<p>Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle</p><p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 p</p><p>Titel: ”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internet</p><p>Författare: Mattias von Feilitzen</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Dokument: Examensarbete, 10 poäng</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. </p><p>Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. </p><p>Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna. De elever som har kommit i kontakt med området källkritik i skolan har en tydligare inställning till att det är viktigt jämfört med de grupper som inte har behandlat området i skolan. Elevernas syn på sin förmåga att värdera information är överlag att de kan hantera det någorlunda bra. När det väl gäller förmågan att värdera information finns det dock stora skillnader, men här är de mer individuella snarare än baserade på grupp- eller könstillhörighet. Överlag framkommer det att det finns stora brister i förmågan att värdera information och att de kriterier som används i stort är baserade på personliga preferenser, oavsett deras attityder till Internet som källa och källkritik vid informationssökning.</p><p>Nyckelord: attityder, informationssökning, källkritik, grundskola</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. </p><p>Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ”ad hoc” samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994). </p><p>Det syns genomgående i alla fokusgrupperna att eleverna saknar ett kritiskt förhållningssätt till bilder. Eleverna ser bara ”den verklighet” som de lever i just nu och funderar inte nämnvärt över hur skönhetsideal kan förändras med tiden och samhället. Eleverna ser bilder som utfyllnad för att till exempel göra en text roligare att läsa. Överlag saknar eleverna den källkritiska förmågan som Skolverket (2000) satt upp som både strävansmål och uppnåendemål inom de olika ämnena. Vissa projekt kan dock påverka något.</p>

Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 p Titel: ”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internet Författare: Mattias von Feilitzen Examinator: Ingegerd Rydin Dokument: Examensarbete, 10 poäng Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna. De elever som har kommit i kontakt med området källkritik i skolan har en tydligare inställning till att det är viktigt jämfört med de grupper som inte har behandlat området i skolan. Elevernas syn på sin förmåga att värdera information är överlag att de kan hantera det någorlunda bra. När det väl gäller förmågan att värdera information finns det dock stora skillnader, men här är de mer individuella snarare än baserade på grupp- eller könstillhörighet. Överlag framkommer det att det finns stora brister i förmågan att värdera information och att de kriterier som används i stort är baserade på personliga preferenser, oavsett deras attityder till Internet som källa och källkritik vid informationssökning. Nyckelord: attityder, informationssökning, källkritik, grundskola

Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ”ad hoc” samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994). Det syns genomgående i alla fokusgrupperna att eleverna saknar ett kritiskt förhållningssätt till bilder. Eleverna ser bara ”den verklighet” som de lever i just nu och funderar inte nämnvärt över hur skönhetsideal kan förändras med tiden och samhället. Eleverna ser bilder som utfyllnad för att till exempel göra en text roligare att läsa. Överlag saknar eleverna den källkritiska förmågan som Skolverket (2000) satt upp som både strävansmål och uppnåendemål inom de olika ämnena. Vissa projekt kan dock påverka något.

Bakgrund I bakgrunden för studien framkom att kunskap i källkritik är något elever behöver men i stor utsträckning saknar. Källkritik som fenomen uppfattas som svårt av både elever och lärare. Flera internationella studier har gjorts med dessa resultat vilket visar sig stämma överens med Skolverkets beskrivning av området. Det framgår också att källkritik är en del av begreppet informationskompetens, ett begrepp som använts sedan 70-talet. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur svensklärare uppfattar fenomenet källkritik i undervisningen. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes som redskap för datainsamling. Resultatet organiserades och analyserades utifrån den fenomenografiska ansatsen för att få fram respondenternas sammanlagda uppfattningar av fenomenet källkritik i undervisningen. Urvalet för studien var fem svensklärare med behörighet för årskurserna 4-6. Resultat Resultatet av studien visade att lärares sätt att tänka kring begreppet källkritik påverkar sättet de undervisar och därmed hur de uppfattar fenomenet källkritik i undervisningen. För att elever ska kunna utveckla källkritiska förmågor krävs det att lärare har en bred förståelse av fenomenet samt att de har ett källkritiskt förhållningssätt i undervisningen.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet.  Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper . Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ”neutrala”.  Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar.

Denna kunskapsöversikt undersöker forskning och hur lärare arbetar med historisk källkritik i historieundervisningen, samt möjliga förklaringar till varför det finns brister i den typen av undervisning. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med källkritik i svensk historieundervisning. Hypotesen som fördes var att lärare som har en god förståelse för vilken typ av källkritisk förmåga läroplanen ämnar att eleverna ska utveckla, möjliggör en utformning av den typen av undervisning som får elever att utveckla den specifika förmågan. För att utveckla den specifika förmågan krävs alignment – länka lärandet, till det som läraren ska bedöma. Utifrån en fokusgrupp, med tre lärare i varje grupp och två intervjuade lärare för de två empiriska undersökningarna som genomfördes. Lärare vittnar om att andra lärare - vare sig det är i matematik eller NO - använt kunskapskravens innehåll för att bygga upp undervisningen, och därmed har ofta syftet – alltså den förståelse lärare vill förmedla - gått förlorad. Med den nya kursplanen är tanken att syfte och centralt innehåll ska hjälpa lärare forma undervisningen, istället för en undervisning som baseras på vilka kunskapskrav som ska bedömas.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande grundskollärares åsikter om internet som medium för informationssökning samt vilka kunskaper och förmågor grundskollärare behöver för att undervisa i informationssökning och källkritik på internet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie vilket innebär att studiens resultat är en sammanställning av tidigare forskningsresultat inom området. Resultatet sammanställer den tidigare forskningen som visar att grundskollärare anser att internet som informationsmedium både kan möjliggöra och hindra elevernas utveckling av kunskaper och förmågor, att grundskollärare har olika åsikter om huruvida elever behöver undervisas i att söka och kritiskt granska information på internet eller inte, samt att det råder en oro bland lärarna gällande deras olika grad av kompetens inom området. Studien identifierade i den tidigare forskningen även några kunskaper och förmågor som grundskollärare behöver för att undervisa i informationssökning och källkritik på internet. En slutsats som dras är att grundskollärares varierande kompetens – och tro på sin egen kompetens – inom informationssökning och källkritik på internet, tillsammans med deras ambivalenta syn på möjligheter och hinder med internet som informationsmedium leder till stora skillnader i undervisningen i informationssökning och källkritik på internet, då den i värsta fall inte sker alls. Ytterligare en slutsats är att grundskollärares kompetens inom informationssökning och källkritik på internet behöver höjas och att en sådan kompetenshöjning bör innefatta kunskaper om källkritik, sökstrategier samt digital teknik. / <p>SO-didaktik</p>

This essay presents the result of a study using parts of Fairclough’s critical discourseanalysis, as well as a sociocultural perspective, to identify discourses within scientificarticles about how social media and credibility is spoken of. There are several ways inwhich a subject can be discussed and every way of discussing a subject is counted as adiscourse. The aim of this study is to see what kind of discourses are available withinthe field of Library and Information Science concerning the concepts of credibility andsocial media. The study’s aim is to answer the questions about what discourses arepresent within the material, if there are any differences in how credibility and socialmedia is spoken about between these discourses and whether the social praxis has anyeffect on the research results. In conclusion of the study five major discourses areidentified: social media, credibility, communication, information and users. Dependingupon the context in which the subject is discussed, there are and will be differences ofhow the subject is discussed. And lastly the social and cultural factors do affect how theresult of a study will turn out, how and to which degree depends on the context of thestudy.

This is a study that has been done on students in high school trying to map out their relationship to the practice of being critical towards sources. The study is built on the world view of the importance of being critical towards sources in a democratic society. The study’s main concepts are the ability of critical assessment of sources and its place in society and students inner motivation. The relevance of critical assessment of sources in society is held as a background to legitimize the study itself. While inner motivation is used as a measuring tool to survey the students relationship to being critical towards sources. The study finds that most of the students assess sources critically at least monthly. Regarding the students inner motivation to learn critical assessment of sources, they find it more meaningful than interesting. The same can be concluded when survey the students inner motivation of assessing sources critically, that a larger portion of the group of student find it more meaningful than interesting. We find differences between different types of sources. The students social views of the assessment of being critical towards sources is that is an important ability to have.