I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv. Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen. Detta gav  tillfälle att utvärdera metodens  funktionalitet samt att undersöka resultatet av att kategorisera satserna i klassrådsdiskussionerna utifrån den framtagna  metodens  tre  olika  talhandlingar  (handlingsövervägande  satser, handlingsbeskrivande  satser  och  handlingsvärderande  satser)  genom  ett  syftes-  och kontextorienterat perspektiv. Metodens  tillämpning påvisade  att handlingsbeskrivande  satser var den överlägset vanligaste talhandlingen i båda klassrådssamtalen. Analysdelen följs av en diskussionsdel  där  ett  resonemang  förs  kring  orsaker  till  resultatet  utifrån  begreppen  logos, enthymem,  topos,  doxa  och  distinktionen  mellan  samtycke/samförstånd.  Resonemanget  har förts utifrån dessa fem huvudpunkter: För det första språkets funktion som perspektivskapare samt åtskillnaden mellan språk och sak.   För det andra utifrån dialogens öppna struktur. För det  tredje  utifrån  topikens  roll  för  skapandet  av  slutsatser.  För  det  fjärde  problematiseras begreppet  doxa  samt  de  effekter  det  får  på  klassrådsdiskussionen.  För  det  femte problematiseras  avslutningsvis  perspektivet  på  målet  med  det  elevdemokratiska  samtalet utifrån  begreppen  samtycke  eller  samförstånd. Avslutningsvis  redovisas  sammanfattande  de centrala slutsatserna kring uppsatsens två projekt.

The pupose of this study is to qualitatively study how teachers at a high school work with the schools demokratic mission under the management by objectives and what the policy document says and how the students can partcipate in different issues. My question fomulations are: What does it say in the governing documents about schools democratic mission and student influence? How do teachers concretely work to implement the values of democracy and student influence? How can the class councils used as part of the school's democratic mission? The theoretical frame of the study is about the school democracy mission and the possibilities and limits.  Futhermore a brief review of the fundamental values of the school are presented, followed by how the democratic process works. I used the qualitative analysis in order to find a lot of information about a small amount. Its strength is to convey a lot of information about a small number of observations and if the material is small in size.  The interviews were formulated to increase the credibility, for the convenience of the reader so they can see which questions are submitted. I chose the class council as an observation site and in previous studies, the choice of the environment was important and a relatively limited context work well, such as classrooms. The teachers in my study agreed that the democratic values must inform all school activities. Teachers must talk to each other and be attuned to treat students equally. But students find it difficult to understand the policy documents, and feel a little insecure of what they mean. Therefore all schools must be based on individual circumstances and needs in cooperation with the related municipality. Democracy is a part of the school's missions, which together with the mission of knowledge contributes to both subject knowledge and a comprehensive set of values.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora. Arbetet innehåller en enkätundersökning på tre skolor där vi vänt oss till elever i årskurs fem. Vi har även intervjuat klasslärarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lärare upplever klassråd och elevråd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen upplevs som enklare i klassråd än i elevråd.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur lärare, i årskurs 1-3, upplever att elevernas gemensamma beslut i klassråd synliggörs samt hanteras i skolan. Det är en kvalitativ studie med intervjuer som metodval. Studiens resultat lyfts fram genom fyra kategorier som tolkas genom det valda teoretiska perspektivet. Slutsatsen för studien är att lärare på många sätt arbetar för att synliggöra elevernas gemensamma klassrådsbeslut. Det gör att eleverna blir delaktiga genom att deras klassrådsbeslut kan leda till förändring. Lärarnas engagemang är en viktig faktor för att klassråden ska tas på allvar av alla deltagare.

<p>I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan.</p>

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan.

Demokratisk grund och elevinflytande är två centrala delar i dagens läroplan. Hur detta ska uppnås är dock inte något som preciseras och studien försöker därmed undersöka huruvida klassråd kan vara ett stöd i uppfyllandet av dessa två delar. Med fokus på årskurs 3 elever i lågstadiet, presenterar studien 137 elevers uppfattningar kring klassråd, som insamlats via en enkät. Resultatet av enkäten diskuteras sedan utifrån demokratibegreppet och elevinflytande. Eleverna som ingått i studien är fördelade på tre skolor i tre stycken olika kommuner. Syftet har delvis varit att jämföra skolorna för att se ifall skolornas olika bakgrund och arbetssätt gentemot klassråd påverkar elevernas uppfattning och inställning. Centralt för studien har varit att lyfta elevernas perspektiv på klassråd, för att kunna genomföra en diskussion gällande dess lämplighet som formell arena för demokratiutövning och elevinflytande. Resultatet av den genomförda enkäten visade att generellt sett upplevde alla de medverkande eleverna att klassråd är viktiga, då det ger dem ett forum där de kan uttrycka sina åsikter och påverka skolan.

Titel: Democracy between theory and practice - A qualitative study on how deliberative democracy in the early school years is practiced Author: Narine Krikourian Supervisor: Johanna Pettersson   The aim of this study is to examine how class council meetings occur in grades 1 and 3.  To achieve the aim, have three questions been formulated:   What does the class council's structure and pupils conversations look like during class council meetings? How are decisions taken during class council meetings and what dose pupils participation look like? What similarities and differences can be found between each year’s course in the practice of deliberative conversations?   This study is qualitative and based on four observations in two different classrooms in grades 1 and 3.   The theoretical frame work of the study is based on Forsberg's (2011) six criterias for deliberative teaching, and Wegerif and Mercer's (2001) seven basic laws for effective collaboration in the classroom. The results of the study show that both Forsberg's (2011) criteria for deliberative teaching and Wegerif and Mercers (2001) seven basic laws for effective collaboration in the classroom were partly met. The results have also shown that there are both similarities and differences between how students practice deliberative conversation.   Keyword: Deliberative democracy, class council, conversation, argumentation Nyckelord: Deliberativ demokrati, klassråd, samtal, argumentation

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet.

Skolan som demokratisk och pedagogisk arena har till uppgift att, via en blandning av demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget utveckla elevers demokratiska kompetens. Detta i syfte att skapa aktiva och engagerade samhällsmedborgare som kan fortsätta att utveckla och driva Sverige och världen framåt. Det här examensarbetet behandlar klassrådet i relation till skolans demokratiska uppdrag, och undersöker därigenom hur lärare i årskurs 1 – 3 uppfattar, tolkar och genomför, dels skolans demokratiska uppdrag och dels klassrådet. Genom att anta en kvalitativ forskningsansats har det varit möjligt att synliggöra lärares olika, men även gemensamma uppfattning av demokratiuppdraget och klassrådet. Dessutom har det, via intervjuer och observationer, varit möjligt att undersöka om lärare genom sin tolkning samt sitt agerande vid klassrådssituationer skapar möjligheter för elever att utveckla demokratisk kompetens. Studien inspireras av ett pragmatiskt perspektiv på lärande, där John Dewey finns som medskapare. Via resultaten går det att påstå, att klassrådet som formell arena har möjlighet att bidra med kunskap om vad demokrati är och innebär, men även att klassrådet har möjlighet att bidra med elevers utveckling av demokratisk kompetens. / The Swedish school, functioning as a democratic and pedagogical arena, aims to develop pupils’ democratic competence, through a combination of the democratic mission as well as the educational mission. This in order to form active and committed members of society, who subsequently may contribute to the development of the Swedish, and of the global society. This master thesis addresses the class council in relation to the democratic mission of the school, and examines accordingly how teachers in grade 1-3 perceive, interpret and implement, partly the democratic mission and partly the class council. Through a qualitative research approach, it has been made possible to make teachers’ different, but also common, perceptions of the democratic mission, as well as of the class council, visible. Furthermore, it has, through interviews and observations, been made possible to examine if teachers’ perception as well as their role in situations surrounding the class council create opportunities for pupils to develop democratic competence. The thesis is conducted from a pragmatic perspective on teaching, of which John Dewey is one of the co-founders. Based on the analytical result, it is possible to claim that the class council, as a formal arena, in fact provides opportunities to contribute to both knowledge about what democracy is and involves, and to pupils’ development of democratic competence.