten av ordmärken och andra varumärken som lättare uppfattas som ursprungsangivelser av konsumenter försvårar möjligheten att nå upp till kravet på särskiljningsförmåga för formvarumärken.   Det uppställs vidare registreringshinder för former som endast är nödvändiga för att uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan ett betydande värde i artikel 4.1.e) VMD. Det huvudsakliga syftet med artikel 4.1.e) VMD är att förhindra att skyddet för ett varumärke får konkurrensbegränsande effekter genom att ge innehavaren en ensamrätt till egenskaper hos en vara som konsumenter sannolikt kan komma att kräva hos konkurrenters varor.   Enligt EU-domstolen är det endast när alla väsentliga särdrag hos en form är nödvändiga för att uppnå ett tekniskt resultat som registrering kan hindras enligt artikel 4.1.e.ii) VMD. Har ett varumärke en icke-funktionell beståndsdel som är en del av formens väsentliga karaktärsdrag kan dock varumärkesregistrering inte hindras, vilket medför problem med varumärkesregistrerade hybridformer som är delvis funktionella. En lösning är att tillämpa en generell syftesbaserad metod framtagen av AG Mengozzi i Lego-målet, där avgörande är om en varumärkesregistrering av en varuutstyrsel kan få en sådan konkurrensbegränsande effekt som registreringshindret i artikel 4.1.e) VMD syftar till att förhindra.   Det generella syftet bakom registreringshindret i artikel 4.1.e.iii) VMD för former som ger varan ett betydande värde är, förutom att hindra konkurrensbegränsande varumärkesregistreringar, att dra en gräns mellan vad som ska skyddas varumärkesrättsligt och vad som ska skyddas genom t.ex. mönster- och upphovsrätten. Enligt min uppfattning kan detta syfte ifrågasättas, om en varuutstyrsel har särskiljningsförmåga och fungerar som ett varumärke saknas skäl att neka registrering till följd av att former traditionellt sett skyddas genom mönsterrätten. Det är även oförenligt med varumärkesbegreppets ständiga utveckling. Vidare kan de konkurrensmässiga effekterna vid varumärkesregistrering av en form som ger en vara ett betydande värde inte likställas med effekterna av varumärkesregistrering av en form nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat. Således finns det skäl att slopa registreringshindret för former som ger varan ett betydande värde.

Syftet med denna studie var i första hand att stödja Länsstyrelsen Västerbotten med kartläggning av arbetsmarknadsprojekt riktade mot TLM, identifiera nämnare för goda resultat samt att kunna delge goda exempel på lyckade arbetsmarknadsprojekt i länet. Ett ytterligare syfte i studien var att analysera vilka faktorer som gör ett projekt framgångsrikt och varför just dessa faktorer spelar roll för att ett arbetsmarknadsprojekt ska anses som lyckat. Jag har kombinerat desktopsstudies med semistrukturerade intervjuer. Resultatet har gett ytterligare framgångsfaktorer att ta i beaktande när projekt planeras. Slutsatsen av studien är att dessa ytterligare faktorer, i kombination med beaktande av de utmaningar som presenteras, kan ge framtida integrationsprojekt för arbetsmarknaden bättre resultat för gruppen TLM. / The purpose of this study is primarily to support the County Administrative Board of Västerbotten with mapping of labour market projects aimed at TLM, identifying denominators for good results, and being able to share good examples of successful labour market projects in the county. An additional purpose of the study is to analyse which factors make a project successful and why precisely these factors play a role in a labour market project being considered successful. I have combined desktop studies with semi-structured interviews. The result has given additional success factors to consider when planning a project. The conclusion of the study is that these additional factors combining with consideration of the challenge that is presented can give future integration projects aimed towards the labour market better result for the group of TLM.

Today, issues regarding sustainability seem to be a well-known occurrence for many, resulting in companies paying more attention to what they say and do. Therefore, it is important for companies to establish a sustainability report, seemingly functioning as a way of letting stakeholders know that they are taking responsibility. The problem with such reports is that various legitimacy strategies can be employed when demonstrating their results. This study sheds light on how the Swedish food industry, specifically ICA, Coop and Axfood, take advantage of these strategies in order to refine their negative results. Furthermore, the study takes a contrasting approach, acknowledging any possible changes in how the three companies have exploited these strategies over the past five years. By adopting a qualitative method, 15 sustainability reports from the aforementioned companies were examined, showing that five different legitimacy strategies were used when laying out negative results. For instance, it was clear that the companies often utilized a” call-to-action” strategy, portraying a work for change. This transformed negative results into positive ones, consecutively legitimizing their actions. Concludingly, the companies regularly employ these strategies and there was no specific change in their way of using them.

På uppdrag av FöräldraCentrum har vi under våren 2008 gjort en måluppfyllelse utvärdering med ett brukarperspektiv på deras verksamhet. FöräldraCentrums verksamhet bygger på att ge föräldrar riktat stöd i sitt föräldraskap. Syftet med att utföra utvärderingen var att ta reda på om FöräldraCentrums behandling har gett effekt utifrån klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stämmer överens med verksamhetens mål och affärsidé. Resultaten från behandlingen samt om resultaten kvarstår har vi erhållit genom att skicka ut enkäter till ett urval av FöräldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet på en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som även för de allra flesta kvarstår idag. Utvärderingen visar att FöräldraCentrum uppfyller mål och affärsidé.

Kunskapsöversikten syftar till att sammanställa och diskutera kunskapsläget avseende hur föräldrar påverkar elevernas resultat i skolan i allmänhet och i matematik i synnerhet. Vad säger forskningen om föräldrarnas påverkan på elevernas resultat, prestation och utveckling i matematik? Kunskapsinhämtningen genomfördes genom slagningar i databaser, genomgångar av referenslistor och databasernas föreslagna artiklar (read more). Materialet visar att föräldrar kan ha en stor påverkan på elevernas resultat och deras upplevelse av skolan, negativt eller positivt beroende på föräldrarnas attityder till skolan och matematiken. Samverkan och kommunikation mellan lärare och föräldrar ökar föräldrarnas möjligheter att ge ett föräldrastöd som är processinriktat och autonomistödjande. Autonomistöd samt tydliga förväntningar ökar elevernas självreglerande förmågor och ger dem större möjligheter att lyckas i skolan.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka likheter och skillnader som finns inom användandet av ersättningsmodellen pay for performance (P4P), inom hälso- och sjukvården, i Sverige och Storbritannien under tidsavgränsningen 1980–tal till 2000–tal.  Metod: Uppsatsen är skriven som en komparativ studie mellan två länder och materialet som samlats in har hämtats från tidigare studier och artiklar och är således en sekundär litteraturstudie.  Resultat: En av de stora skillnaderna som uppenbarats under undersökningen är att det skiljer sig stort mellan hur mycket vårdgivarna själva kan påverka den ekonomiska ersättningen och till vem den betalas ut. Det finns även kopplingar mellan införandet av prestationsbaserade ersättningsmodeller och de politiska förändringsprocesser som skett, det har visat sig att det finns kopplingar mellan den återhållsamma ekonomin som präglade 1980-talet, och införandet av P4P under 1990-talet. / Abstract  Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe the similarities and differences regarding the management model Pay for performance (P4P) in health-care in Sweden and Great Britain. The chosen time delimitation for this study is the years between the 1980´s and the 21st century. Method: This thesis is a comparative study of two countries and the material collected has been taken from earlier studies and articles and is thus a secondary review.  Results: One of the big differences between the two countries, which is shown in this study, is that it differs greatly between how much the care providers themselves could influence the financial compensation, and to whom it is paid. There are also connections between the restrained economy that characterized the 1980´s and the implementation of P4P during the 1990´s.