En hög psykosocial arbetsbelastning och relationell orättvisa kan medföra sömnstörningar, utbrändhet och en nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmågan påverkas av både arbetsrelaterade faktorer och hälsan enligt den teoretiska modellen Work Ability House. Sedan flygbranschens reform under 1990-talet har arbetskraven ökat för flygbolagsanställda, yrkesgrupperna riskerar därför att drabbas av utbrändhet och en nedsatt arbetsförmåga. Studiens syfte var att undersöka om sömnkvalitet medierar relationen mellan arbetsrelaterade psykosociala faktorer, symptom på utbrändhet och arbetsförmåga, hos flygbolagsanställda. Samband mellan arbetsrelaterade psykosociala faktorer, sömnkvalitet, symptom på utbrändhet och arbetsförmåga undersöktes därtill. Syftet var också att beskriva skillnader i livsstil och arbetsrelaterade faktorer mellan flygplanslastare, trafikassistenter och administrativ personal på flygbolaget. Studien genomfördes som en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats, där flygbolagsanställda (n = 217) besvarade en elektronisk enkät, innehållande frågor kring livsstil, sömn, arbetsförhållanden, utbrändhet och arbetsförmåga. Tvärsnittssamband analyserades genom Pearsons produktmomentkorrelation respektive Spearmans rangkorrelation och mediering undersöktes genom Haye’s Conditional Process Analysis, ett makro för SPSS. Resultatet indikerade att sömnkvalitet medierar relationen mellan krav respektive stöd och utbrändhet samt arbetsförmåga. Höga krav, låg kontroll och lågt stöd var associerade med utbrändhet och nedsatt arbetsförmåga. Relationell rättvisa var associerat med arbetsförmåga. Signifikanta skillnader fanns i fysisk aktivitet, långvarigt stillasittande, arbetstidens förläggning och kontroll mellan yrkesgrupperna. Den här studien belyser värdet i att undersöka medierande faktorer, när anställdas hälsa riskerar att försämras på grund av arbetsmiljön.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp långtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmåga på ett stort företag i västra Skåne. Under dessa arbetstillfällen har gruppdeltagarna fått göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. Då jag tidigare själv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken på andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier. Jag vill ta reda på om testresultaten stämmer överens med den testades egen bild av sig själv, gällande egenskaper, intressen och personlighet. Jag vill också ta reda på om testernas resultat stämmer överens med deltagarnas egen bild av tänkbar studie alternativt yrkesframtid, samt om deltagarna själva anser att de har haft någon hjälp av testerna. Resultatet på detta arbete har arbetats fram genom kvalitativa metoder så som intervjuer med deltagarna. Huvudresultatet på min studie har visat att deltagarnas egna bilder av sig själva stämmer överens med testresultaten – om deltagarna hade varit friska. Eftersom deltagarna nu inte är friska så ser de sina testresultat som relativt oanvändbara. Det har ändå visat sig att deltagarna har haft positiva upplevelser av att göra dessa tester då det upplevts stärkt deras självbild.

Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som ändrade reglerna i lagen om allmän försäkring. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebär bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsäkrade efter ett år. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas ännu hårdare. Syftet med den här undersökningen är att se hur långtidssjukskrivna upplever den hjälp och vägledning de får och om de anser att de får den hjälp de behöver för att kunna gå vidare till en fungerande sysselsättning. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju av sex personer i en medelstor stad i Sverige.Vi valde de långtidssjukskrivna som riskerar att bli arbetslösa. För att få veta vilken hjälp de sjukskrivna får innefattar undersökningen även en informativ intervju med fyra olika myndigheter/instanser i samma stad. Dessa intervjuer tog sikte på vilka möjligheter och resurser myndigheterna/instanserna har och hur de används. Med utgångspunkt från intervjuerna har sedan gjorts en analys av om de sjukskrivna får en vägledning de anser sig ha behov av och om myndigheter/instanser har resurser som motsvarar behoven. Undersökningen visar att arbetsförmedlingen idag inte är rustad för att ta hand om denna grupp av klienter. Den visar också att myndigheter/instanser använder sig mer av matchning än av vägledning och att det finns ett behov av fler professionella vägledare. Samtidigt är det viktigt att påpeka att inte alla har lika stort behov av professionell vägledning. Idag används inte den professionella vägledningen kontinuerligt i myndigheternas/instansernas verksamhet och därför glömmer man kanske bort den. Det personliga mötet är ändå viktigt för de långtidssjukskrivna och det bör ske så tidigt som möjligt.

Rehabilitering är en process som bland annat hjälper klienten att återgå till arbete och även skapa en förändring i livet. Arbetssättet sker på olika sätt i avsikt att klienterna ska kunna uppnå det som krävs för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Undersökningens fokus är sjukskrivning, då detta skapar ett hinder för människan att komma ut på arbetsmarknaden. I den här studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med sina klienter för att hjälpa dem att finna motivationen till att återgå till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid på rehabiliteringen på Arbetslivsresurs. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare och fem klienter. Utifrån de teorier som kan kopplas till studien så valde vi att arbeta med samtliga teorier: behov, brytpunkter och yrkesval, motivation, ”möjliga själv” samt samtalsmodell och coaching, som beskrivs utförligt i teoridelen. Av resultatet framkom det att studie- och yrkesvägledarna är licenserade coacher och att de arbetar olika beroende på klienterna och deras tillstånd. De olika klienterna har olika uppfattningar av rehabiliteringen, men de flesta anser att rehabiliteringen var gynnsam och hjälpande. Dessutom att återhämtningen tar sin tid. Studien visar att alla människor är olika och att det existerar olika brytpunkter att befinnas i där motivation krävs för att en förändring ska kunna ske. Denna förändring har syftet att skapa en bättre hälsa och ett lyckligare liv för människan.

Detta arbete behandlar vägledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsättning att ta sig ut på arbetsmarknaden. Syftet med arbetet är delvis att undersöka vägledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlätta för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Syftet är även att undersöka hur vägledare använder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsättning. Våra frågeställningar lyder: •Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsättning, känner de vägledare vi intervjuat till? •Hur arbetar dessa vägledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsättning? Vi har använt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus. Teorier om stigmatisering och KASAM har använts för att ge en djupare förståelse för den funktionsnedsattas upplevelse av samhället och av sin omvärld. För att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex intervjupersoner som arbetar inom två olika verksamheter. Det huvudsakliga resultat av undersökningen är att vägledarna har väldigt varierande kunskap om de insatser och riktlinjer som finns. Den mest använda teorin bland intervjupersonerna visade sig vara teorin om lösningsfokus. Det visade sig också att trots att intervjupersonerna kände till många teorier, så använder de sig bara av utvalda delar för att skapa sina egna arbetsätt utifrån dessa teorier.

Försäkringskassan (FK) har i uppdrag av Sveriges regering att ge ekonomisk ersättning vid funktionsnedsättning och att utreda medicinska förutsättningar för arbete med tillförlitliga bedömningsverktyg. Vid kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete har Försäkringskassan valt det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance som en del av aktivitetsförmågeutredningen. En specifik tillämpning med namnet Assessment of Work Performance – Försäkringskassan (AWP-FK) har utvecklats. I tillämpningen ingår tre arbetsuppgifter; namnskyltsbeställning, sortering av post samt montering av hyllor. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur yrkesverksamma arbetsterapeuter uppfattar och använder bedömningsinstrumentet AWP-FK. Metoden som valdes var en e-Delphistudie. Urvalet bestod av 11 yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige som har arbetat med AWP-FK. Resultatet visar att arbetsterapeuterna tyckte att manualen var tydlig. Färdighetsområdet kommunikations- och interaktionsfärdigheter ansåg arbetsterapeuterna var svårt att bedöma med dagens arbetsuppgifter. Slutsatsen blev att det finns utvecklingsmöjligheter för AWP-FK vad gäller manualen, kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt utveckling av nya arbetsuppgifter. I diskussionen diskuteras metodens tillförlitlighet och dess begränsningar. Metoden var fördelaktig eftersom svaren från runda ett gick att följa upp genom en konsensusberäkning. Slutsatsen blir att det är svårt att bedöma kommunikations- och interaktionsfärdigheter. Vidare diskuteras att det behövs fler arbetsuppgifter som bedömer kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt att detta färdighetsområde bör utvecklas.

<p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>Syftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvård på en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan få med avseende på såväl hälsan som välbefinnandet i stort. Utifrån denna fråga ville vi även se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvård i de olika yrkeskategorierna från arbetsledning till arbetstagare. Inställningen till friskvård som prevention på en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen är individuell. En del människor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvård och håller sig friska ändå. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativ metod. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju intervjupersoner från olika yrkeskategorier vilka har bidragit med sina tankar kring friskvården. Vi har använt oss av Antonovsky teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer. Resultaten visar bland annat att friskvård är betydelsefull på många sätt för medarbetare. Friskvård handlar om så mycket mer än fysisk aktivitet.</p><em><em><p> </p></em><em><p> </p></em><p> </p></em> </p></p>

Luleå kommun står inför en stor generationsväxling kommande år, där efterfrågan på arbetskraft kommer vara större än utbudet. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja fler. Om äldre arbetskraft arbetar längre skulle det ge stora effekter på den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan. Studiens syfte har därför varit att undersöka pensionspreferenserna hos äldre gymnasielärare inom Luleå kommun och identifiera de olika bakgrundsfaktorer som påverkar deras önskemål gällande ålder för ålderspensionering. Målsättningen med studien har varit att skapa en förståelse kring äldre arbetskraft som ska generera i ett underlag för Luleå kommuns arbete med äldre arbetskraft och möjligheten att förlänga arbetslivet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare och två rektorer har resultatet visat att majoriteten av lärarna är inställda att arbeta fram till 65 års ålder. De faktorer som påverkar pensionsbeslutet är hälsan i första hand men även påverkansmöjligheter och ekonomin. Lärarna är i stort positiva till att kunna förlänga arbetslivet men för att stanna kvar längre vill de få vara delaktiga och kunna påverka sin arbetssituation där arbetskraven anpassas efter arbetsförmåga. Lönepåslag eller möjlighet att gå ner i tid ökar även förutsättningen för att lärarna kan tänka sig att stanna kvar i arbetslivet längre.

No description available.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Denna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?</p><p> </p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Data har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ”Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag” som beroende variabel. Vi har därefter valt att i denna studie begränsa oss till att vidare undersöka motion samt konditionstalet som oberoende variabler, kontrollerat för övriga signifikanta faktorer. Svaren på frågorna avseende motion samt krafter kvar har kategoriserats till nominaldata för uträkning av oddskvot.</p><p> </p><p> </p><p><strong>Resultat</strong><strong> </strong></p><p>Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att mellan 25-50% ej upplever krafter kvar efter arbetsdagen och därmed kan antas vara fysiskt och/eller mentalt utmattade.</p><p>Kontrollerat för övriga signifikanta faktorer, fanns ett signifikant positivt samband mellan svaren på frågorna ”Jag känner att jag har krafter kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag” och ”Jag rör mig eller utövar friluftsliv så att jag blir andfådd minst 2 ggr/vecka” (P=0.000). Dock kunde inget oberoende samband påvisas mellan krafter kvar efter arbetsdagen och konditionstalet (P=0.358). Sannolikheten är dubbelt så hög för att en individ upplever sig ha kraft kvar efter en arbetsdag om denne är fysiskt aktiv jämfört med inaktiv (Oddskvot= 2.00).</p><p> </p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Självskattad motion har till skillnad från estimerad syreupptagningsförmåga ett oberoende samband med upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen. Detta innebär att individens kondition inte direkt påverkar om denne känner sig utmattad efter arbetsdagen. Istället kan vi se att självskattad motion tillsammans med flera andra faktorer så som sömn, stress och psykosociala faktorer påverkar detta. Resultatet motsäger således de antaganden som tidigare gjorts i boken Effektiv Friskvård – Lönsammare Företag där författarna utifrån Karlqvists studie 2003 drar slutsatsen att många är helt utmattade efter en arbetsdag pga för låg syreupptagningsförmåga i förhållande till arbetets krav.</p><p>Utfallet i denna studie talar således för att konditionstestet kan uteslutas då vi önskar kartlägga faktorer som predicerar krafter kvar efter arbetet.</p>