No description available.

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkännandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska känna igen sig. Barngruppen består av barn från åldrarna sju år upp till fjorton år från olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer också från olika kulturer och från olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en biträdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera år och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet är att ta reda på elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkännandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nå målen i Lpo 94 gällande kultur. Frågeställningarna som arbetet utgår från är: Hur upplever eleverna sin kultur i skolan?, Pedagogernas synpunkter och arbete kring elevernas kulturer i skolan? Metoderna som använts för att besvara frågeställningarna har varit intervjuer och samtal med barn och pedagoger och reflektioner utifrån våra tidigare erfarenheter. De teoretiska utgångpunkterna har varit kultur och identitetsbegrepp som kopplats samman med Vygotskijs och Bourdieus teorier. Resultatet visar att flertalet av eleverna inte känner igen sig själva eller sin kultur i skolan, men att de gärna vill arbeta mer kring sin hemkultur i skolan. Pedagogerna anser att de arbetar kring elevernas kulturer, men de anser även att de kan göra mer än det de gör idag och enligt pedagogerna så borde Lpo94 utvecklas och ha tydligare riktlinjer. Slutsatsen i arbetet är att både elever och pedagoger vill arbeta mer kring elevernas kulturer och att det krävs tydligare riktlinjer för detta.

Den här uppsatsen undersöker bakgrundsmusikens tempo, kundernas igenkännande med musiken och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende i en hemtextilbutik. Genom ett fältexperiment, samlades data in med enkäter och observationer från verkliga kunder, som exponerades för musik med varierande tempo (snabbt och långsamt) och igenkännande (bekant och obekant). Totalt samlades 101 enkätsvar in och genom S-O-R-modellen (Stimuli-Organism-Respons) undersöktes om emotionerna upphetsning och nöje, förmedlade av musikens tempo eller igenkännande som stimuli, har en inverkan på hur länge kunderna befinner sig i butiken, hur mycket de spenderade och deras variationssökande beteende. För att analysera resultaten användes oberoende t-tester, regressionsanalyser och variansanalyser.Studiens resultat visar att bakgrundsmusik i snabbare takt ökar kundernas upphetsningsnivåer, men kundernas igenkännande med musiken och interaktionen mellan snabbt tempo och hög igenkänning hade ingen signifikant påverkan på deras emotioner. Trots att kunderna upplevde mer upphetsning under sitt besök, visar resultaten ingen signifikant inverkan på hur länge kunderna stannade i butiken, hur mycket de spenderade eller deras variationssökande beteende. Studien fann dock att nöje har en positiv relation till kundernas spendering, vilket inte förmedlades av musiken utan kan bero på den samlade butiksmiljön och externa faktorer. / This essay examines the impact of background music tempo and customer recognition on emotions and purchasing behavior in a home textile store. Through a field experiment, data was collected from surveys and observations of 101 customers exposed to music with varying tempos (fast vs. slow) and levels of recognition (familiar vs. unfamiliar). Using the S-O-R (Stimulus-Organism-Response) model, the study explored whether emotions, such as pleasure and arousal, influenced by the music's tempo or familiarity, affect the time customers spend in the store, their spending amounts, and their variety-seeking behavior. To analyze the results, independent t-tests, regression analyses, and variance analyses were used.The results show that fast-tempo background music increases customers' arousal levels. However, recognition of the music and the interaction between fast tempo and high recognition had no significant effect on their emotions. Although customers experienced more excitement during their store visit, the study found no significant impact on the duration of their stay, their spending, or their variety-seeking behavior. Nonetheless, the study revealed that enjoyment positively correlates with customer spending, suggesting that factors other than music, such as the overall store environment or other external influences, might contribute to this relationship.