No description available.

No description available.

Bakgrund: Sjukfrånvaron är ett fenomen som snabbt ökar i Sverige idag. Detta är något som kostar stora summor pengar varje år men trots detta finns relativt lite forskning på området. Den forskning som finns i området undersöker till stor del endast den långvariga sjukfrånvaron. Författarna av denna studie har tydligt identifierat en lucka i forskningen vad gäller kortvarig sjukfrånvaro. Syfte: Denna studie syftar därmed att undersöka storleken på avdelningen samt chefens kommunikation och interaktions påverkan på kortvarig sjukfrånvaro. Resultat: Undersökningen resultat är sammanställt ur dels en enkät som de anställda på tre avdelningar inom ett internationellt produktionsföretag fått besvara och dels tre intervjuer genomförda med en HR-chef och två chefer över avdelningarna. Resultatet blev att fem kategorikoder identifierades; Avdelningens storlek, Chefens kommunikation och interaktion, Frånvarokultur, Arbetsuppgifter och Hälsoarbete. Slutsats: Den främsta slutsats som denna undersökning resulterat i är att storleken på avdelningen påverkar de anställdas möjlighet snarare än deras tendens till att vara kortvarigt sjukfrånvarande. Den faktor som istället anses påverka den kortvariga sjukfrånvaron är hur chefen kommunicerar och integrerar med de anställda. Fokus bör därmed läggas vid denna faktor i försök att antingen minska eller kontrollera den kortvariga sjukfrånvaron på avdelningen / Background: Sickness absence is a phenomenon on a rise in todays Sweden. This is costing large sums of money every year, but despite this, there is relatively little research in the field. The current research has its focus, for the most part, on long-term sickness absence. The authors behind this study have therefore identified a clear gap of research regarding the shortterm sickness absence. Aim: With this study, the aim is therefore to examine the size of the workplace along with the managers communication and interactions effect on the short-term sickness absence. Results: The results of the study are produced through a survey to the employees of three departments within a international production company and through three interviews performed with a HR-manager and two managers over the departments. The study resulted in the identification of five category codes; The size of the department, The managers communication and interaction, Absence culture, Assignments and Health. Conclusion: The primary conclusion that this study result in is that the size of the workplace affect the employees possibilities rather than affecting their tendency to have short-term sickness absence. The factor which instead is considered to affect the short-term sickness absence is how the manager communicates and integrates with the employees. Therefore, the focus should be aimed at this factor in attempts to either decrease or control the short-term sickness absence at the workplace.

Thesis (MBA (Business Management))--University of Stellenbosch, 2007. / ENGLISH ABSTRACT: The main objective of the study is to examine the components required for the successful implementation of Sickness Absence Management. Although there are various approaches to the management of absence the focus of this study is the implementation of policies which is the most frequently used approach. Sickness Absence Management represents the strategy of the organisation to enhance the performance of human capital by ensuring that employees that are not truly sick, are present at work. The importance of Sickness Absence Management is highly recognised, but few employers record and measure absence. Reasons for this include the complexity of the factors that influence absence and the lack of resources to record absence data, and to calculate and interpret absence indicators and costs. Frustrations from the study include the non-standardisation of absence terminology, and the lack of data on absence statistics. Sickness Absence Management is complicated by the behaviour of people. Absence trends indicate that abuse of sickness absence amounts to an average of 33% of sickness absence and that absence rates are higher in the public than in the private sector. Success factors for Sickness Absence Management include clear, consistent and well-communicated policies and effective information systems with the required functionalities to record absence data and to enable the tracking of absence indicators. Top management commitment transpired as the factor with the biggest influence on the success of Sickness Absence Management. Research indicated that it was better to have a policy than to have no policy at all. The quality of the policy depends on the involvement of employees and the consistent application by supervisors/managers. Furthermore, an effective computer-based information system is crucial for the management of absence. The system should have the required functionalities to enable administration and decision-making on absence issues. A strategy is necessary to set objectives and targets, and communicate commitment from top management. A strategy is also required to ensure the allocation of resources to HR for the Sickness Absence Management. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die vernaamste doelwit van hierdie studie is om die komponente te ondersoek wat nodig is vir die suksesvolle implementering van Siekverlofbestuur. Hoewel daar verskeie benaderings tot die bestuur van siekverlof is, is hierdie studie gerig op beleid wat as die voorkeurbenadering vir die bestuur van siekverlof beskou word. Siekverlofbestuur is die strategie van ’n onderneming om die prestasie van mensekapitaal te versterk deur te verseker dat die personeel wat nie werklik siek is nie, teenwoordig is by die werk. Die belangrikheid van Siekverlofbestuur word hoog aangeskryf, maar min werkgewers teken siekverlof aan of meet dit. Redes hiervoor sluit in die kompleksiteit van die faktore wat siekverlof beïnvloed en die gebrek aan hulpbronne vir die aantekening van siekverlofdata, en die berekening en interpretasie van siekverlofaanduiders en -koste. Frustrasies uit die studie sluit in die nie-standaardisering van siekverlof terminologie en die gebrek aan siekverlof statistiek. Siekverlofbestuur word gekompliseer deur die gedrag van mense. Siekverlof tendense toon aan dat die misbruik van siekverlof gemiddeld 33% van siekte-afwesigheid uitmaak en dat siekverlofkoerse hoër in die openbare as in die private sektor is. Suksesfaktore vir Siekverlofbestuur sluit in duidelike en konsekwente beleid wat behoorlik gekommunikeer word, en doeltreffende inligtingstelsels met die nodige funksionaliteit om siekverlofdata vas te lê en siekverlof aanwysers na te volg. Die verbintenis van topbestuur het na vore gekom as die faktor met die grootste invloed op die sukses van Siekverlofbestuur. Navorsing dui daarop dat dit beter is om 'n beleid te hê as hoegenaamd geen beleid nie. Die gehalte van die beleid hang af van die betrokkenheid van werknemers en die konsekwente toepassing daarvan deur toesighouers/bestuurders. Daarby is 'n doeltreffende rekenaar-gebaseerde inligtingstelsel noodsaaklik vir die bestuur van siekverlof. Die stelsel moet ook die nodige funksionaliteite hê vir administrasie en besluitneming oor siekverlof kwessies. 'n Strategie is nodig om doelwitte en teikens te stel, en om toewyding vanaf topbestuur te kommunikeer. 'n Strategie is ook nodig om die toewysing van hulpbronne vir Siekverlofbestuur na Menslike Hulpbronne te verseker. / cmc2010-1

Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården Författare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida Söderman Handledare: Kjell Arvidsson Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat)   Syfte Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården?   Metod Denna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter.   Slutsatser Den empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling. Organisatoriska faktorer som vi anser påverkar sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården är olika uppfattningar om ansvaret för arbetsuppgifter, låg bemanning, graden av gemenskapen i olika arbetsgrupper och frånvarokultur.  Vi menar även att dessa organisatoriska faktorer påverkas av strukturella faktorer som ligger utanför organisationen. Ett exempel på detta är det långsamma vårdsystemet. / The purpose of this study was to analyze if the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. This study is based on the research question:   What organizational elements contribute to the sickness absence in the public elderly care?   Method This thesis is based on a qualitative and a quantitative research and presumes an abductive approach. The empirical study consist a survey with 56 employees and interviews with nine employees in six departments within three units.   Results The empirical and theoretical study has contributed with the result that the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. Organizational elements, which are affecting the sickness absence, are different views on responsibility of work tasks, low staffing, the degree of community in various working groups and absence culture. These organizational elements are also affected by structural elements in the external environment. An example of this is the inertial healthcare system

<p>Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var:</p><ul><li>Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro?</li><li>Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro?</li><li>Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron?</li><li>Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?</li></ul><p>Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund.</p><p> </p><p>Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap. Ett stort antal anställda kände olust när de gick till arbetet och av dessa var det ett stort antal som misströstade på grund av de svårigheter som de ställs inför på arbetsplatsen. Kände man stöd från chefen hade man mindre sömnsvårigheter, kände mindre olust och mindre muskuloskeletala smärtor.</p> / <p>The background of our thesis is that the Department of Social Insurance (Försäkringskassan) should lower their absenteeism amongst staff. There is a risk of high absenteeism at several units at the Försäkringskassan and a risk of high costs causes by illness. The purpose of this study was to investigate the employees´ perception on the basis of high and low sick leave at the Försäkringskassan/ activity benefit. The research questions we asked ourselves were;</p><ul><li>Why do certain units at the Nationellt försäkringscenter/department of Social Insurance have low absenteeism and other units’ high absenteeism?</li><li>How does leadership affect the employees’ absenteeism?</li><li>How much does the satisfaction of work environment affect the employees’ absenteeism?</li><li>How do employees at Nationellt försäkringscenter/activity benefit perceive their physical and psychosocial work environment?</li></ul><p>As a case study organization, the Department of Social Insurance/Nationellt försäkringsccenter/activity benefit has been selected. The results, based on a quantitative survey and a cross-sectional design, show that whether you are working at a unit with low or high absenteeism, many employees have ailments such as pain and stress. This is because the work- environment, requirements and leadership does affect employees’ health. A large number of the employees´ feel dissatisfaction when they go to work and there are many who despair because of the difficulties they face at the workplace. With supported management the employees´ had less insomnia, dissatisfaction and less musculoskeletal disorders.</p>

Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var: Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro? Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro? Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron? Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö? Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund.   Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap. Ett stort antal anställda kände olust när de gick till arbetet och av dessa var det ett stort antal som misströstade på grund av de svårigheter som de ställs inför på arbetsplatsen. Kände man stöd från chefen hade man mindre sömnsvårigheter, kände mindre olust och mindre muskuloskeletala smärtor. / The background of our thesis is that the Department of Social Insurance (Försäkringskassan) should lower their absenteeism amongst staff. There is a risk of high absenteeism at several units at the Försäkringskassan and a risk of high costs causes by illness. The purpose of this study was to investigate the employees´ perception on the basis of high and low sick leave at the Försäkringskassan/ activity benefit. The research questions we asked ourselves were; Why do certain units at the Nationellt försäkringscenter/department of Social Insurance have low absenteeism and other units’ high absenteeism? How does leadership affect the employees’ absenteeism? How much does the satisfaction of work environment affect the employees’ absenteeism? How do employees at Nationellt försäkringscenter/activity benefit perceive their physical and psychosocial work environment? As a case study organization, the Department of Social Insurance/Nationellt försäkringsccenter/activity benefit has been selected. The results, based on a quantitative survey and a cross-sectional design, show that whether you are working at a unit with low or high absenteeism, many employees have ailments such as pain and stress. This is because the work- environment, requirements and leadership does affect employees’ health. A large number of the employees´ feel dissatisfaction when they go to work and there are many who despair because of the difficulties they face at the workplace. With supported management the employees´ had less insomnia, dissatisfaction and less musculoskeletal disorders.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade även högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. Många människor tillbringar större delen av livet på att arbeta och arbetsmiljön påverkar medarbetarna på olika sätt, där ledarskapet är en faktor som påverkar hälsan. Arbetsplatsen anses därför vara en av de hälsofrämjande arenor där insatser för att förbättra hälsan kan genomföras. Att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa anses vara en självklarhet, men det finns inte så mycket forskning inom området. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på en arbetsplats med låg sjukfrånvaro upplever att ledarskap bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Studien är av kvalitativ ansats där data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer. Arbetsplatsen som studeras har en låg sjukfrånvaro och har sin verksamhet inom ett landsting i Sverige. Resultatet visar bland annat att en bra ledare ska finnas tillgänglig, vara stöttande och tydlig. En ledare som bidrar till hälsa litar på sin personal, hjälper till att prioritera arbetsuppgifter, är lyhörd och omtänksam. En av de slutsatser som kunde fattas utifrån resultatet är att det som kännetecknar ett bra ledarskap även är det som bidrar till medarbetarnas hälsa. / Sickness absence in Sweden increased sharply in the late 20th century and hit the higher educated persons who have not previously been on sick leave. Many people spend most of their lives at work and the work environment affects employees in different ways, where the leadership is a factor affecting the health of the individual. The workplace is therefore considered to be one venue where health promotion interventions to improve health can be implemented. That leadership affects employee health is considered given, but there is not much research in this area. The aim of the study was to examine how employees in a workplace with low levels of sickness absence feel that leadership contributes to health in the workplace. The study was based on a qualitative approach where data was collected through telephone interviews with five persons. The workplace that is being studied has a low absenteeism and is based out of a county council in Sweden. The results show that a good leader should be available, be supportive and clear. A leader who contributes to the health trust their staff, helping to prioritize, is sensitive and caring. A conclusion that can be drawn about the results is that contributing to employee health is the same as good leadership.

The purpose of this thesis is to find out the reasons and perhaps some answers to the problem as we see it, the sickness benefit expiration of those who experience this. By this said we have also taken into account the different laws and adjustments in the long-term sickness benefit, but also major reformation of the security net in the Swedish society. The efficiency of the law on passive long-term sickness absence was added in July 2008, but was later in January 2010 supplemented. The purpose of this law wasn’t only to reduce the long-term sickness absence but also to reduce exclusion. These changes had also been highlighted by the media that people were actually being excluded from the society. It creates marginalization. The aim of this study is to highlight individuals' feelings about the whole performing hedge process. The survey was conducted through semi-structured interviews where we wanted a deeper knowledge of the interviewee’s experiences. In order to give the interviewee the opportunity and possibility to form their own mind and own reflections and express their own thoughts, the questions were open for answers. This allowed us to ask supplementary questions. After collecting the empirical data we did a breakdown in the following three themes: the experiences of the sickness absence, the experiences by the response of the concerned authorities. The theories chosen in this study are stigma, social exclusion, sense of coherence (SOC) and sick role. The economic exclusion creates social exclusion where as the sense of shame among the interviewee’s increase. By this said, the interviewee’s are not able to participate actively in the social activities to the same extent, but also they cannot provide for themselves. This can obviously lead to increased risk for mental illness. In our analysis we aim to discuss our issues based on the experiences for the interviewees’.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga långtidssjukskrivnas hälsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt främjat återgång i arbete hos individer med tidsbegränsad sjukersättning. Metod: Studien baseras på data från EU-projektet ”SAMKLANG” som är en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in på 59 långtidssjukskrivna deltagare via enkäter både före projektstart och ett år efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i två grupper (de som hade återgått i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger på både behandling och samverkan mellan organisationer som är involverade i rehabilitering av personer som har ett år kvar av sin tid i sjukersättning. Resultatet från enkäterna analyserades fram via ANOVA upprepad mätning och data från intervjuerna analyserades via innehållsanalys. Resultat: Huvudresultaten från den kvantitativa delstudien visade att det inte fanns någon skillnad mellan de som efter ett år återgått i arbete/studier, arbetsträning alternativt de som fortfarande var sjukskrivna gällande kön, ålder eller utbildningsnivå. Den självskattade depressions- och ångestnivån minskade och självskattad hälsa och inre kontroll ökade signifikant över tid för den grupp som kommit ut i arbete efter projektet jämfört med de två andra grupperna. Den kvalitativa analysen av intervjuerna identifierade följande tema som stödjande faktorer för arbetsåtergång: att besitta egen drivkraft, ha en insikt om arbetets mervärde och att hitta en balans mellan krav- kontroll-stöd. Det tema som beskriver hur myndigheter kan hjälpa och stödja långtidssjukskrivna tillbaks i arbete är: trygghet med mer vårdkompetens och att synliggöra individuella behov. Slutsats: Att återgå i arbete för en tidigare långtidssjukskriven person kopplas till bättre självrapporterad hälsa med mindre depression och ångestbesvär, en starkare känsla av inre kontroll och en högre tilltro till egen förmåga jämfört med om personer fortfarande är sjukskrivna. Framgångsfaktorer för arbetsåtergång är balans mellan krav, kontroll och stöd för individen och en egen motivation att återgå i arbete. För att underlätta arbetsåtergång hos långtidssjukskrivna bör myndigheter och inblandade parter samverka med vård, erbjuda trygghet och synliggöra varje enskild individs behov av rehabilitering. / Aim: The aim of this study was to investigate long term sickness absentees’ health status before and after an intervention. Furthermore, to gain deeper understanding of factors related to promoting and preventing return to work for people with limited sick leave compensation. Method: The study is based on data from the EU-funded project ”SAMKLANG” which is a longitudinal intervention study. Data has been collected from 59 long term absentees though questionnaires conducted before and one year after the start of the project. Data has also been collected through semi structured interviews from 13 participants after the end of the project. They were divided into two groups (those who had returned to work/studies or had an internship and those who still were sickness absent). The intervention is based on treatment as well as cooperation between organizations involved in a rehabilitation process for people with one year of sick leave compensation remaining. The results from the surveys were analyzed with ANOVA for repeated measures and data from the interviews were analyzed using content analysis. Result: The main result from the quantitative part of this study showed no significant difference in return to work between those who had returned to work or studies, been on internships and those who still were sickness absent based on sex, age and education. The amount of self-rated depression and anxiety levels were reduced and the self-rated health and internal control were significant induced over time for the group who returned to work after the project compared to the other two groups. From the qualitative analyze of the interviews following theme was identified as supporting factors for returning to work: having own motivation, realized the positive in having a job and to have balance between demand-control-support. The theme that describes how the authority can help and support people with long term sickness absence back to work is: security with more competence in healthcare and make individual needs visible. Conclusion: Return to work for a former long term sickness absence is associated with better self-rated health with less depression and anxiety, a stronger feeling of internal control and a higher self-efficacy compared to if persons still were sickness absent. Factors for success in return to work is balance between demand-control-support for the individual and an own motivation to return to work. The authority can facilitate return to work among people with long term sickness absence by interact more with health-care services, offer security and make every individuals need for rehabilitation visible.