<p>The objective of this examination paper is to emphasize sketches and conversations in the teaching of glassmaking in order to start a mental process and to increase the student’s ability to understand and furthermore to concretisize what is often referred to as silent knowledge within traditional handicraft. By carrying out a teaching experiment, free production (within the subject of handicraft technique) I have got an example of how such work can function. Through qualitative interviews I have got an image of how teachers and students look upon this kind of teaching.</p><p>Examples from the literature I have studied show how you can support learning by using this method. Results from both the teaching method and the interviews show that sketches and conversation, with advantage can be used in the teaching of glassmaking and that there is a need and room to develop this further.</p> / <p>Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram skisser och samtal i glasundervisningen; både för att starta en tankeprocess och öka förståelsen, men även för att konkretisera det som ofta benämns som tyst kunskap inom de traditionella hantverken. Jag har genom ett undervisningsförsök; fri produktion (inom ämnet hantverksteknik) ett exempel på hur ett sådant arbete kan fungera. Genom kvalitativa intervjuer har jag fått en bild av hur lärare och elever ser på denna undervisningsform.</p><p>I mina litteraturstudier ges exempel på hur man kan främja lärandet genom dessa metoder. Både resultat från undervisningsmetod och intervjuer visar att man med fördel kan använda sig av skisser och samtal i glasundervisningen och att det finns ett behov och utrymme för att vidareutveckla detta.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande på fritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i om fritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagliga fritidshemsverksamheten. I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt och litteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksamma fritidslärare. I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbara informella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindre tid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Det framgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtal vid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mest betydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev även tydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandet som sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid. Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen och i att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärare betonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete. De var även överens om betydelsen av att synliggöra det informella lärandet än mer och var medvetna om att de måste uppmärksamma detta mer i sitt arbete framför allt med barnen, men även för föräldrar och lärarkollegor.

ABSTRAKT Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande påfritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslärare.I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbarainformella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Detframgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtalvid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev äventydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandetsom sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete. De var även överens ombetydelsen av att synliggöra det informella lärandet än mer och var medvetna om att demåste uppmärksamma detta mer i sitt arbete framför allt med barnen, men även förföräldrar och lärarkollegor.

The objective of this examination paper is to emphasize sketches and conversations in the teaching of glassmaking in order to start a mental process and to increase the student’s ability to understand and furthermore to concretisize what is often referred to as silent knowledge within traditional handicraft. By carrying out a teaching experiment, free production (within the subject of handicraft technique) I have got an example of how such work can function. Through qualitative interviews I have got an image of how teachers and students look upon this kind of teaching. Examples from the literature I have studied show how you can support learning by using this method. Results from both the teaching method and the interviews show that sketches and conversation, with advantage can be used in the teaching of glassmaking and that there is a need and room to develop this further. / Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram skisser och samtal i glasundervisningen; både för att starta en tankeprocess och öka förståelsen, men även för att konkretisera det som ofta benämns som tyst kunskap inom de traditionella hantverken. Jag har genom ett undervisningsförsök; fri produktion (inom ämnet hantverksteknik) ett exempel på hur ett sådant arbete kan fungera. Genom kvalitativa intervjuer har jag fått en bild av hur lärare och elever ser på denna undervisningsform. I mina litteraturstudier ges exempel på hur man kan främja lärandet genom dessa metoder. Både resultat från undervisningsmetod och intervjuer visar att man med fördel kan använda sig av skisser och samtal i glasundervisningen och att det finns ett behov och utrymme för att vidareutveckla detta.

No description available.

I vår studie har vi valt att fokusera på hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för dem. Vi har även undersökt om pedagogerna anser om det är någon skillnad i arbetssätt beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vårt examensarbete är att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik på förskolan med de yngsta barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men även vår egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar. Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod, då vi har intervjuat fyra pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv grundsyn samt goda kunskaper till matematik och de anser att de arbetar aktiv med toddlarna. De använder sig av matematiken som finns i barnets vardag, men de brister i synliggörandet av den osynliga matematiken. De anser även att barnen i de olika åldersgrupperna får lika mycket matematik men på olika vis. De slutsatser som vi har kommit fram till är att det är oerhört viktigt att vara en medveten pedagog som kan se både den synliga och osynliga matematiken för att på så sätt kunna synliggöra lärandet för barnet.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring den matematik som förekommer i vardagen inom förskolans verksamhet. Studien hade sin utgångspunkt i forskningsfrågorna: Vilka variationer av metoder framkommer när förskollärare talar kring hur de arbetar med att synliggöra vardagsmatematik i förskolans verksamhet? Samt Hur resonerar förskollärare kring vikten av att synliggöra vardagsmatematiken i förskolans kontext? Studien utgick ifrån socialkonstruktionism och diskurspsykologi där förskollärarnas resonerande var i fokus. Tre verksamma förskollärare deltog i denna kvalitativa intervjustudie som utgick ifrån semistrukturerade intervjuer där frågeschemat innefattade matematik samt vardagsmatematik. Även ljudupptagning användes som kompletterande verktyg vid datainsamlingen. Studiens resultat visade att användandet av den vardagsmatematik som förekommer i förskolans verksamhet, som barnen dagligen befinner sig i, öppnar upp för möjligheter att lägga en grund för den matematik som komma skall när barnen blir äldre. Studien resulterade även i en insikt och konkreta exempel kring varierande arbetssätt i relation till synliggörandet av vardagsmatematik och hur det går att förhålla sig till dessa.

<p>Abstract</p><p>Läroplanen poängterar lekens roll i skolan och dess betydande för lärandet,</p><p>därför ville vi belysa leken och lärandet i denna uppsats utifrån elevers</p><p>perspektiv. Syftet är att tydliggöra elevers lek och ifall de ser ett lärande i</p><p>leken, samt att synliggöra elevernas tankar angående pedagogens eventuella</p><p>roll i leken. Studien omfattar 39 elever i årskurs fyra och resultatet</p><p>presenteras med utgångspunkt ifrån våra frågeställningar. Studien påvisar att</p><p>lek ses som en kul aktivitet som görs framförallt tillsammans med andra. Vår</p><p>analys utifrån resultaten ifrån årskurs fyra visar på att eleverna ser ett visst</p><p>samband mellan lek och lärande, dock är det bara en liten andel av</p><p>respondenterna som gjorde denna koppling. Lek sågs främst som lärande när</p><p>det skedde i relation till skolämnena under lektionstid.</p><p>Nyckelord: Lek, lärande, synliggörande, barns perspektiv, vuxnas roll</p>

Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik. Aktiviteter så som bakning, spela spel och bygga med lego är exempel på aktiviteter som pedagogerna menar har stort värde för barnens matematiska utveckling. Tyvärr anser inte pedagogerna att den matematik barnen möter på fritidshemmet kopplas till skolarbetet i den utsträckning det skulle kunna göra. Detta anser pedagogerna bland annat beror på ett minskat samarbete mellan verksamheterna.

Vi har försökt att tolka och förstå sex fritidspedagogers förhållningssätt till styrdokumenten för att få en förståelse för en viktig del av utvecklandet av fritidshemmets verksamhet. Studien har vi genomfört med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger. Med hermeneutikens principer tolkade vi sedan intervjuerna för att få en förståelse för fritidspedagogernas tankar och idéer. Vårt resultat är att fritidspedagogernas förhållningssätt till styrdokumenten inte är något som de upplever att de har naturligt och detta påverkar deras läroplansarbete på de olika fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger i vår studie är medvetna om att detta är något de behöver arbeta på för att få ett bättre förhållningssätt till styrdokumenten.