Traditionellt präglas skolan av segregerande lösningar för elever i behov av stöd. Skolans styrdokument lyfter vikten av demokratiska arbetsformer, elevdelaktighet och inflytande samt av en undervisning som bemöter elevmångfalden. Forskningen lyfter i sin tur vikten av elevernas röst i inkluderingsarbetet. Syftet med vår studie var att belysa och få en förståelse för elevernas upplevelser av matematikundervisning i termer av inkludering. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av observationer av matematiklektioner, fokusgruppintervjuer och elevteckningar som illustrerar en matematiklektion, från en åk 2 och en åk 9. Studien visar att många av eleverna upplever matematiken som ett svårbegripligt ämne. Inkluderande arbetsformer förekommer men vi identifierade också olika hinder för inkludering trots att eleverna inte verkar uppleva dessa som sådant. Resultatet visar att inkludering inte är ett statiskt tillstånd utan en dynamisk företeelse som i varje händelse i matematikklassrummet pendlar mellan olika grader av inkludering och exkludering. Resultatet av vår studie antyder på att det fortfarande råder en kategorisk syn på svårigheter i matematik.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att fördjupa kunskaper om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar och tolkar begreppet demokrati. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna visat en förståelse för begreppet demokrati och kan ge exempel på hur de arbetar med demokratiska arbetsformer. Studiens slutsats är att lärare har en bred kompetens men tydligare mål i läroplanen hade underlättat för lärarna om vilket arbete som bör genomföras.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F-3 gestaltar demokratifostran inom ramen för SO-undervisningen med särskilt fokus på vilka kommunikationsmöjligheter som erbjuds eleverna. Intresse för ämnet väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen där jag mötte olika gestaltningar och förhållningssätt gällande demokratifostran. För att undersöka detta vidare har jag observerat tre lärare utifrån vilka demokratifostrande inslag och kommunikationsmöjligheter de erbjuder eleverna. Studien bevittnade tre väldigt olika klassrumsmiljöer med påvisade goda exempel, men även en del brister. Bristerna gällde främst de kommunikationsmöjligheter som erbjöds eleverna, men även brist i visad respekt från lärarens sida. Studiens slutsatser är att demokratifostran förekom på en betydligt lägre nivå än väntat och skolor måste jobba mer aktivt med demokratifostran genom kvalitetskontroller av sina verksamma lärare.

<p>Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar. De menar att de arbetar både i formella och informella former, när det gäller att förmedla demokratiska värderingar och elevinflytande. Några av de bakomliggande faktorerna till lärarnas skiftande syn på förutsättningarna till arbetet med demokratiuppdraget och hur de anser att detta skall realiseras är lärarnas syn på elevernas förmåga och den egna uppfattningen av demokratibegreppet.</p>

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar. De menar att de arbetar både i formella och informella former, när det gäller att förmedla demokratiska värderingar och elevinflytande. Några av de bakomliggande faktorerna till lärarnas skiftande syn på förutsättningarna till arbetet med demokratiuppdraget och hur de anser att detta skall realiseras är lärarnas syn på elevernas förmåga och den egna uppfattningen av demokratibegreppet.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund. Lärarna beskriver att demokratiska arbetsformer för dem är att ge eleverna inflytande över sina studier samt skapa arbetsformer där eleverna tränar sin samarbetsförmåga. Eleverna får även vara med och påverka redovisningsform. Min slutsats avinformanternas beskrivning är att de arbetar mycket medvetet och metodiskt för att främja eleverna demokratiska värderingar, men att det saknas en gemensam samsyn på de skolor därde berörda lärarna arbetar.

Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för hur demokratiska arbetsformer kan bidra med demokratisk kompetens i samhällskunskapsundervisningen. Detta görs genom att redogöra för vad demokratisk kompetens innebär såväl som vilka demokratiska arbetsformer som används av lärare i samhällskunskapsundervisningen. Materialet hittades genom en systematiserad informationssökningsprocess i databasen Swepub liksom texter och styrdokument från Skolverket. Resultatet visar på att demokratisk kompetens kan utvecklas genom samtal, rollspel, grupparbete och olika tankemodeller och begrepp i samhällskunskapsundervisningen.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering. Slutligen visar undersökningen att lärarna arbetar med demokrati vid andra tillfällen med olika verktyg.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.