Syftet med studien är att med utgångspunkt i tre svenska konfektionsföretags hållbarhetsrapporter undersöka på vilket sätt retorik används för att framställa trovärdighet. Uppsatsen har också för avsikt att i detta avseende jämföra de olika företagens rapporter och identifiera om och i så fall vilka skillnader och likheter som ryms i deras retorik. Metoden som används är kvalitativ fallstudie där det tillämpas en retorikanalys av hållbarhetsrapporter. Utifrån de tre studerade företagen kan vi identifiera hur retoriska strategier implementeras i hållbarhetsrapporter och vilka likheter och skillnader som finns mellan företagens olika sätt att applicera dessa. Framför allt framkommer det tydligt att likheterna mellan företagen är större än skillnaderna.

<p>Denna uppsats avhandlar vilka preferenser en villaägare har då de skall välja fastighetsmäklare inför en försäljning av deras villa. Uppsatsen är kvantitativ och undersökningen är utförd i Halmstad kommun.</p>

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete. För det första genom att försvaga säkerheten av information de ger. För det andra genom att framställa sig själva som mer eller mindre trovärdiga kopplat till berättigande att veta och kategoritillhörighet. För det tredje genom att förstärka information och uppfattningars trovärdighet med evidens. Undersökningen visar att två typer av trovärdighetsarbete förekommer i samband med specifika typer av frågor och att frågor som antar att barnen vet svaret kan vara problematiska. Genom att visa hur barn gör sig trovärdiga under institutionella förutsättningar bidrar studien till sociologisk kunskap om institutionell interaktion med barn samt till diskurspsykologisk forskning om hur trovärdighet hanteras diskursivt av deltagare i socialt samspel.

Denna uppsats avhandlar vilka preferenser en villaägare har då de skall välja fastighetsmäklare inför en försäljning av deras villa. Uppsatsen är kvantitativ och undersökningen är utförd i Halmstad kommun.

This essay presents the result of a study using parts of Fairclough’s critical discourseanalysis, as well as a sociocultural perspective, to identify discourses within scientificarticles about how social media and credibility is spoken of. There are several ways inwhich a subject can be discussed and every way of discussing a subject is counted as adiscourse. The aim of this study is to see what kind of discourses are available withinthe field of Library and Information Science concerning the concepts of credibility andsocial media. The study’s aim is to answer the questions about what discourses arepresent within the material, if there are any differences in how credibility and socialmedia is spoken about between these discourses and whether the social praxis has anyeffect on the research results. In conclusion of the study five major discourses areidentified: social media, credibility, communication, information and users. Dependingupon the context in which the subject is discussed, there are and will be differences ofhow the subject is discussed. And lastly the social and cultural factors do affect how theresult of a study will turn out, how and to which degree depends on the context of thestudy.

The purpose of this thesis has been about processing an already existing folder for a tax funded organization which is also the employer for this mission – Expectrum. The reason is that both Expectrum themselves and the recievers of the folder are unhappy with the existing material. The critic that has been directed to Expectrum is that the recievers have trouble understanding what Expectrum is and what they do. Based on qualitative methods such as interviews and text analysis I’ve been able to answer my questions for this thesis. These were ”Are folders from tax funded organizations, such as Expectrum, authority based text?”, ”How do I create a folder based on the authority perspective when it comes to readability, legibility and reading value?” and ”How do I create a folder based on the perspectives of information design and target group when it comes to readability, legibility and reading value?”. Based on my theory and methods I made a suggestion of a prototype that I had tested on the target group in mind. The final result I also chose to design based on the employer’s graphic profile. / Detta examensarbete har gått ut på att bearbeta ett befintligt informationsmaterial för en skattefinansierad verksamhet tillika uppdragsgivare för detta arbete – Expectrum. Detta både på grund av att de själva är missnöjda med materialet och att de tagit emot kritik för det från mottagarna.  Kritiken har varit att det är svårt att förstå vilka Expectrum är och vad de gör. Utifrån kvalitativa metoder så som intervjuer och textanalys, samt litteratursökning har jag kunnat besvara mina frågeställningar. Dessa var ”Är informationsmaterial från skattefinansierade projekt, så som Expectrum, myndighetstext?”, ”Hur skapar jag ett nytt informationsmaterial utifrån ett myndighetsperspektiv gällande läsbarhet, läslighet och läsvärde?” och ”Hur skapar jag ett nytt informationsmaterial utifrån ett informationsdesign- och målgruppsperspektiv gällande läsbarhet, läslighet och läsvärde?”. Utifrån teori och metod arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som jag lät utprova på den tänkta målgruppen. Den slutliga gestaltningen valde jag även att formge utifrån uppdragsgivarens grafiska profil.

Hur återberättar man ett minne från sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bäst inblick i minnet och får dem själva att tänka tillbaka på deras egen barndom? Detta arbete utgår från dessa frågeställningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat på en frågeenkät. Svaren ifrån enkäten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel. För att kunna göra ett bildmaterial så trovärdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se på så utgick jag från ett eget minne, mer specifikt, ett minne från det år jag och min familj bodde i Albanien. Jag var då 5 år gammal och där gick jag lucia för första gången. Det skapade materialet blev två filmer av samma minne, en utifrån mitt perspektiv, film X, och ett utifrån mina föräldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bäst för frågeställningen. Arbetets hypotes är att den gestaltningen, som på ett genomgående sätt visar att minnet är äkta är den som vidare ska användas i liknande arbete. Publiken ska kunna relatera till filmen så att de känner sig nostalgiska. Publiken ska få känslan av att vara tillbaka i sina egna barndomsår. De föräldrar som såg film Y kommer trodde jag, skulle snarare minnas sina egna barns första luciatåg än sitt eget första luciatåg. Detta visade sig inte stämma i detta arbetes analys. Resultatet som framkom i detta arbete är att det är vissa komponenter som har visat ha större betydelse för trovärdigheten och den nostalgiska känslan. Det är användandet av originalmaterial och berättarens äkthet och sanningshalt.

The purpose of this study is to examine how an organization communicates during a crisis and how a crisis can affect an organization&apos;s reputation/credibility in late modernity. The focus is on how the Swedish Red Cross handled crises from summer 2009 until spring 2010, and how the organization&apos;s reputation/credibility was affected by the fact that society has changed. The methodology used is a quantitative and qualitative text analysis. The results show that crises affect organizations, how much depends on how open they appear to be and how much credibility they have with them when the crisis begins. Getting to know the late modern society, to understand how it works, can bring benefits to an organization during a crisis. It can be anything from seeing stakeholders as individuals (with all that implies) to make their employees crisis communicators. If SRK had been more familiar with how the post-modern society works they would have used employees better and been more flexible. They would have been able to stave off some of the crises by responding quickly, they had been able to communicate their message more powerful and not been disclosed to the media. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

<p>Den senaste tidens debatt kring klimatfrågan har lett till en ökad medvetenhet och ett ökat intresse bland gemene man av miljöfrågor. Det tilltagna samhällsintresset har även bidragit till att högre krav ställs på företagen i dess arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor. För att visa sitt ansvarstagande har det blivit allt vanligare att företag upprättar hållbarhetsredovisningar och uppförandekoder för att visa att de tar sitt miljöansvar och sociala ansvar. Det finns lite forskning i dagsläget inom området som återger om företags arbete med dessa frågor har någon påverkan på företags trovärdighet. Huruvida det finns någon koppling mellan företags miljö- och samhällsansvarstagande och företags trovärdighet är något vi ansett vara intressant att undersöka, varför detta kom att bli vår avsikt med denna uppsats.</p><p>Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur arbete med miljö- och samhällsansvar kan ske samt att belysa hur trovärdighet kan ta sig uttryck. Därefter ämnade vi göra en bedömning av hur miljö- och samhällsansvarstagande påverkar företags trovärdighet.</p><p>En kvalitativ metod har tillämpats och fyra intervjuer har genomförts med signifikanta aktörer i Västerbotten beträffande miljö- och samhällsansvarsfrågor. Till grund för de genomförda intervjuerna ligger den teoretiska inläsning vi gjort på området av företags arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor, varmed den deduktiva ansatsen blev uppsatsens angreppssätt. Den teoretiska referensramen har en bred ansats och grundar sig på den indelning Garriga och Melé (2004) gjort av centrala aspekter inom företags miljö- och samhällsansvar. Dessa aspekter är den instrumentella, politiska, integrerade samt etiska aspekten. I den teoretiska referensramen återges även teorier om legitimitet, vilka i de fortsatta avsnitten behandlas synonymt med begreppet trovärdighet.</p><p>Den empiriska insamlingen har återgetts under samma kapitel där vår analys och diskussion presenteras. Till följd av att det inte är av intresse att redogöra för hur det enskilda företaget arbetar med miljö- och samhällsansvarstagande har samtliga företags uppfattningar redogjorts utan att återge vilket företag som anser vad. Detta tillvägagångssätt grundar sig på den allmänna förståelse som eftersträvas om hur företags arbete med miljö- och samhällsansvarsfrågor sker. Genom att väva samman empiri, analys och diskussion i ett kapitel undviks upprepningar.</p><p>Vår övergripande slutsats är att företags miljö- och samhällsansvarstagande påverkar företags trovärdighet. Den bedömning vi gör är att om företag agerar i likhet med vad som förväntas av dem bidrar det till att den trovärdighet företagen redan innehar underhålls. För att trovärdighet ska vinnas krävs det att företag tar miljö- och samhällsansvar utöver vad som förväntas av dem eller tar ansvar på nya områden. De företag som ej tar miljö- och samhällsansvar riskerar att tappa trovärdighet och kan då återuppbygga den genom att ta miljö- och samhällsansvar.</p>

<p>I Sverige har massmediemarknaden under de senaste årtiondena ökat explosionsartat. I ett allt mer växande reklambrus har annonsörerna fått svårt att nå och påverka konsumenterna med sina budskap. Till följd av detta söker annonsörer nya sätt att kommunicera med marknaden. En form av marknadsföring som fortfarande anses kunna nå konsumenterna är word of mouth marketing, där företag uppmuntrar och underlättar för konsumenter att prata med varandra om produkter och varumärken i olika kommunikationsforum. Ett högaktuellt och växande sådant forum är den personliga bloggen. Bloggen börjar växa till en intressant marknadsföringskanal, eftersom dess budskap antas anses vara trovärdiga av konsumenterna. Samtidigt som företags inblandning i bloggar genom sponsring och annonsering har ökat, har också dess popularitet ökat. Här uppkommer frågan huruvida konsumenterna är medvetna om detta spel bakom kulisserna och på vilka faktorer en bloggs trovärdighet faktiskt byggs. </p><p>Utgångspunkten för uppsatsen är författarnas tankar att bloggen kan anses vara ett uttryck för word of mouth och dess skribenter liknas vid opinionsledare. Således skulle trovärdigheten för konsumenterna kunna bero på dessa faktorer. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida bloggen är trovärdig, vilka faktorer som gör bloggen trovärdig och om den kan fortsätta vara det utifrån ett konsumentperspektiv. Detta undersöks genom problemformuleringen ”vad gör bloggen trovärdig utifrån ett konsumentperspektiv” samt ”kan bloggen fortsätta att vara trovärdig för konsumenterna.” Studien har genomförts med en deduktiv ansats där utgångspunkt har tagits i teori och empirisk data samlats in genom semi-standardiserade kvalitativa intervjuer med sex läsare till de största tio bloggarna i Sverige idag.</p><p>De slutsatser författarna kunnat dra utifrån resultatet av studien är att bloggens trovärdighet framförallt bygger på bloggarens roll som opinionsledare men även att den kan anses vara ett uttryck för word of mouth. Resultatet pekar också på att bloggen även fortsättningsvis kan vara trovärdig, så länge bloggaren håller sig inom ramen för vad som läsaren anser stämma överens med bloggarens person.</p>