Denna kvalitativa studie ämnar undersöka kopplingen mellan ledarskapsutbildningsprogram och rollstress inom IT-branschen. Ledarskapsutveckling har under den senare tiden fått allt mer utrymme inom såväl forskning som i näringslivet. Ledarskapsutbildning används av företag av många olika anledningar, där ett vanligt grundsyfte till kompetensutvecklingen är den potentiella finansiella vinst företagen ser av ett förbättrat ledarskap. En bransch där ledarskapet blivit allt mer centralt är IT-branschen. På grund av konstanta förändringar inom branschen kombinerat med en hög konkurrens är IT-branschen under stor press i dagsläget. Trots att personalen av många anses vara den viktigaste resursen befinner sig branschen i en brist på kompetent personal, vilket gör att företag försöker attrahera personal med andra verktyg och värden än bara ekonomi. Ledarna inom IT-branschen måste därmed skapa engagerande arbetsförhållanden för sina medarbetare, samtidigt som de måste upprätthålla ett resultatfokus mot ledningen i denna konkurrenskraftiga bransch. Vi menar att denna situation riskerar skapa en rollstress hos ledarna, där en central orsak utgörs av de många motsägande förväntningarna. Denna studie avser därför att undersöka möjligheten för företag inom IT-branschen att öka kompetensen hos sina ledare samtidigt som de reducerar rollstress. Studien ämnar därför att besvara frågeställningen: Hur kan ledarskapsutvecklingsprogram påverka ledares upplevelse och hantering av rollstress? I en kvalitativ fallstudie vid IT-företaget Atea har tio ledare inom företaget intervjuats om sina erfarenheter av företagets ledarskapsutvecklingsprogram och dess påverkan på ledarskapet samt arbetssituationen. Studien bidrar med ny teoretisk kunskap inom ledarskapsutbildningar då programmet undersöks från ledarnas perspektiv, vilket skiljer sig från majoriteten av teorin inom ledarskap som undersöker hur medarbetare och organisationen influeras av olika faktorer som härrörs till ämnet. Även kopplingen mellan ledarskapsutvecklingsprogram och rollstress är outforskad före denna studie. Den praktiska nyttan studien bidrar med är ett förtydligat incitament för företag att investera i ledarskapsutvecklingsprogram tack vare möjligheten att kombinera kompetensutveckling med en förbättrad arbetsmiljö för sina ledare. Studiens slutsatser visar på att det finns en koppling mellan Ateas utbildningsprogram och dess ledares rollstress. Ledarnas rollstress har påverkats genom att orsakerna bakom har reducerats, hanteringsmöjligheterna har förbättrats samt vissa konsekvenser av rollstress har motverkats. Studien visar att det fortfarande finns potentiella orsaker och konsekvenser inom branschen, men lämnar riktade rekommendationer för potentiell förbättring av programmet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att studera hur den psykosocialaarbetsmiljön för mellancheferna vid Billerud-Korsnäs Karlsborg ser ut. Uppsatsens fokus är att undersöka hur mellancheferna upplever sin nuvarande arbetssituation och hur upplevelsen av rollen som mellancheferna är i organisationen. Empirin samlades in under hösten 2015 genom intervjuer med fem mellanchefer och bearbetades med hjälp av en teori om rollstress och krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar att arbetsmiljön är komplex och svårhanterlig där rollen som mellanchefsrollen består av en hög nivå av rollstress.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på om fyra kvinnor i två mellanstora väst och sydsvenska städer upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vårt senmoderna samhälle. Vi ville även veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berättelser gentemot aktuell teori i ämnet kring rollstress. Våra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vårt komplexa samhälle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av våra informanter känner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende på vilket socialt sammanhang man befinner sig i. Vissa ser kvinnans multipla roller som utvecklande och positiva medan andra ser dem som en belastning och en negativ stressfaktor. Vi kom fram till att upplevelsen inte var statisk, utan kunde variera över tid och vilken fas man som kvinna befinner sig i för tillfället. Även det sociala stödet spelade roll för om den upplevda stressen var positiv eller negativ. / Multipla social roles. Stress or development for the woman in today´s society?

Rapporter från fackorganisationer och vetenskapliga studier visar att bibliotekarier är en stressad yrkesgrupp. Denna studie undersöker hur folkbibliotekarier beskriver sina upplevelser av stress främst i möten med användare och hur denna stress hanteras av folkbibliotekarierna. Åtta semistrukturerade intervjuer med folkbibliotekarier genomfördes, varpå det empiriska resultatet analyserades utifrån rollstressteorin som myntat sav Kahn et al. (1964). Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för folkbibliotekariers stress, och hur dessa upplevelser och hantering av stress kan förstås utifrån rollstressteorin. De mest framträdande stressfaktorerna i användarmöten är kommunikationssvårigheter, gränssättning i service och när många användare efterfrågar hjälp samtidigt. Studiens resultat visar även att arbetsuppgifter utanför användarmöten såsom arbete med bibliotekens uppdrag, planering av aktiviteter och program, beståndsarbete pekas av över hälften av folkbibliotekarierna ut som mer stressande än användarmöten. Resultatet visar även att folkbibliotekarierna har flera metoder för att hantera stress. Analysen av det empiriska resultatet visar på indikationer av rollstress i form av rollkonflikt, rolloklarhet och rollöverbelastning. / Reports from trade unions and scientific studies show that librarians are a stressed professional group. This study examines how public librarians describe their experiences of stress when meeting patrons and how this stress is managed by the public librarians. Eight semi-structured interviews with public librarians were conducted, after which the results was analyzed based on the role stress theory coined by Kahn et al. (1964). The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of public librarians' experiences of stress, and how this can be understood by using role stress theory. The results of the study show that the most prominent stress factors in relation to patrons are communication difficulties, setting boundaries in service and when many patrons request help at the same time. The results of the study also show that, for example, work regarding planning and the library's missions is experienced by many of the public librarians as more stressful than working with patrons.The results also show that the public librarians use several methods to manage stress. The analysis of the empirical material also shows indications of role stress in terms of role conflict, role ambiguity and role overload.

When recently graduated psychologists leave the profession, it can have a negative impact on the quality and continuity of care as well as resulting in socioeconomic costs. This study set out to investigate what personal and contextual factors affect newly graduated psychologists' intention to leave the profession (ITLP) over time. Longitudinal data was collected using a survey over three waves: 2017, 2018 and 2019. The participants were newly graduated psychologists in Sweden (n=346) who had answered two consecutive surveys. Logistic regressions were made, with the dependent variable ITLP. The independent variables were: sector (public or private), occupational self-efficacy, work related psychological flexibility, role stress. emotional demands, job satisfaction, social support (from colleagues, supervisor and family), transition between studies and internship, transition between internship and employment and sickness absence. Results showed that job satisfaction, social support from supervisors and the transition between internship and employment had a significant effect on the newly graduated psychologists’ ITLP over time. Due to data limitations some hypothesized relationships might not have been detected. Further research is needed to clarify what affects psychologists’ ITLP over time. / Att psykologer väljer att lämna yrket kan påverka vårdkvalitet och kontinuitet, dessutom innebär det samhällsekonomiska kostnader. Denna studie undersöker vilka faktorer det är som påverkar huruvida psykologer har en intention att lämna yrket (ITLP) eller inte. Longitudinell data samlades in i tre omgångar: 2017, 2018 och 2019. Deltagare var nyligen examinerade psykologer i Sverige (n=346) som hade svarat på två efterföljande enkäter. Logistiska regressioner genomfördes med den beroende variabeln ITLP. De oberoende variabler var: sektor (offentlig eller privat), arbetsrelaterad self-efficacy, arbetsrelaterad psykologisk flexibilitet, rollstress, emotionella krav, arbetstillfredsställelse, socialt stöd (från kollegor, överordnad och familj), övergång mellan studier och praktisk tjänstgöring, övergång mellan praktisk tjänstgöring och arbete samt sjukfrånvaro. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse, socialt stöd från överordnad och transitionen mellan praktisk tjänstgöring och arbete hade en signifikant effekt på ITLP över tid. Begränsningar i data kan ha gjort så att vissa av de samband som hypotiserats inte kunde identifieras. Mer framtida forskning behövs för att klargöra vilka faktorer som påverkar psykologers ITLP över tid.