The pupose of this study is to qualitatively study how teachers at a high school work with the schools demokratic mission under the management by objectives and what the policy document says and how the students can partcipate in different issues. My question fomulations are: What does it say in the governing documents about schools democratic mission and student influence? How do teachers concretely work to implement the values of democracy and student influence? How can the class councils used as part of the school's democratic mission? The theoretical frame of the study is about the school democracy mission and the possibilities and limits.  Futhermore a brief review of the fundamental values of the school are presented, followed by how the democratic process works. I used the qualitative analysis in order to find a lot of information about a small amount. Its strength is to convey a lot of information about a small number of observations and if the material is small in size.  The interviews were formulated to increase the credibility, for the convenience of the reader so they can see which questions are submitted. I chose the class council as an observation site and in previous studies, the choice of the environment was important and a relatively limited context work well, such as classrooms. The teachers in my study agreed that the democratic values must inform all school activities. Teachers must talk to each other and be attuned to treat students equally. But students find it difficult to understand the policy documents, and feel a little insecure of what they mean. Therefore all schools must be based on individual circumstances and needs in cooperation with the related municipality. Democracy is a part of the school's missions, which together with the mission of knowledge contributes to both subject knowledge and a comprehensive set of values.

Syftet med denna studie var att analysera hur fritidshemsbarnet har konstruerats efter fritidshemmets samordning med skolan. För att söka svar på denna fråga har en diskursanalys gjorts av de statliga offentliga utredningar som föranlett de två senaste läroplanerna. De färdiga läroplanerna och allmänna råd för kvalitet i fritidshem har sedan använts som referens för att undersöka om intentionerna i utredningarna uppfyllts. I analysen av dessa texter har Foucaults teori om biopolitik brukats som komplement till den diskursanalytiska verktygslådan.   Resultaten visar att intentionerna i den SOU som föranledde Lpo 94 var att skapa ett nytt måldokument som skulle möjliggöra att förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kunde skapa en gemensam syn på barnet och dess lärande. Men en jämförelse med den slutliga versionen av Lpo 94 samt de allmänna råden för kvalitet i fritidshem illustrerade att dessa intentioner inte fullföljdes fullt ut. Istället skapades det ett hierarkiskt förhållande där fritidshemmets barnsyn underordnades skolans. Den SOU som föranledde Lgr 11 och den färdiga Lgr 11 kan sägas ha spätt på denna utveckling. Detta genom att utredningen hade som huvudsyfte att förbättra mål - och uppföljningssystemet i Lpo 94 för att därigenom öka måluppfyllelsen. En verksamhet som fritidshemmet där det inte finns några uppnåendemål för barnen får i detta sammanhang inget eget värde. Dess enda möjlighet att tillerkännas något värde är genom att komplettera skolan med dess helhetssyn på barnets lärande och utveckling.   Konklusionen av detta är att fritidshemmets samordning med skolan lett till att såväl fritidshemmet som fritidshemsbarnet förlorat sitt egenvärde.

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever, arbetar och ser på religiösa dilemman som kan uppstå i samband med idrottsundervisningen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ intervjuundersökning med sex lärare gjorts. Resultatet visar på en spridning av uppfattningar och attityder bland de intervjuade lärarna. Enligt denna studie blir elever i olika stor utsträckning begränsade att delta i idrottsundervisningen, enligt en del lärare sker det aldrig eller sällan medan en del menar att det förekommer ofta. Det har även visat sig vara svårt att veta om det är på grund av religion eller brist på motivation som eleverna ej deltar. En god dialog med eleverna är en förutsättning för att komma fram till lösningar så att alla oavsett religiös tillhörighet kan uppnå målen i idrott och hälsa. Det största problemet vid hanteringen av religiösa dilemman tycks enligt de intervjuade lärarna vara brist på tid.

Syftet med denna studie inriktar sig på hur lärarna såg på skolans språkprojekt och på elevernas måluppfyllelse efter interventionen (intensiv träningsperiod). Vi har använt oss av enkäter till lärarna, observation av videoinspelningar från interventionen, dagboksanteckningar förda av lärarna samt deltagit i ett diskussionsmöte med lärarna. Resultatet hos vissa elever, efter dessa veckor, visade att de hade tagit till sig en strategi att komma ihåg innehållet och förstå vad texten handlade om. Genom de dagboksanteckningar som lärarna har fört och som vi har tagit del av syns det en förändring från första tillfället till det sista. Lärarna fick en högre motivation, inspiration och påmindes av vikten att träna läsförståelse i de olika ämnena. Lärarna ansåg att eleverna på detta sätt fick mer tid till läsinlärning och en bredare förförståelse.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer på ett yrkesprogram som kan påverka att elever med studiesvårigheter lyckas nå måluppfyllelse. Studien genomfördes i en klass på ett yrkesprogram, där tre elever med studiesvårigheter intervjuades om vad som gjort att de klarat att nå programmets mål. En brev-enkät besvarades av elever i klassen  samt de lärare som vid undersökningstillfället undervisade i klassen. Rektor intervjuades om vad som var utmärkande för programmets måluppfyllelse. Studien är hermeneutisk då elever och lärare beskriver sin verklighet som tolkas för att förstå ett positivt skeende som inte går att mäta naturvetenskapligt, positivistiskt. Antonovskys (1991) och Bergs (1999, 2003) teorier kombineras i arbetet för att visa på både individulla och kulturella framgångsfaktorer. Resultatet visade att en viktig faktor var att eleverna hade känt sig lyssnade på och att lärarna hade försökt individualisera undervisningen. En annan viktig faktor var att det fanns kamrater i klassen som kunde stödja och hjälpa i olika situationer. Att studierna på programmet var varvade med praktik eller praktiska moment gjorde att eleverna klarade de svåra teoretiska studierna var en annan viktig faktor. De tre intervjuade eleverna pekade på att de hade gjort ett aktivt val till ett program de var intresserade av och de hade använt sin envishet och kämparglöd för att klara målen. Det var detta intresse, detta val, som utgjorde grunden till att de kämpade för att nå målen. Detta var den starkaste framgångsfaktorn.

No description available.

BakgrundEfter flera år av sjunkande elevresultat fick år 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte når gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att åter införas 2014.SyfteStudiens syfte är att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors måluppfyllelse och elevers lärande. Studiens frågeställningar rör hur sommarskolor är organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstås och tolkas utifrån å ena sidan samhällets krav på måluppfyllelse och å andra sidan elevers behov och lärares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation använts.ResultatUndervisning och lärande i sommarskolan skiljer sig från den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lärare emellan och att ett individanpassat arbetssätt används i större omfattning. Informanterna önskar dock få resurserna under terminstid för att bättre kunna erbjuda alla elever en god lärmiljö, något som de anser att de i ordinarie undervisningen inte klarar av på grund av brister i organisation, tids- och resurstilldelning. Sommarskolan ses av informanterna som en dold agenda för att snygga till statistiken över måluppfyllelsen. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

<p>Arbetet gjordes för att ta reda på vad forskningen säger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag läste flera olika forskningsrapporter, bland annat från en stor undersökning inom EU där ett försök gjordes att undersöka måluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda på vilka mål lärare har med sin undervisning, och sedan togs reda på i vilken utsträckning olika typer av undervisning hjälper eleverna att nå dessa mål.</p><p>Resultaten visar att det bästa sättet att nå de fem huvudmålen (Länka teori och praktik, lära sig att utföra experiment, lära sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) är en blandning av undervisningsmetoder, där laborativa moment är en viktig del. Min egen undersökning visade på samma resultat. För att få eleverna att förändra sina alternativa begrepp, så att de stämmer bättre överens med de vetenskapliga, krävs något mer än en öppen laboration.</p><p>Variation verkar vara nyckeln till god måluppfyllelse.</p>

<p>Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort.</p> / <p>Non-profit organisations´ purpose and aim aren’t to generate profit. Despite this the accounting is performed in the same way as that of a regular company, which makes it hard to judge the organisation´s target achievement based on that information. We have carried out three interviews with non-profit organisations to find out how they measure target achievement and from this suggest how the measurement can be made more effective. Our conclusion is that a combination of financial targets, which can be measured with key figures, and non-financial targets, which shows the quality of the activities, is how the organisations measure target achievement and that it can be done more effectively with the support of a balanced scorecard.</p>

Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort. / Non-profit organisations´ purpose and aim aren’t to generate profit. Despite this the accounting is performed in the same way as that of a regular company, which makes it hard to judge the organisation´s target achievement based on that information. We have carried out three interviews with non-profit organisations to find out how they measure target achievement and from this suggest how the measurement can be made more effective. Our conclusion is that a combination of financial targets, which can be measured with key figures, and non-financial targets, which shows the quality of the activities, is how the organisations measure target achievement and that it can be done more effectively with the support of a balanced scorecard.