Global ETD Search

1	Kriskommunikation i ett senmodernt samhälle : exemplet Svenska Röda Korset / Crisis Communication in a late modern society : the example of the Swedish Red Cross Stjernlöf, Perina January 2013 (has links) The purpose of this study is to examine how an organization communicates during a crisis and how a crisis can affect an organization's reputation/credibility in late modernity. The focus is on how the Swedish Red Cross handled crises from summer 2009 until spring 2010, and how the organization's reputation/credibility was affected by the fact that society has changed. The methodology used is a quantitative and qualitative text analysis. The results show that crises affect organizations, how much depends on how open they appear to be and how much credibility they have with them when the crisis begins. Getting to know the late modern society, to understand how it works, can bring benefits to an organization during a crisis. It can be anything from seeing stakeholders as individuals (with all that implies) to make their employees crisis communicators. If SRK had been more familiar with how the post-modern society works they would have used employees better and been more flexible. They would have been able to stave off some of the crises by responding quickly, they had been able to communicate their message more powerful and not been disclosed to the media. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation kriskommunikation senmodernt trovärdighet Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Upplevd motivation hos tillfälligt inhyrd personal : En kvalitativ studie om hur den flexibla anställningsformen påverkar de anställdas motivation och självidentiteten i det senmoderna samhället / Experiences of motivation by the temporary hired staff : A qualitative study of how the flexible employment model affects the employee’s motivation and self-identity in the late modern society Klimenov, Alexey, Svensson, Sara January 2012 (has links) Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfällig anställning utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv på självidentitet i ett senmodernt samhälle. Bakgrund till varför denna studie genomförts är för att tillfälliga anställningar genom bemanningsföretag är ett växande fenomen samtidigt som det finns begränsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anställning. Vi har utgått från det fenomenologiska perspektivet och använt oss av teorier om moderniteten och självidentiteten, teorier om det reflexiva självet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgått från bekvämlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anställningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfälliga, att anställda behöver få en rättvis behandling för att känna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmåner är viktiga för upplevd motivation. Majoriteten av respondenterna upplever inte att de har möjligheter till självförverkligande i samband med innehavd anställning hos bemanningsföretag samt att de har en kortsiktig målsättning med sin anställning. Det råder variation i frågan om social samhörighet bland de tillfälligt anställda men slutsatsen dras att samtliga respondenter har ett behov av erkännande och att självet påverkas negativt i denna mening. Motivation behov tillfälliga anställningar självidentitet självet senmodernt samhälle
3	Kombinationen arbete och föräldraskap : En kritisk diskursanalytisk studie av den kommunalarbetande förälderns identitetskonstruktion Gode, Fredrika, Johansson, Stina January 2016 (has links) Denna studie undersöker identitetskonstruktionen gällande den arbetande föräldern inom kommunal verksamhet. Studien syftar till att diskursivt belysa identitetskonstruktionen med en teoretisk utgångspunkt inom kritisk diskursanalys (CDA) enligt Fairclough. Den metodologiska utgångspunkten är Faircloughs tredimensionella modell där de tre dimensionerna är bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Dessa tre är enskilt sammankopplade till tre frågeställningar underliggande det övergripande syftet. Det empiriska materialet är bestående av tio semistrukturerade intervjuer av kommunalarbetande föräldrar inom barn och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun samt tre av Eskilstuna kommuns policydokument. Studiens resultat synliggör hur den diskursiva praktiken berörande den kommunalarbetande förälderns identitetskonstruktion är bestående av den kommunala medarbetarskapsdiskursen samt föräldraskapsdiskursens samverkan. Dessa inkluderar tillskrivna normativa förväntningar samt ett individuellt ansvar som produceras av individen själv, individens familj samt institutionen bestående av den kommunala verksamheten. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet placeras även till en kontext kännetecknat av det senmoderna samhället där det egna ansvaret samt reflexivitet i form av anpassning betonas. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet är i ständig förändring och sker i allt snabbare takt där den arbetande föräldern själv är ansvarig för att eftersträva de rådande normativa förväntningarna. arbetande förälder arbetsliv identitetskontruktion kritisk diksursanalys(CDA) kommunal verksamhet reflexivitet senmodernt samhälle
4	Multipla sociala roller -Stress eller utveckling för kvinnan i dagens samhälle? Tauriainen, Camilla, Rosengren, Cecilia January 2006 (has links) Syftet med vår uppsats är att ta reda på om fyra kvinnor i två mellanstora väst och sydsvenska städer upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vårt senmoderna samhälle. Vi ville även veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berättelser gentemot aktuell teori i ämnet kring rollstress. Våra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vårt komplexa samhälle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av våra informanter känner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende på vilket socialt sammanhang man befinner sig i. Vissa ser kvinnans multipla roller som utvecklande och positiva medan andra ser dem som en belastning och en negativ stressfaktor. Vi kom fram till att upplevelsen inte var statisk, utan kunde variera över tid och vilken fas man som kvinna befinner sig i för tillfället. Även det sociala stödet spelade roll för om den upplevda stressen var positiv eller negativ. / Multipla social roles. Stress or development for the woman in today´s society? balansera krav kvinna rollstress senmodernt samhälle upplevelse relationer Social Sciences Samhällsvetenskap
5	I första hand människa : En intersektionell analys av fyra berättelser om att komma ut som lesbisk med muslimsk bakgrund Andersson, Johanna January 2010 (has links) The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression. These women don’t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives. They strive for freedom to be themselves in all everyday situations. The quest for freedom to be able to express their sexuality risks relationships with families and girlfriends. But freedom and symbiosis don’t have to be in opposition. These women have found contexts, for example among friends, where none of the social categories are problematic and where they can experience symbiosis. They can choose certain contexts where they are allowed to express their sexuality. The experiences of coming out is analysed as linked to development in late modernity. Gender system heteronormativity immigrant with Muslim background power structure homosexuality coming out oppression freedom symbiosis late modernity. Genussystem heteronormativitet invandrare med muslimsk bakgrund maktordning homosexualitet komma ut förtryck frihet symbios senmodernt samhälle. Social work Socialt arbete

1

Page generated in 0.0336 seconds