Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att undersöka svårigheter eller möjligheter som de anställda på Arbetsförmedlingen upplever kring de hjälpmedel som finns tillgängliga för att få ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vårt arbete tittat på en specifik Arbetsförmedling där de anställda har olika yrkesområden för att få en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material.Begreppen arbetsförmåga och anställningsbarhet är komplexa begrepp men det är ändå dessa som sätter grunden för om en person ska få lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, är ett hjälpmedel som Arbetsförmedlingen använder sig av i arbetetmed att få ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad få ta del av de hjälpmedel som finns är det nödvändigt att den funktionshindrade erhåller och accepterar sinfunktionshinderkod. Arbetsgivaren bestämmer emellertid på arbetsmarknaden och avgör omden vill anställa eller inte. Vi har teoretiskt adresserat frågan utifrån Foucaults maktperspektiv för att belysa hur disciplin och övervakning verkar i samhället för att skapa en ordning och en hierarki som medför att Arbetsförmedlingens arbete till vissa delar begränsas. Arbetsförmedlingen fungerar som en mellanhand mellan statens maktutövning, arbetsgivarens vilja att anställa och den arbetssökande. Vårt resultat visar att funktionshinderkoden kanfungera dels stärkande men dels också göra individen mer funktionshindrad. Vi finner häräven stöd hos Goffmans stigmatiseringsteori som innefattar att människor i olika socialasituationer kategoriserar in andra i grupper som inte hör till normen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: •Vad är arbetsförmåga? •Hur bedöms arbetsförmåga? •Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra. Uppsatsen utgår från ett maktperspektiv där utgångspunkten ligger hos aktörernas arbetssätt och föreställningar. De teorier som använts är Pierre Bourdieus teori om fältet och doxan som kan användas för att tolka samt beskriva den maktutövning aktörerna kan ha gentemot klienten. Michel Foucaults teori om pastoralmakten fungerar i detta avseende på samma sätt som Bourdieus teorier. Den symbo¬liska interaktionismens teoretiker Erving Goffman kan med sin stigmateori ge en hjälp att tolka och förstå den stämpling en individ kan erhålla gentemot samhällsnormer. Genom att individen blir stigmatiserad från samhället och får en stämpling som sjuk kan det bli så att individen går in i en sjukroll, för att förklara denna sjukroll har funktionalisten Talcott Parsons teori om sjukrollen använts. Slutsatsen är att aktörerna utövar en slags kontroll över klinterna, på det sättet får de en slags maktposition i samhället över klienterna. Det är genom den doxa med samhällets värderingar och föreställningar som aktörerna får en maktposition gentemot klienten i ett och samma fält. På samma sätt utövas pastoralmakten utifrån aktörernas förutsättningar som individen måste rätta sig efter.

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan. Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter. Svarsfrekvensen blev 63,5 %. Mätinstrumenten som användes var International Physical Activity Questionnarie (IPAQ) och Work Ability Index (WAI). Insamlad data analyserades med en logistisk regression och ett chi – 2 test. P < 0,05 ansågs vara signifikant. Resultat: Lågaktiva respondenter är mindre benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med högaktiva respondenter (OR = 0,05, 95 % CI: 0,01-0,41). Män är mer benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med kvinnor, respondenter med god upplevd arbetsförmåga är mer benägna att vara yngre än 45 år, ha en hög utbildningsnivå och ett stillasittande arbete, men dessa resultat är inte statistiskt signifikanta (p > 0,05). Slutats: Studien visade att högre fysisk aktivitetsnivå kan anses vara en bakomliggande faktor för god upplevd arbetsförmåga. Sociodemografiska och socioekonomiska faktorer så som kön, ålder, utbildnings nivå och typen av utfört arbete inte påverkar upplevd arbetsförmåga. Mer omfattande och långvariga undersökningar, krävs för att få mer pålitliga resultat.

Studiens syfte var att undersöka arbetsträningsprocessen i en privat organisation som arbetar med arbetsträning. Vi undersökte även vad företaget gjorde för att få människor anställningsbara och hur den privata aktören motiverade de arbetslösa till arbetsträning. För denna studie användes en kvalitativ ansats, där vi använde oss av både observationer och semistrukturerade intervjuer. Observationer gjordes för att få en överblick över hur arbetsträningsprocessen går till, vidare intervjuades fem nyckelpersoner från organisationen. Resultatet från undersökningen visar att organisationen försöker få de individer som arbetstränar att växa som människor samt att individerna ska bli anställningsbara. Studien visar även att motivationen är viktig för att bryta eventuella destruktiva beteenden i arbetslösheten. Detta för att inte behöva känna att man ligger andra till last genom bidragssystemet.

Vårdyrket ställer höga krav på individen resulterande i en överbelastning som leder till stress och fatigue. Syftet med studien var att beskriva hur stress och fatigue påverkar vårdpersonal och deras arbetsförmåga. För att besvara frågeställningarna gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats där systematiskt uppsökta, vetenskapliga artiklar analyserades. Av resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver påverkan på vårdpersonal och deras arbetsförmåga: Arbetets art, organisation och krav, vårdarens kropp och själ, förlust av kontroll samt att bibehålla vårdarens välbefinnande. Roterande skiftarbete och hög arbetsbelastning är de största bidragande faktorerna till stress och fatigue. En negativ inverkan kan ses på psykisk och fysisk hälsa, likväl som på arbetsförmåga och patientsäkerhet. Den slutsats som dras är att stress och fatigue är ett problem inom vården som har konsekvenser för både personal och patienter.

<p>Vårdyrket ställer höga krav på individen resulterande i en överbelastning som leder till stress och fatigue. Syftet med studien var att beskriva hur stress och fatigue påverkar vårdpersonal och deras arbetsförmåga. För att besvara frågeställningarna gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats där systematiskt uppsökta, vetenskapliga artiklar analyserades. Av resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver påverkan på vårdpersonal och deras arbetsförmåga: <em>Arbetets art, organisation och krav, vårdarens kropp och själ, förlust av kontroll </em>samt <em>att bibehålla vårdarens välbefinnande.</em> Roterande skiftarbete och hög arbetsbelastning är de största bidragande faktorerna till stress och fatigue. En negativ inverkan kan ses på psykisk och fysisk hälsa, likväl som på arbetsförmåga och patientsäkerhet. Den slutsats som dras är att stress och fatigue är ett problem inom vården som har konsekvenser för både personal och patienter.</p>

Sjukpenning är en förmån som inbegrips i socialförsäkringsrätten. Bestämmelser om sjukpenning fanns tidigare i lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, som senare har ersatts av socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. I den här uppsatsen belyses förändringar i bestämmelserna om rätten till sjukpenning under de senaste tre decennierna. Några centrala begrepp i regelverket för sjukpenning är bl.a. sjukdom, arbetsförmåga och sjukpenninggrundande inkomst. År 1992 genomfördes en rehabiliteringsreform, genom vilken det angavs hur nedsatt arbetsförmåga skulle bedömas vid längre sjukfall. År 1997 infördes den s.k. steg för steg-modellen, där arbetsförmåga i de senare stegen skulle bedömas mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Det nya regelverket innehöll även bestämmelser om hur nedsatt arbetsförmåga skulle bedömas. År 2006 överlämnade Socialförsäkringsutredningen ett betänkande. En utgångspunkt för utredningen var att försäkringsmässigheten i socialförsäkringen behövde stärkas. Enligt utredningen var det dels nödvändigt att införa en tydlig tidsgräns för sjukpenningen, dels behövde en ny modell för att bedöma arbetsförmåga i relation till hela arbetsmarknaden införas. År 2008 infördes en s.k. rehabiliteringskedja som dels innebar att prövning av arbetsförmåga skulle ske vid fasta tidpunkter, dels att bedömningsgrunderna för rätten till sjukpenning skulle ändras vid dessa tidpunkter. Efter 180 dagar skulle nu prövas om den försäkrade hade förmåga att försörja sig genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Därefter har flera ytterligare förändringar gjorts av gällande rätt. Begreppet normalt förekommande arbete har återinförts vid bedömning av arbetsförmåga och den bortre tidsgränsen har avskaffats. Flera undantagsbestämmelser har införts, bl.a. bestämdes år 2021 att prövningen av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete efter 180 dagar kan skjutas upp om övervägande skäl talar för att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren före den tidpunkt då arbetsförmågan varit nedsatt i 365 dagar. För flera av de mest centrala begrepp som under lång tid har använts vid prövning av rätten till sjukpenning, saknas tydliga definitioner i lag eller i förarbeten till lag. En synpunkt som flera gånger återkommit i de förarbeten som studerats är att den praktiska tillämpningen bör göras mer begriplig, likriktad och rättssäker.

Syftet med den här studien är att belysa företagssköterskors upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan som introducerades i Sverige 2008. Bakgrund Rehabiliteringskedjan infördes för att ytterligare tidsbegränsa rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna personer i Sverige. Studier tyder på att samarbetet mellan berörda aktörer inte fungerar så bra. En aktör, företagssköterskan, nämns inte i studierna. Därför finner vi det intressant att även undersöka deras syn på de nya tidsgränserna inom rehabilitering. Design Semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Metod Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide på tio frågor. Datainsamling och analys av resultaten genomfördes under april - maj 2013.Studiepopulationen bestod av åtta företagssköterskor inom privat och intern företagshälsovård i Västernorrland. Resultat Tre huvudbudskap framkom i företagssköterskornas upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan. Tidsgränserna har en positiv inverkan på rehabiliteringsarbetet, det finns brister i utformningen och rehabiliteringens utfall är till stor del beroende av aktörerna. Konklusion Rehabiliteringskedjan har lett till förbättringar men ett antal brister kan ses.

Bakgrund: Eftersom sjukvård på sjukhus bedrivs 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan behövs således bemanning för samtliga timmar, skiftarbete är den mest förekommande arbetsmodellen. Sjukvården är sedan tidigare ansträngd där personal slutar för att undgå att arbeta skift. Skiftarbete är associerat med störd dygnsrytm. Sömnbrist, bristande återhämtning, samt fysiska och psykiska åkommor är följder av dygnsrytmsrubbningar. Sjuksköterskans arbetsområde är varierat och den främsta uppgiften innebär att skapa en säker och trygg relation till patienten. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad krävs även att den egna hälsan är god. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skiftarbete påverkar sjuksköterskans upplevelse av hälsa samt påverkan på arbetsförmågan. Metod: Designen som tillämpades var en allmän litteraturstudie. Litteraturstudien innehåller tolv artiklar som har granskats och beskrivits. Resultat: Fyra teman identifierades och huvudfynden var att treskiftssystem gav mest negativ hälsopåverkan men att även tvåskiftssystem medförde konsekvenser. Skiftsystem kunde medföra nedsatt livskvalitet och negativ hälsopåverkan och sjuksköterskorna upplevde en oro över att begå trötthetsrelaterade misstag. Konklusion: Skiftarbete kan leda till hälsopåverkan på flera nivåer. Mest problematiskt tycks den begränsade tiden med familj och vänner vara, samt den bristande fritiden. Sjuksköterskor upplever trötthet som följd av skiftarbete vilket ger konsekvenser på och utanför arbetet. Ett globalt problem kan urskiljas vilket tyder på att problematik med skiftarbete inte kan antas vara individ- eller kulturellt baserat. / Background: Since health care is provided 24 hours a day, seven days a week, it requires around the clock staffing, shift work is the most common system. The health care system is already highly strained where personnel quit due to the complexity of shift work. Shift work is associated with disturbed circadian rhythm, lack of sleep and recovery. There are both negative physical and physiological effects due to disturbed circadian rhythm. The nursing profession is a diverse area of work and the main task is to provide a secure and safe patient care. Maintaining a good personal health is of key importance in order to provide patients with good nursing. Aim: To describe nurses experience of shift work and its impact on their health and work performance. Methods: The design of the study was a literature review. The review used twelve articles, which have been examined and described. Results: Four themes were identified and the main findings included that three-shift rotation was associated with negative health impact, however two-shift rotation also gave negative health consequences. Shift systems reduce quality of life and cause negative physical and physiological health. Nurses experienced concern regarding committing fatigue related mistakes at work. Conclusion: Shiftwork can cause health consequences on several levels. Most problematic seems to be the lack of time spent with family and friend. Nurses experience fatigue caused by shift work, which generate consequences at and outside of work. Since this seems to be a global issue it indicates that no individual or cultural association can be made.

<p>1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas.</p><p>Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete</p>