Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.      Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun.   Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar. Genomförandet av studien har det även bidragit till att vi har kunnat identifiera både positiva och negativa konsekvenser som kan uppstå för organisationer som använder sig av flexibla arbetsformer. En positiv konsekvens som vi har kommit fram till är att organisationen blir en attraktiv arbetsgivare. En negativ konsekvens är att anställda kan ha en svårighet att balansera privatliv och arbetsliv, vilket i sin tur påverkar organisationen i form av sjukfrånvaro och produktionsbortfall.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund. Lärarna beskriver att demokratiska arbetsformer för dem är att ge eleverna inflytande över sina studier samt skapa arbetsformer där eleverna tränar sin samarbetsförmåga. Eleverna får även vara med och påverka redovisningsform. Min slutsats avinformanternas beskrivning är att de arbetar mycket medvetet och metodiskt för att främja eleverna demokratiska värderingar, men att det saknas en gemensam samsyn på de skolor därde berörda lärarna arbetar.

En stor del av tidigare forskning visar att flexibla arbetsformer medför positiva konsekvenser för organisationer medan de missgynnar anställda. Vidare visar tidigare studier att konsultföretag generellt präglas av flexibelt arbete, samtidigt som de är beroende av de anställdas kompetens och prestation, vilket tyder på en motsättning inom tidigare forskning. Syftet med studien är därmed att undersöka hur anställdas hantering av flexibla arbetsformer kan påverka konsultföretag. En kvalitativ undersökning har genomförts baserad på sex semi-strukturerade intervjuer med chefer från olika konsultföretag. Data analyserades utifrån en framtagen analysmodell baserad fem variabler; individens hantering av flexibilitet genom förtroende, individens arbetstillfredsställelse, individens arbetsprestation, organisationens personalomsättning och organisationens prestation. Resultatet tyder på att de flexibla arbetsformerna bidrar till en ökad arbetstillfredsställelse och arbetsprestation hos konsulterna, vilket medför en minskad personalomsättning samt en ökad lönsamhet för konsultföretagen. Vi kom därmed fram till att konsulternas hantering av de flexibla arbetsformerna generellt hade en positiv inverkan på studiens konsultföretag.

Lärare har ett dubbelt uppdrag vilket innefattar kunskapsuppdraget såväl som ett demokratiuppdrag. Historiskt sett har samhällskunskapsämnet varit det medborgarfostrande ämnet och det kan därför argumenteras för att samhällskunskapslärare har en väsentlig roll i att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Detta examensarbetes syfte var att få kunskap om hur samhällskunskapslärare realiserar demokratiuppdraget. Det ämnade jag att få genom att undersöka vilka och i vilket syfte olika arbetsformer används i samhällskunskapslärares undervisning såväl som att undersöka vad som påverkar valen av dessa men också vilka hinder och utmaningar samhällskunskapslärare upplever finns gällande att uppfylla demokratiuppdraget. För att svara på dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med fyra olika samhällskunskapslärare verksamma på högstadiet. Intervjuerna analyserades därefter utifrån Anna Henriksson Perssons definition av utbildning och kunskap för, genom, om och i demokrati samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att samhällskunskapslärarna använder en variation av olika arbetsformer för att elever ska utveckla olika förmågor förenliga med såväl samhällskunskapsämnet såväl som skolans främsta uppdrag; att fostra demokratiska medborgare. Valen av dessa arbetsformer påverkas dock av olika ramfaktorer som elevunderlag, organisation, styrdokument och tid. Dessa faktorer upplever lärarna också på olika sätt som hinder och utmaningar när det gäller att uppfylla demokratiuppdraget.

This thesis will analyze and evaluate the legal system of care for related persons and carers leave and further discuss its flaws. I will do this by reviewing the current legal sources as well as the new preambles that are under consideration at the moment. This thesis will discuss the matter of who can take out carers leave and get compensation for it and under what circumstances. Furthermore, it will examine what impact the two new preambles will have on the subject as well as the protection of employees. The results are that the legal system is hard to manage and there are certain words that need to be clarified. If the preambles are implemented it will, in my opinion, in some ways make life easier for the persons who provide the care and protect his or her employment status.

Helklassundervisning och individuellt arbete anses som traditionella undervisningsmetoder och tar stort utrymme i undervisningen, men metoden grupparbete har blivit mer och mer populär i olika omfattningar. En anledning till detta är att metoden grupparbete uppmuntras av styrdokument såsom läroplaner och kursplaner. I sin beskrivning av Ekonomiprogrammet lyfter Gy 2011 (Skolverket, 2011) fram att ”arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling” (s. 21). I det här sammanhanget kommer således metoden grupparbete väl till pass. Syftet med den här studien är att ta reda på gymnasieelevers inställning till metoden grupparbete i ämnet företagsekonomi. Genom en enkätundersökning med 32 deltagande elever på Ekonomiprogrammet på ett gymnasium i Stockholm belyses även likheter och skillnader i grupparbeten mellan ämnet företagsekonomi och andra ämnen. Resultatet av enkäten visar att eleverna är mycket positiva till metoden grupparbete, samtidigt som det belyser några negativa aspekter, som till exempel att eleverna tycker att grupparbete kan leda till sämre resultat eller betyg, att de upplever orättvisa på grund av ojämn fördelning av gruppuppgiften i gruppen, och att grupparbeten kan öka stress och att lärandet kan bli mindre effektivt. Enligt eleverna är tydliga instruktioner till hur uppgifterna ska skötas och hur de kommer bedömas, samt att samtliga elever i gruppen deltar aktivt de viktigaste faktorerna för framgångsrika grupparbeten i ämnet företagsekonomi.

Elever ska i grundskolan uppleva fysisk aktivitet och rörelse under hela skoldagen. Detta ställer krav på samtliga pedagoger inom skolans verksamhet och inte endast på lärare inom idrottsämnet. Syftet med denna litteraturstudie är således att belysa hur och varför rörelseintegrerad undervisning behandlas i engelskdidaktisk forskning om språkinlärning i grundskolans årskurs F-6. Detta syfte besvaras genom en redogörelse av hur en sådan undervisning påverkar elevers språkkunskaper i engelska som främmandespråk samt vilka fördelar respektive nackdelar arbetsformerna TPR, rörelseintegrerade TV-spel och drama kan medföra. Analysen av materialet har utförts med utgångspunkt i den kognitiva teorin och utifrån idén om förkroppsligat lärande. Det material som behandlats är främst internationell litteratur i form av vetenskapliga artiklar, en rapport samt en konferensantologi, men också en avhandling på svenska. Resultaten visar att rörelse kan ha en positiv inverkan på elevers språkkunskaper, inte minst utifrån aspekter såsom ordförråd och minne, vilket gör det fördelaktigt att använda rörelseintegrerade arbetsformer vid tillägnandet av nya ord. Ytterligare fördelar, men också nackdelar, med olika arbetsformer har påträffats utifrån aspekter såsom kreativitet, motivation, tid, kostnad och kompetens. Studien visar även på behov av vidare forskning kring ämnet, då det idag finns ett mycket begränsat utbud av vetenskaplig litteratur som inriktar sig på rörelsens inverkan inom just engelskämnet.

Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för hur demokratiska arbetsformer kan bidra med demokratisk kompetens i samhällskunskapsundervisningen. Detta görs genom att redogöra för vad demokratisk kompetens innebär såväl som vilka demokratiska arbetsformer som används av lärare i samhällskunskapsundervisningen. Materialet hittades genom en systematiserad informationssökningsprocess i databasen Swepub liksom texter och styrdokument från Skolverket. Resultatet visar på att demokratisk kompetens kan utvecklas genom samtal, rollspel, grupparbete och olika tankemodeller och begrepp i samhällskunskapsundervisningen.

Under året 2023 som denna rapport skrivs har covid-19 pandemin till slut planat ut någorlunda och samhället har börjat återgå till det nya normala. Covid-19 pandemin var en lång utdragen tid som i vågor påverkade världen, Sverige var ett av det länder som blev påverkat och det land som studien tar sin utgångspunkt ur. Något som blev märkbart under pandemin var hur de flesta organisationer blev tvungna att införa distansarbete till följd av de rekommendationer och restriktioner som gällde. Att organisationerna behövde införa distansarbete innebar att de anställda även fick genomgå större förändringar i sitt arbetsliv, så som att arbetet på plats övergick till att bli i princip helt och hållet på distans och även i stort blev helt digitalt. Trots att det varit väldigt populärt att undersöka hur covid-19 pandemin påverkat anställda i olika aspekter under de senaste åren, har det i denna studie identifierats väldigt lite forskning som undersöker specifikt hur anställdas organisatoriska identifiering påverkats av förändrade arbetsformer. Vidare finns det ingen identifierad forskning i denna studie som visar på hur anställda identifierar sig med sin organisatoriska efter att de återgått till att arbeta på plats igen efter distansarbete till följd av covid-19 pandemin. Vi har i denna kvalitativa studie till syfte att utforska hur anställda identifierar sig med sin organisation efter att de återgått till att arbeta på plats efter ett ofrivilligt infört distansarbete. Vi har i denna studie även som delsyfte att jämföra två grupper, varav ena gruppen påbörjat sin anställning innan deras organisation införde distansarbetet, och den andra gruppen har börjat sin anställning under det införda distansarbetet. Ett andra delsyfte för studien är även att utforska om introduktionen har en påverkan på den organisatoriska identifieringen under ovan givna förändringar. Totalt genomfördes 8 semistrukturerade intervjuer där respondenterna även fick svara på självskattningsfrågor i hur väl de identifierar sig med sin organisation. Resultatet visade på att de sociala interaktionerna hade en stark koppling till en hög identifiering. Desto bättre möjlighet till och upplevelse av de sociala interaktioner som funnits, desto högre tenderade respondenterna att skatta sig. Förutom möjligheterna och upplevelserna fann vi även att behovet av sociala interaktioner kan skilja sig mellan individer. Ytterligare visade resultatet inte på några specifika skillnader i hur anställda identifierar sig med sin organisation beroende på när de påbörjat sin tjänst samt att introduktionen har en påverkan men att de sociala interaktionerna hade en starkare påverkan. I och med de flertalet fördelar som organisatorisk identifiering kan leda till för både anställda och organisationer, kan vi med detta resultat därmed starkt rekommendera organisationer till att möjliggöra och underlätta för de sociala interaktionerna för de anställda, och att möta de anställdas behov av detta. / During the year 2023, when this report is being written, the covid-19 pandemic has finally leveled off to a reasonable degree and society has begun to return to the new normal. The Covid-19 pandemic was a long drawn-out period that affected the world in waves. Sweden was one of the countries that was affected and the country from which this study draws its respondents. Something that became noticeable during the pandemic was how most organizations were forced to introduce remote work as a result of the recommendations and restrictions that applied. The fact that the organizations needed to introduce remote work meant that the employees also had to go through major changes in their working life, such as that the work on site changed to being almost completely remote and also largely became digital. Despite the fact that it has been very popular to investigate how the covid-19 pandemic has affected employees in various aspects in recent years, very little research has been identified in this study that specifically examines how employees' organizational identification has been affected by changed work forms. Furthermore, there is no identified research in this study that shows how employees identify with their organization after they have returned to work on site again after remote work as a result of the covid-19 pandemic. In this qualitative study, we aim to explore how employees identify with their organization after they have returned to work on site after involuntarily being introduced to remote work. In this study, we also have as a partial aim to compare two groups, of which one group started their employment before their organization introduced telework, and the other group started their employment during the introduced telework. Another partial aim of the study is to explore whether the introduction has an impact on the organizational identification during the changes given above. A total of 8 semi-structured interviews were conducted where the respondents also had to answer self-assessment questions about how well they identify with their organization. The result showed that the social interactions had a strong connection to a high level of identification. The better the opportunity for and experience of the social interactions that existed, the higher the respondents tended to rate themselves. In addition to the opportunities and experiences, we also found that the need for social interactions can differ between individuals. Furthermore, the results did not show any specific differences in how employees identify with their organization depending on when they started their service, and that the introduction has an impact but that the social interactions had a stronger impact. With the numerous benefits that organizational identification can lead to for both employees and organizations, with this result we can therefore strongly recommend organizations to enable and facilitate the social interactions for employees, and to meet the employees' needs for this.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ”bromsfaktorer”, och utifrån dem föreslå åtgärder. Jag följde undervisningen under ett läsår i 7 klasser och hade seminarieträffar med de undervisande lärarna var sjätte vecka.Som matematiklärare och lärarutbildare har jag många kontaktytor med andra gymnasieskolor vars lärare också gett signaler om frustration över B-kursens problematik. Man tycker att det är mycket märkligt att inte genomströmningen är högre på samhällsvetenskapliga programmet som ju är ett teoretiskt inriktat program. En allmän uppfattning i den informella diskussionen är att lusten avtar i B-kursen eftersom språnget är för stort mellan A och B-kurs. Med språng menas då en ökad abstraktionsnivå mellan kurserna p g a av att innehållet är mera fokuserat på algebra. Denna hypotes anser jag är rimlig med stöd av Vygotskijs teori kring hur progression för individen sker via proximala utvecklingzoner (Vygotskij, 1978). Men kan det verkligen få så stor betydelse för ett teoretiskt inriktat program? Varför kan inte motivation för kunskaper i algebra finnas för dessa elever, som utbildar sig för att kunna göra generella samhällsprognoser mm? Algebra är ju en grundläggande kunskap, för att kunna göra matematiska modeller. Finns det andra anledningar som bromsar? Nyfikenheten och frågorna växte inför uppdraget. Kanske skulle man också kunna dra generella slutsatser av resultaten från en studie på denna skola som kunde komma lärare och elever på andra skolor till del.Studien på skolan visar på många intressanta resultat om elevers föreställningar om matematik, och att elever och lärare inte alltid har samma uppfattning om vad som sker i klassrummet.En central avsikt med projektet var att undersöka om en varierad undervisning, i form av att vi t ex införde undersökande aktiviteter, ökade lusten att lära matematik. Resultatet av den delen pekar mot att så är fallet för många elever. Som observatör kunde jag skönja ett mycket större engangemang och glädje hos många elever vid lektionsavsnitt när ett varierat arbetssätt användes. Man kan förstås inte med säkerhet påstå att det leder till ett bättre resultat i matematikförståelse, eftersom ett sådant jämförelsematerial inte var med i undersökningen. Men detta var heller inte syftet. Ett annat resultat av värde är att projektet gett inspiration till att lärarna vill fortsätta och utveckla matematikundervisningen enligt japanskt modell (TIMSS, 1996). Denna innebär i stora drag att eleverna arbetar med ett större problem under en lektion. Problemet är ”rikt”, d v s innehåller många kunskapsnivåer som möjliggör utmaningar för alla elever. Eleverna arbetar både enskilt och i grupp för att lösa problemet. Lärare och elever avslutar lektionen med att tillsammans göra en grundlig analys av de olika lösningsförslag som presenteras.Ytterligare resultat av projektet är att det visar betydelsen av att lärarna får tid avsatt i tjänsten för reflektion och analys av deras undervisning. Då ges möjlighet att ventilera och upptäcka att man har gemensamma problem. Det är inte bara fler hjärnor som ökat det laterala tänkandet för att finna kreativa lösningar. Det har också skett ett systematiskt arbete med att utveckla matematikundervisningen. Mitt utifrånperspektiv kunde också vara till glädje när man ”kört fast” i vissa rutiner. Vi identifierade många påverkansfaktorer (bromsfaktorer) för att få en gynnsammare undervisning, men konstaterade också att allt inte kunde lösas i ett svep. Ett positivt resultat av projektet var att skolan fått hjälp med att sätta igång en process mot en förbättrad undervisning av B-kursen i matematik på samhällsvetenskapsprogrammet. Den centrala framgångsfaktorn som vi bekräftade var att införa en mera varierad undervisning innehållande undersökande aktiviteter.