Under den senaste tiden har många barn och ungdomar kommit till Sverige, utan medföljande föräldrar, för att söka asyl. Många av dessa nyanlända barn börjar sin skolgång mitt i eller sent in i skolterminen. De undervisande lärarna får alltför ringa eller ingen information alls om elevernas tidigare kunskaper inom ett visst ämne, ändå gäller samma regelverk vid betygsättning som för alla andra elever. (Skolverket, 2016). Studien har ett hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutik är en tolkningslära där tolkningen är själva processen för förståelsen. Studien har använt hermeneutiken för att nå förståelse för praktiken genom att tolka elevernas berättelser. Syftet med denna undersökning var att förstå vad eleverna har för uppfattning om bildämnet samt hur deras syn, på vad ämnet innebär och betyder, förstås av mig som bildlärare. Resultatet har besvarat frågeställningarna om vad nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet har för uppfattning om bildämnet, nyttan av att en bildlärare känner till de nyanlända elevernas tidigare erfarenheter om bildämnet och om hur hermeneutiken kan användas som avstamp i mötet med ny kunskap. I samtal har frågor ställts vilka respondenterna fick besvara skriftligt. Eleverna fick skriva ner sina åsikter som självrapporter och dessa blev själva underlaget för denna studie. Resultatet visar att eleverna inte riktigt förstår vad ämnet bild står för eller vad som förväntas av dem enligt läroplanen. Eleverna associerar bildämnet med finkultur, men samtidigt ser de ämnet som något onyttigt, ej konkret användbart ute i livet. Den didaktiska lärdomen av undersökningen är att om en ämneslärare förstår vad eleven har för uppfattning om bildämnet kan läraren hjälpa eleven att hitta sin egen proximala utvecklingszon och stötta den konkret i sitt arbete mot måluppfyllelsen.

<p>Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan i</p><p>Halmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen i</p><p>samhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod av</p><p>fem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad.</p><p>Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan och</p><p>praktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner att</p><p>samhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål och</p><p>riktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring den</p><p>demokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och alla</p><p>människors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målen</p><p>och riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gäller</p><p>ämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättning</p><p>och bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande och</p><p>hantering av kränkningar och diskriminering.</p>

I studien jämförs elevers tankar och upplevelser av två olika sätt att arbeta i matematik – läroboksbaserad undervisning och laborationer. Jämförelsen görs utifrån tre teman – rolighet, nytta inför prov och förståelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sättet att arbeta i matematiken är läroboksbaserad undervisning. Litteraturstudien visar på att det finns en del problem med detta arbetssätt, både att nå läroplansmålen, hur roligt elever anser det vara och med förståelsen elever får av matematiska begrepp. En lösning presenteras i form av laborativa arbetssätt. För att få en uppfattning om hur elever tycker och tänker kring dessa båda olika arbetssätt lämnades enkäter ut till ca 200 elever i olika åldrar och ca 20 elevintervjuer gjordes. Resultatet visar att laborationer upplevs roligare än vad läroboksundervisning gör, men att läroboken istället upplevs ge ökad förståelse och dessutom upplevs ge klart mer nytta inför prov. I diskussionen diskuteras tänkbara orsaker till att det är så. En förklaring är den rådande provtraditionen där praktiska delar saknas. Elever ser då få anledningar att engagera sig i praktiska moment på lektionerna. En annan möjlig förklaring som tas upp är att det som avgör hur eleverna förhåller sig till matematikundervisningen är inte bara valet av arbetsmetod utan framförallt lärarens engagemang för lektionen, både i planering och i genomförande.

Studiens syfte var att undersöka förstelärares uppfattningar om sitt uppdrag i förhållande till det uppdrag som beskrivs i styrdokumenten. Eftersom förstelärarreformen var relativt ny fanns det ännu inte mycket forskning att tillgå inom området, det blev därför intressant att undersöka huruvida reformens avsikter bibehållits i samband med implementeringen eller ej. Denna studies forskningsfrågor var: Vilka uppfattningar har förstelärare om innehållet i sitt uppdrag? Vilka uppfattningar har förstelärarna om genomförandet av sitt uppdrag? Hur förhåller sig förstelärarnas uppfattningar om innehållet och genomförandet av uppdraget till beskrivningen av uppdraget i styrdokumenten? Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av sex förstelärare. Att undersökningen bedrevs i en småskalig omfattning kan ha påverkat och begränsat resultatet. Resultaten som framkom var att förstelärarnas uppfattningar om innehållet och genomförandet av sitt uppdrag till stor del stämde överens med de uppdrag som formulerats i styrdokumenten. Uppdragen handlade främst om kollegial handledning och ledandet av utvecklingsprojekt. Dock skilde sig förstelärarnas uppfattningar åt angående påverkan av läraryrkets status och elevers måluppfyllelse efter att de blivit förstelärare. Förstelärarna uppfattade i många fall att deras nya tjänst inte påverkade elevers måluppfyllelse och läraryrkets status på det direkta sätt som styrdokumenten yrkade på. Vidare uppfattade också ett fåtal förstelärare uppdragets innehåll som otydligt, något som kan leda till att reformens påverkan blir svår att utvärdera.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan i Halmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen i samhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod av fem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad. Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan och praktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner att samhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring den demokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och alla människors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målen och riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gäller ämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättning och bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande och hantering av kränkningar och diskriminering.

The purpose of this study is to elaborate and examine a method that I have chosen to call ”Ensembleportföljen”. The study aims to show whether or not high school students benefit from ”Ensembleportföljen” in ensemble lessons where they hopefully get a greater insight regarding their own musical development.   The study has been carried out in two high schools in southern Sweden. Two different classes were selected and the study took place during their music lessons where one class proceeded with their usual curriculum while the other one worked according to the ”Ensembleportföljen”. Observations of classroom performances and interviews with teachers and students have been carried out throughout the study.   The results show that a significant amount of the students that tried the ”Ensembleportföljen” did benefit from the outcome. A greater understanding regarding their own learning was achieved and their confidence was increased. However, the study showed that a functional digital platform is necessary for further usage of the ”Ensembleportföljen”. However, the study had to be done on the students' breaks not to take time away from the ensemble lesson.

<p>Alla människor behöver kunskaper i matematik. Anmärkningsvärt är dock att många elever inte når betyget G i skolår nio. I denna undersökning lyfts åsikter från lärare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse i matematiken i skolår nio. Även skolledarnas och lärarnas åsikter om hur ekonomin påverkar detta arbete undersöks. Metoden som använts i studien är en kvalitativ undersökning i form av en enkät med öppna frågor. För att nå en högre måluppfyllelse i matematiken måste man enligt lärarna ge möjlighet till nivågruppering, att arbeta mer laborativt, prata matematik och att mer resurser tillsätts. Även skolledarna tycker att man ska arbeta mer laborativ, prata mer matematik och arbeta i mindre grupper. Eleverna tycker att klasstorleken bör minskas. Alla lärare utom en anser att ekonomin påverkar arbetet med ökad måluppfyllelse. En av skolledarna tror att ekonomin kan påverka medan den andra inte anser det.</p>

Alla människor behöver kunskaper i matematik. Anmärkningsvärt är dock att många elever inte når betyget G i skolår nio. I denna undersökning lyfts åsikter från lärare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse i matematiken i skolår nio. Även skolledarnas och lärarnas åsikter om hur ekonomin påverkar detta arbete undersöks. Metoden som använts i studien är en kvalitativ undersökning i form av en enkät med öppna frågor. För att nå en högre måluppfyllelse i matematiken måste man enligt lärarna ge möjlighet till nivågruppering, att arbeta mer laborativt, prata matematik och att mer resurser tillsätts. Även skolledarna tycker att man ska arbeta mer laborativ, prata mer matematik och arbeta i mindre grupper. Eleverna tycker att klasstorleken bör minskas. Alla lärare utom en anser att ekonomin påverkar arbetet med ökad måluppfyllelse. En av skolledarna tror att ekonomin kan påverka medan den andra inte anser det.

Den här är en jämförande studie gjord för Växjö kommun, mellan de fyra kommunerna Växjö, Helsingborg, Lund och Örebro. Avsikten var att ta reda på vilka typer av miljömå lsom de olika kommunerna har, hur deras miljömål är formulerade, vad det finns för problem och svårigheter vid formulering av miljömål samt vad det är som gör att vissa miljömål är mer lyckade än andra. Detta för att även kunna ta fram förslag på förbättringar eller hur erfarenheter från de andra kommunerna skulle kunna användas inom Växjö kommuns miljömålsarbete. Studien har visat att det inte är något lätt arbete att skapa miljömål inom en kommun. Svårigheterna i arbetet ligger främst i att hitta rätt sätt att mäta och vilken indikator som ska användas inom uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Att en kommun har miljömål som omfattar områden där kommunen själv inte sitter med rådighet försvårar miljömålsarbetet, samtidigt som det är svårt att hitta rätt styrmedel för att påverka andra. För att lyckas med miljömålsarbetet inom en kommun är det av betydelse att sätta miljömål som är relevanta för kommunen samtidigt som miljömålen har en tydlig formulering och målsättning. Även att kommunen plockar fram styrmedel för att kunna påverka andra inom områden där de själva inte sitter med rådighet och att det finns tydliga ansvarsfördelningar inom förvaltningar och de personer som driver miljömålet framåt. Ett miljömål är inte självgående utan behöver fokus för att bli lyckat och uppnås.

Syftet med denna studie är att undersöka förekommande erfarenheter som finnas på den lokala nivån kring arbetet med elever som kommer från förberedelseklasser till den ”vanliga klassen”. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur läggs arbetet upp kring måluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lärare finns? Studien bygger på totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lärare på fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att både skolledare och lärare är medvetna om språkets betydelse för kunskapsutvecklingen. Viktiga resurser som finns på de olika skolorna är engagerade lärare, undervisning i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning. I hur stor utsträckning eleverna erbjuds svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledning och hur stor kommunikationen och samarbetet är mellan dessa lärare och ämneslärarna skiljer sig dock mellan skolorna.