<p>Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av <em>clinical reasoning </em>”three track mind” där <em>procedural, interactive</em> och <em>conditional reasoning</em> utgör de tre olika tankemönstren.</p><p>Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens. Det övergripande temat, Att se till olika aspekter vid bedömning, visar den röda tråden genom kategorierna. Resultatet i vår studie visar på den komplexitet som finns i de resonemang som förs vid bedömning av arbetsförmåga. Något som kan jämföras med <em>clinical reasonings</em> "three track mind" och som framkommer i vårt tema; <em>Att se till olika aspekter vid bedömning.</em> De deltagande arbetsterapeuterna beskriver hur resonemanget i arbetsförmågebedömningarna sker utifrån en mängd olika aspekter, och arbetsterapeuterna menar att de hela tiden måste se till både delarna och helheten. Vilka svårigheter som finns och hur olika faktorer påverkar personen de bedömer, och hur alla faktorer tillsammans är avgörande för personens arbetsförmåga.</p>

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas. Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete

No description available.

Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa. Dessutom fanns särskilda arbetslivsfokuserade avsnitt att tillgå vid behov. Resultaten visade att båda behandlingsgrupperna förbättrades signifikant avseende minskning av depressiva symtom mätt med Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale (MADRS), samt ökad upplevd arbetsförmåga mätt med Work Ability Index (WAI) i eftermätningen. Uppföljningsmätningen visade också på kvarstående behandlingseffekter för båda utfallsmåtten i de två behandlingsbetingelserna. Inga signifikanta mellangruppsskillnader kunde urskiljas. Däremot hade 44 % av deltagarna i iKBT uppfyllt kriteriet för klinisk signifikant förbättring vid eftermätningen avseende depressiva symtom, jämfört med 21% i den sedvanliga behandlingen, vilket var en skillnad som kunde säkerställas statistiskt. Det framkom även att iKBT ökade den upplevda arbetsförmågan oavsett om deltagaren var sysselsatt eller inte. Enligt uppsatsens resultat kan iKBT betraktas som ett givet behandlingsalternativ inom primärvården. Implementering av iKBT för denna patientgrupp kan både innebära en utökad tillgänglighet av evidensbaserad psykiatrisk vård, samt bidra till ett minskat sjukskrivningsantal. Resultaten diskuteras i relation till uppsatsens metodologiska begränsningar och även förslag till framtida förbättringar presenteras.

Background: Public health is a concern of many important areas of society and it`s important that Sweden works with the health of the individual through the eleven public health areas. Health isn`t longer only a objective but even a resource. That`s why the society works with the health of the individual through a salutogenic perspective, about what can preserve or enhance the health of the individual. Aim: The aim of this study is to find out what the staff at a nursing home has views of what health can bring, and also study how health affects their ability to work. Also to study the employee`s apprehension of the wellness reimbursement that employer offers them. Material and Method: A qualitative method was used to obtain results from eight interviews with health care workers in Skåne. Interviews were transcribed and analyzed using content analysis. Results: For the interview person’s health means to feel good and be healthy. The health of the individual affects the ability to work and personal life. The wellness reimbursement is a good benefit from the employee and there is something for the interest of interview persons. Conclusion: The wellness reimbursement that the workplace offers to the employees today is at an individual level, it is up to the person himself to engage and find interest to training and well- being. That there is something for anybody who has interest for wellness reimbursement is in my opinion a good way to a healthier workplace. The individual wants to be self-determinant and can therefore not be forced to something they have no interest in. / Bakgrund: Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att Sverige arbetar med individens hälsa genom de elva folkhälsoområden. Hälsa ses inte längre bara som ett mål utan även som en resurs. Därför arbetar samhället med individens hälsa ur ett salutogent perspektiv, vad kan bevara eller förbättra individers hälsa. Syftet: Syftet med denna studie är att ta reda på vad personalen på ett äldreboende har för uppfattningar om hälsa, och även studera hur hälsan sägs påverka deras arbetsförmåga. Dessutom studeras personalens uppfattningar av den friskvårdsersättning arbetsgivaren erbjuder dem Material och Metod: En kvalitativ metod användes för att kunna få fram resultat från åtta stycken intervjuer med anställda inom vården i Skåne. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjupersonerna uttrycker att för dem är hälsa att få må bra och vara frisk. Intervjupersonernas hälsa påverkar arbetsförmågan och privatlivet. Friskvårdsersättningen är en bra förmån från arbetsgivaren och det finns något för alla intervjupersoners intresse. Konklusion: Friskvårdsersättning som arbetsplatser erbjuder anställda idag är på individ nivå, det är individen själv som får engagera sig i att finna sitt intresse i träning och välbefinnande. Att det kan finnas något som alla har intresse för inom friskvårdsersättningen anser jag är en god väg till en friskare arbetsplats. Individer vill vara självbestämmande och då kan det inte tvingas på något som det inte finns intresse för.

Psykisk ohälsa är idag den främsta anledningen till längre sjukskrivningar, något som leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid många former av psykisk ohälsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gäller att främja arbetsförmåga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vägledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohälsa och förbättra arbetsförmåga för deltagare (n=10) med både psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Behandlingen sträckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohälsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivån eller arbetsförmågan. Slutsatsen är att en internetbaserad intervention skulle kunna bidra till att fler som har nedsatt arbetsförmåga till följd av psykisk ohälsa får adekvat hjälp men att vidare metodutveckling och kontrollerade studier är nödvändiga.

In recent years an increasing number of sickness allowance cases have been closed with a negative decision despite the fact that a certifying doctor has recommended sick leave. At Social Insurance Offices, a case file is established for each sickness allowance case. The case files for 538 rejected cases form the basis for this study.   The assessment of the entitlement to sickness allowance is a key instrument of control in the health insurance system and the sharpened borderline between the obligation to work and the entitlement to sickness allowance can be interpreted as the result of a political aim to promote work through the health insurance system. This thesis explores these demarcation practices, highlighting the ways in which this policy of work promotion is translated into and made manifest in real world cases.   Three aspects of these practices were highlighted in the study described in the thesis. The first aspect concerns the identification of those who are denied sickness allowance; their diagnoses and work situations. The second aspect relates to the interaction between the certifying doctor, the medical officer and the case officer and their respective roles in the process leading to negative decisions. The third aspect examines how the actors interpret and apply the concepts of sickness and ability to work in cases with negative decisions. In addition to these themes, in the final chapter of the thesis, I draw on theories of institutionalised organisations and moral practices to analyse the outcomes of the decision-making process.   The thesis shows that a negative decision is most likely to be applied to insured persons who are either unemployed or who are manual workers without educational qualifications, and who have received diagnoses of mental illhealth or of diagnoses of pain and ache problems in the locomotive organs. It is argued that this is a moral category formed through the interaction of government policy dictates promoting work with actors, who in their official roles must apply an extremely vague criterion for entitlement to social insurance, namely disablement caused by illness.  In this way, the dual handicap  – undervalued labour (market) position plus undervalued gravity of illness – has become a borderline marker when the right to sickness allowance is being investigated and contested.

Den föreliggande studien behandlar arbetsgivares erfarenheter, kunskaper och uppfattningar gällande anställning av personer med funktionsnedsättning, främst fysisk. Fem olika universitet studeras utifrån frågeställningar om påverkansfaktorer, hinder samt representanternas kompetenser, kunskaper och kännedom om insatser från samhället. Tidigare studier visar att arbetsgivare är generellt positiva till att anställa personer med funktionsnedsättning. En stark orsak till det är samhällets stödinsatser. De olika studierna går isär. Några visar att vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, såsom synnedsättning är mindre attraktiva på arbetsmarknaden och att kompetenskraven generellt är lägre för personer med funktionsnedsättning. Andra studier visar att kompetens är av central betydelse. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer inom olika befattningar hos fem universitet. Resultatet visade att kompetens och mångfald utgjorde en stor drivkraft vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Samtliga universitet har handlingsplaner som visar att de arbetar emot diskriminering, men det är inte alltid tydligt på vilket sätt detta efterlevs. Ett hinder vid anställning av personer med funktionsnedsättning är bristande information om funktionsnedsättningar från de utbildningar som studiedeltagarna har. Eftersom PA-utbildningarna har omfattande krav på sig tenderar de att bli generella i utformningen och ger lite utrymme att utveckla enskilda kompetenser. Kunskapen om stödinsatser var generellt låg bland deltagarna. Förslag på fördjupade studier presenteras i diskussionsavsnittet.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av clinical reasoning ”three track mind” där procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren. Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens. Det övergripande temat, Att se till olika aspekter vid bedömning, visar den röda tråden genom kategorierna. Resultatet i vår studie visar på den komplexitet som finns i de resonemang som förs vid bedömning av arbetsförmåga. Något som kan jämföras med clinical reasonings "three track mind" och som framkommer i vårt tema; Att se till olika aspekter vid bedömning. De deltagande arbetsterapeuterna beskriver hur resonemanget i arbetsförmågebedömningarna sker utifrån en mängd olika aspekter, och arbetsterapeuterna menar att de hela tiden måste se till både delarna och helheten. Vilka svårigheter som finns och hur olika faktorer påverkar personen de bedömer, och hur alla faktorer tillsammans är avgörande för personens arbetsförmåga.

The purpose of the study is to examine the collaboration structure and the division of responsibilities in the work-oriented rehabilitation between three central actors consisting of the Swedish Social Insurance Agency, occupational health care and the employer. The study highlights perceived shortcomings in collaboration and other problem areas in the rehabilitation work. The material was collected through a total of ten qualitative semi-structured interviews with respondents representing the above mentioned actors. The collected material has then been analyzed in relation to laws, previous research and theories concerning topics such as rehabilitation and collaboration. The theoretical perspectives on which the study is based are the Professional Theory and Bourdieu's concept of field and capital as the theories contribute to a deeper perspective regarding the problems in collaboration. The result indicates that there are deficiencies in collaboration and in the division of responsibilities between the actors, which leads to conflicts in the rehabilitation work. The result also shows that better communication and more joint meetings are required in which all players are involved. The analysis provides possible explanations for how it is likely that deficiencies in collaboration with rehabilitation arise. Through the analysis, it is possible to state that there are unclear guidelines regarding the actors' responsibility as well as their purpose and goals with rehabilitation. The conflict that arises between the actors may be due to a prevailing hierarchy of power with regard to the actors' professions. / Studiens syfte är att undersöka samverkansstrukturen och ansvarsfördelningen i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen mellan tre centrala aktörer bestående av Försäkringskassan, företagshälsovården och arbetsgivaren. Studien belyser upplevda brister i samverkan och andra problematikområden inom rehabiliteringsarbetet. Materialet har samlats in genom totalt tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som representerar ovannämnda aktörer. Det insamlade materialet har sedan analyserats i förhållande till lagar, tidigare forskning och teorier som berör ämnen såsom rehabilitering och samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är Professionsteorin och Bourdieus begrepp fält och kapital då teorierna bidrar till ett fördjupat perspektiv vad gäller problematiken i samverkan. Resultatet antyder att det finns brister i samverkan och i ansvarsfördelningen mellan aktörerna vilket leder till konflikter i rehabiliteringsarbetet. Resultatet visar även på att det krävs en bättre kommunikation och fler gemensamma möten där samtliga aktörer är delaktiga. Analysen medför möjliga förklaringar till hur det kommer sig att brister i samverkan med rehabilitering uppstår. Genom analysen är det möjligt att påstå att det finns otydliga riktlinjer vad gäller aktörernas ansvar samt deras syfte och mål med rehabilitering. Konflikten som uppstår mellan aktörerna kan bero på en rådande makthierarki vad gäller aktörernas professioner.