Följande studies syfte är att undersöka elevers perspektiv på lärarens trovärdighet vid betyg och bedömning i Idrott och Hälsa. Vidare genomsyras studien av Hirdmans (2003) genusteori i syfte att studera huruvida genus påverkar elevernas syn på lärarens trovärdighet. Studien bygger på kvalitativa data där empirin insamlades med hjälp av fokusgruppsintervjuer från elever som går i årskurs 9 på grundskolan. Sammanlagt bestod empirin av fyra könshomogena fokusgrupper (totalt 16 elever) varav två grupper bestod av flickor och två bestod av pojkar. Vid analys av resultatet uppkom tre kategorier som påverkar lärarens trovärdighet vid betyg och bedömning, dessa är Profilering, Arbetsmetod och Genus. Resultatet visar att läraren i Idrott och Hälsa brister i likvärdighet vid betyg och bedömning på grund av lärarens egna föreställning av genus. Idrottsundervisningens icke-likvärdiga villkor för flickor och pojkar samt ämnets påverkan av lärarens subjektivitet blir centrala komponenter för elevers syn på lärarens trovärdighet. Studiens slutsats blir därmed att trovärdigheten är i ett beroendeförhållande till såväl likvärdighet som med lärarens subjektivitet och där genus har en central roll för i vilken utsträckning trovärdighet kan uppnås vid betyg och bedömning. / The aim of this study has been to examine student’s perception of physical education teacher’s credibility regarding grading and assessment. Furthermore, the study is permeated by Hirdman´s (2003) gender theory, in order to examine whether gender orders affects the students view of teacher credibility. The study is based on a qualitative method, where the empirical data was collected by using focus group interviews. In total four gender homogeneous groups (16 students) were interviewed, whereof two of them were girls and two were boys.During the analysis of the results three main categories aroused which affects students view of teacher credibility, those categories are Profiling, Working methods and Gender. The results also show that the PE teacher lack of credibility regarding grading and assessment is affected by his or her conception of gender and how it´s expressed in the teaching environment. The physical educations non-equivalent terms for girls and boys together with the teacher’s subjectivity becomes two central components regarding the students view of teacher credibility. The study's conclusion is thereby that teacher credibility is in an interdependence with both equality and teacher subjectivity where gender has a significant role in the extent to which credibility can be achieved.

I denna kvalitativa studie undersöks hur väl det lokala betygssättningsarbetet på en svensk gymnasieskola överensstämmer med styrdokumentens bestämmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. Två rektorer och två lärare intervjuades om arbetssätt vid betygssättning i nuvarande betygssystem. På flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssättningsarbete. Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta än tydligare genom intervjuade rektorers åsikt att skolan ifråga har mycket goda förutsättningar för samverkan. Lärarna i studien är av klart avvikande uppfattning och hävdar att samverkansmöjligheterna är tämligen begränsade, och att samverkan bör utökas på så gott som alla nivåer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrågas en person som får till stånd fler bedömningssamtal. Missnöje uttrycks över rektorernas bristfälliga återkoppling av de organiserade betygsdiskussioner som förs, liksom deras påstått otillräckliga återrapportering av skolans betygsstatistik. Lärarna säger sig också sakna reella förutsättningar för kompetensutveckling i betygssättning. Rektorerna instämmer till vissa delar i att samarbetet mellan skolor och kommuner kan utökas, men verkar inte aktivt arbeta för att få till stånd någon förändring på detta område. De anser att betygssättningsarbetet sköts föredömligt av lärarna och engagerar sig därför endast i undantagsfall i sådant arbete, och då först när problem har uppstått. Varken lärare eller rektorer tycks ha reflekterat över elevernas roll i det lokala uttolkandet av betygskriterier. Ingen av de intervjuade berör ett utökat samarbete med skolans elever som ett led mot större samverkan. Detta kan ses som en konsekvens av gällande betygssystems avsaknad av krav på elevintegration vid utarbetandet av lokala betygskriterier, liksom varje skolas frivillighet att bedriva uttolkningsarbete. Författaren ser lagstiftning om obligatoriskt uttolkande på lokal nivå som en tänkbar väg för att säkerställa förekomsten av fortlöpande betygs- och bedömningssamtal. Då elever tycks vara en obrukad resurs föreslås även att de erbjuds större delaktighet i dessa samtal.