Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet. / Nationella forskarskolan för Barndom, lärande och ämnesdidaktik FoBa

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Svenska som andraspråk är ett ämne som är aktuellt i dagens samhälle. Samhället har inte alltid sett ut som det gör idag och det finns ett mycket stort behov av andraspråksundervisning. Denna studie grundar sig i ett stort intresse för hur undervisningen i svenska som andraspråk anordnas samt hur olika undervisningsförutsättningar påverkar elevernas språkinlärning. Vi ville med vår studie belysa vad som krävs för att andraspråksundervisningen ska ha möjlighet att uppnå de ambitiösa målen som skolans styrdokument formulerat. Detta gjorde vi genom en intervjustudie med fem andraspråkslärare från lågstadiet, där frågor om förutsättningar för att bedriva en framgångsrik undervisning i svenska som andraspråk stod i fokus. Studiens frågeställningar har varit: Med vilka arbetsformer bedrivs undervisningen i svenska som andraspråk? Vilka faktorer påverkar undervisningen i svenska som andraspråk? Genom dessa fem kvalitativa intervjuer kan vi konstatera att dialog samt grupparbete var framträdande arbetsformer på de skolor vi besökt. Vi fann även att lärarna upplevde att faktorer som gruppstorlek, tillgång till lokaler, utbildad personal samt tid var alla av betydelse. Däremot hade dessa fem lärare olika uppfattning om hur dessa faktorer påverkar undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3. Data samlades in genom intervjuer med eleverna där intervjumetoden var både kvalitativ och kvantitativ. Frågor med fasta svarsalternativ analyserades kvantitativt genom statistik och andra mer öppna frågor analyserades kvalitativt genom kategorisering i olika teman.  Delar av resultaten i undersökningen är mer framträdande. Av de 26 eleverna som medverkande i undersökningen tycker 23 av dem att matematik är roligt. Elevernas svar på hur de föredrar att arbeta skiljer sig markant med svaren på hur de tycker att de lär sig bäst. Liksom tidigare forskning visar denna undersökning att matematikboken är det arbetsmaterial som används mest i matematikundervisningen. I undersökningen beskriver eleverna att läraren har en viktig roll i klassrummet genom sin förmåga att förklara så att alla elever upplever att de förstår. Matematiklärarens roll diskuteras utifrån kompetens och förmåga att tillgodose alla elevers behov. De olika frågeområdena jämförs eller likställs med aktuell forskning.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur ett antal lärare i årskurs 1 planerar, undervisar och reflekterar över sin undervisning i matematik för att stärka elevers taluppfattning. Taluppfattningen är grundläggande för förståelsen för tals sammanhang och strukturer och är således avgörande för elevernas fortsatta utveckling inom matematik. Studien presenterar fem kategorier av undervisningsprinciper som enligt forskningen är viktiga gällande hur lärare kan bedriva sin undervisning för att stärka elevernas taluppfattning. Studien undersöker de deltagande lärarnas undervisning i relation till dessa principer genom klassrumsobservationer och intervjuer. På så sätt studeras både hur lärarnas verksamhet i klassrummen kan se ut samt hur lärarna uppger att de undervisar i syfte att stärka elevers taluppfattning. Resultatet pekar mot att lärarna har kunskap om samt bedriver en undervisning som verkar stärkande för taluppfattningen men i varierande omfattning. Detta leder även till att eleverna får varierande möjligheter till att utveckla sin taluppfattning.

Detta examensarbete behandlar forskning om mellanstadieelevers missuppfattningar inom decimaltal och olika arbetsformer som undervisningen kan inkludera. Tal i decimalform tillhör talmängden rationella tal och beskrivs vara utmanande att undervisa om. Detta trots att decimaltalen utgör en naturlig del i olika vardagliga kontexter. Kunskap om denna talmängd är därmed en nödvändighet för att verka i dagens samhälle. Syftet med arbetet är att visa på alternativa arbetsformer för att bemöta elever med missuppfattningar inom decimaltal. Frågeställningarna som användes är: vilka missuppfattningar inom decimaltal förekommer bland elever i mellanstadiet och hur bör undervisningen struktureras? Metoden för arbetet är litteraturstudie och kartlägger delar av befintlig forskning inom området. Sammanfattningsvis visar resultatet att samma missuppfattningar kring decimaltal förekommer i stora delar av världen. Resultatet visar användningen av variationsteorin i undervisningen och vikten av elevkännedom. Det ämnesspecifika redskapet tallinje visas även vara en alternativ arbetsform.

Traditionellt präglas skolan av segregerande lösningar för elever i behov av stöd. Skolans styrdokument lyfter vikten av demokratiska arbetsformer, elevdelaktighet och inflytande samt av en undervisning som bemöter elevmångfalden. Forskningen lyfter i sin tur vikten av elevernas röst i inkluderingsarbetet. Syftet med vår studie var att belysa och få en förståelse för elevernas upplevelser av matematikundervisning i termer av inkludering. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av observationer av matematiklektioner, fokusgruppintervjuer och elevteckningar som illustrerar en matematiklektion, från en åk 2 och en åk 9. Studien visar att många av eleverna upplever matematiken som ett svårbegripligt ämne. Inkluderande arbetsformer förekommer men vi identifierade också olika hinder för inkludering trots att eleverna inte verkar uppleva dessa som sådant. Resultatet visar att inkludering inte är ett statiskt tillstånd utan en dynamisk företeelse som i varje händelse i matematikklassrummet pendlar mellan olika grader av inkludering och exkludering. Resultatet av vår studie antyder på att det fortfarande råder en kategorisk syn på svårigheter i matematik.