Bullying is a big problem in schools and many children are afraid of go to school. There are many methods and measures to prevent bullying, but bullying is still remains. This study is about the differences and similarities between methods to prevent bullying at two classes. The purpose of my essay is to research measure that uses by four teachers to prevent bullying and to get description of their work against bullying. My question is: How is the prevention of bullying in the two classes where informants working? This study is focuses on prevent bullying at two classes on two multicultural schools in Stockholm. I used a qualitative research to get answer to my question that is how informants work the prevention against bullying. The conclusion is the informants use many methods for create a positive environment. The informants work to prevent bullying at their classes by continuously making conversation with students about bullying, behavior, values and empathy.

<p>I detta examensarbete har vi försökt ta reda på hur eleverna ser på sitt ansvar att nå upp till</p><p>kunskapsmålen i matematik. Vi studerar även vilken betydelse och effekt målen har på elever</p><p>och lärare idag.</p><p>Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkätundersökning har vi försökt ta</p><p>reda på hur lärare och elever ser på sitt eget ansvar och motpartens.</p><p>För att man ska ta ett personligt ansvar är det av stor vikt att man känner att det man gör har</p><p>någon betydelse. Med andra ord måste eleverna förstå att det är för de själva de lär sig.</p><p>Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till någon annan och istället</p><p>underkuva sig auktoritära bestämmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillägnat</p><p>oss.</p><p>De resultat vi kom fram till pekar på att eleverna är medvetna om att de har ett stort ansvar</p><p>vilket även lärarna håller med om, men att vissa elever väljer att inte ta detta ansvar.</p><p>Det finns många svårigheter med att ta ansvar i ämnet matematik och för att underlätta elevers</p><p>ansvarstagande så har läraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.</p><p>Undersökningen visar även på stora brister när det gäller förklaringen och förståelsen av de</p><p>nationella målen. Målen verkar inte idag som det är tänkt att de ska göra. Genom en</p><p>reformering av målen, i form av konkretisering i ämnet matematik, tydliggörs kraven på både</p><p>lärare och elever vilket bidrar till ett ökat ansvarstagande.</p>

I detta examensarbete har vi försökt ta reda på hur eleverna ser på sitt ansvar att nå upp till kunskapsmålen i matematik. Vi studerar även vilken betydelse och effekt målen har på elever och lärare idag. Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkätundersökning har vi försökt ta reda på hur lärare och elever ser på sitt eget ansvar och motpartens. För att man ska ta ett personligt ansvar är det av stor vikt att man känner att det man gör har någon betydelse. Med andra ord måste eleverna förstå att det är för de själva de lär sig. Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till någon annan och istället underkuva sig auktoritära bestämmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillägnat oss. De resultat vi kom fram till pekar på att eleverna är medvetna om att de har ett stort ansvar vilket även lärarna håller med om, men att vissa elever väljer att inte ta detta ansvar. Det finns många svårigheter med att ta ansvar i ämnet matematik och för att underlätta elevers ansvarstagande så har läraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns. Undersökningen visar även på stora brister när det gäller förklaringen och förståelsen av de nationella målen. Målen verkar inte idag som det är tänkt att de ska göra. Genom en reformering av målen, i form av konkretisering i ämnet matematik, tydliggörs kraven på både lärare och elever vilket bidrar till ett ökat ansvarstagande.

Syftet med min uppsats är att belysa hur sex pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 från samma kommun ser på användningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehåller också en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning är den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och på tre av dessa intervjuer gjordes även observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes på olika skolor i samma kommun. Detta för att se om deras arbetssätt skiljdes åt trots att de arbetar inom samma kommun. De pedagoger som blev intervjuade och även observerade är verksamma pedagoger som alla arbetar på lågstadiet. Resultatet av min undersökning visar att de sex pedagogerna oftast har genus i åtanke när de planerar, genomför och utvärderar sina lektioner. Resultatet visar också att begreppet "genus" inte används av de intervjuade. De använder istället ordet "jämställdhet", alltså att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Samtliga pedagoger benämner att genus ska genomsyra alla lektioner som du har och det ska alltid finnas med i din planering oavsett i vilken årskurs du arbetar i.

According to the national curriculum in Swedish schools, teachers have the responsibility to prevent and discourage psychological and physical harassment (Lgr 2011). This study focuses on 7 teachers with their viewpoint and understanding of bullying as a human based social problem. The teachers, as the informants, give their personal explanation on how they act, prevent and discourage bullying in their school. The research places the emphasis, based on, interviews from which teachers are telling, relating and explaining on how they say that they are preventing and discouraging bullying. The conclusion from this study is that the interviewed teachers do, from their viewpoint, understand bullying as psychological and physical harassment problem which is based on a question of interpretation in regards to the victim. The informants do place different emphasis on what causes the problem, if it is a question of the individual or of it is a problem based on the socialization between individuals. The conclusion is also that the teachers know how they should and would act in the prevention and discouragement of bullying in school by continuously making conversation with students about bullying and their behavior. Further more the conclusion is that teachers within their school cooperate and that they receive support from their schools by further-education in how to work with the prevention and discouragement against bullying.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering. Slutligen visar undersökningen att lärarna arbetar med demokrati vid andra tillfällen med olika verktyg.

I denna kvalitativa studie undersöks hur väl det lokala betygssättningsarbetet på en svensk gymnasieskola överensstämmer med styrdokumentens bestämmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. Två rektorer och två lärare intervjuades om arbetssätt vid betygssättning i nuvarande betygssystem. På flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssättningsarbete. Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta än tydligare genom intervjuade rektorers åsikt att skolan ifråga har mycket goda förutsättningar för samverkan. Lärarna i studien är av klart avvikande uppfattning och hävdar att samverkansmöjligheterna är tämligen begränsade, och att samverkan bör utökas på så gott som alla nivåer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrågas en person som får till stånd fler bedömningssamtal. Missnöje uttrycks över rektorernas bristfälliga återkoppling av de organiserade betygsdiskussioner som förs, liksom deras påstått otillräckliga återrapportering av skolans betygsstatistik. Lärarna säger sig också sakna reella förutsättningar för kompetensutveckling i betygssättning. Rektorerna instämmer till vissa delar i att samarbetet mellan skolor och kommuner kan utökas, men verkar inte aktivt arbeta för att få till stånd någon förändring på detta område. De anser att betygssättningsarbetet sköts föredömligt av lärarna och engagerar sig därför endast i undantagsfall i sådant arbete, och då först när problem har uppstått. Varken lärare eller rektorer tycks ha reflekterat över elevernas roll i det lokala uttolkandet av betygskriterier. Ingen av de intervjuade berör ett utökat samarbete med skolans elever som ett led mot större samverkan. Detta kan ses som en konsekvens av gällande betygssystems avsaknad av krav på elevintegration vid utarbetandet av lokala betygskriterier, liksom varje skolas frivillighet att bedriva uttolkningsarbete. Författaren ser lagstiftning om obligatoriskt uttolkande på lokal nivå som en tänkbar väg för att säkerställa förekomsten av fortlöpande betygs- och bedömningssamtal. Då elever tycks vara en obrukad resurs föreslås även att de erbjuds större delaktighet i dessa samtal.