Denna uppsats är en kvalitativ programteoretisk utvärderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i Umeå kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de ställs inför i sin yrkesroll. Området arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste åren har skett förändringar på den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska människor som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta ställer i sin tur nya krav på kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket i sin tur förändrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv människosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stärka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsområden för verksamheten. Studien kommer fram till att arbetsledare inom Viva resurs identifierar att samordningsproblematiken leder till att vissa människor efter sin tid inom verksamheten slussas vidare runt i systemet utan att komma närmare arbetsmarknaden och att många av dessa regregerar i arbetsförmåga. Slutligen utmynnar studien i slutsatsen att arbetslinjens nuvarande utformning inte står i samklang med de vårdande principer som kännetecknar det sociala arbetet med klienterna.

Genomförda studien har avsett att undersöka hur arbetslinjens intentioner tolkats av välfärdssektorerna avseende synen på arbetsförmåga hos personer med psykiska funktionsnedsättningar. Aktörerna som har studerats är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassa. För att besvara studiens frågeställningar har inspelade intervjuer genomförts med representanter från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassa. Analys av genomförda intervjuer har visat at det sker en viss förändring kring synen på arbetsförmåga hos personer med psykiska funktionhinder. Det har uppmärksammats ett visst fokusskifte från diagnosstyrd bedömning av arbetsförmåga till en mer social. Detta kännetecknar den institutionaliseringsprocessen som arbetslinjen har initierat inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassa.. Institutionaliseringsprocessen likställs i studien med en förändringsprocess och har sin utgångspunkt i Arbetsförmedlingens attitydförändrande arbete som riktas mot arbetsgivare. Dock har det visat sig att institutionaliseringsprocess är på ett tidigt stadie och resursbrist hos flera rehabiliteringsaktörer bidrar att arbetslinjens intentioner blir svåra att förverkliga. Målgruppen är väldigt bred och har en sammansatt problematik. Dock har det kommit fram under intervjuerna att den enskildes svårigheter tenderar att generaliseras vilket leder att stödåtgärder inte blir individanpassade.

<p>Det är kombinationen av dålig hälsa och nedsatt arbetsförmåga som bidrar att nästan 1 miljon människor i arbetsför ålder inte arbetar. Återgång i arbete i enlighet med arbetslinjen skulle medföra besparingar för sjukförsäkringen med minst 4 miljarder. Det kräver att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fungerar. På regeringsnivå pågår arbete och utredningar för att öka insatserna för att förbättra arbetsrehabilitering. Syftet är att minska det antal människor som permanent lämnar arbetsmarknaden. För att undersöka om det finns ekonomiska incitament som kan ses motverka viljan till att rehabiliteras enligt arbetslinjen genomfördes en kvalitativ undersökning. Genom att kontakta ett av landets större försäkringsbolag har ett antal intervjuer kunnat genomföras där sjukkapital/förtidskapital utbetalats till medlemmar från två av de större fackliga organisationerna. Fackförbunden är Kommunal och HTF. Avsikten med uppsatsen var att undersöka om ett utbetalt sjukkapital/förtidskapital påverkar viljan och förutsättningen att återgå i arbetslivet i enlighet med arbetslinjen. Den kvalitativa metoden för att undersöka om motivationen att återrehabiliteras till arbetsmarkanden styrs av det ekonomiska bidraget var fördelaktig. Det har gett möjlighet att ta del av några sjukskrivna och deras upplevelser av hur arbetsmarknadens parter hanterar situationen. Ingen av de intervjuade upplevde att alla arbetsmarknadens parter fullföljde sina åtaganden som styrs av lag. Undersökningen har visat att det är ett incitament att inte återvända, utan att det förefaller mer lönsamt att uppnå 2,5 års sjukskrivning. Vägen dit är ibland kantad av många känslor och besvikelser.</p>

Det är kombinationen av dålig hälsa och nedsatt arbetsförmåga som bidrar att nästan 1 miljon människor i arbetsför ålder inte arbetar. Återgång i arbete i enlighet med arbetslinjen skulle medföra besparingar för sjukförsäkringen med minst 4 miljarder. Det kräver att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fungerar. På regeringsnivå pågår arbete och utredningar för att öka insatserna för att förbättra arbetsrehabilitering. Syftet är att minska det antal människor som permanent lämnar arbetsmarknaden. För att undersöka om det finns ekonomiska incitament som kan ses motverka viljan till att rehabiliteras enligt arbetslinjen genomfördes en kvalitativ undersökning. Genom att kontakta ett av landets större försäkringsbolag har ett antal intervjuer kunnat genomföras där sjukkapital/förtidskapital utbetalats till medlemmar från två av de större fackliga organisationerna. Fackförbunden är Kommunal och HTF. Avsikten med uppsatsen var att undersöka om ett utbetalt sjukkapital/förtidskapital påverkar viljan och förutsättningen att återgå i arbetslivet i enlighet med arbetslinjen. Den kvalitativa metoden för att undersöka om motivationen att återrehabiliteras till arbetsmarkanden styrs av det ekonomiska bidraget var fördelaktig. Det har gett möjlighet att ta del av några sjukskrivna och deras upplevelser av hur arbetsmarknadens parter hanterar situationen. Ingen av de intervjuade upplevde att alla arbetsmarknadens parter fullföljde sina åtaganden som styrs av lag. Undersökningen har visat att det är ett incitament att inte återvända, utan att det förefaller mer lönsamt att uppnå 2,5 års sjukskrivning. Vägen dit är ibland kantad av många känslor och besvikelser.

The subject of this study is the “work strategy” (arbetslinjen); the idea that work and active measures are preferred over cash benefits. The aim of the study is to investigate why the work strategy, which has been almost undisputed for nearly a century, has had widely changing contents over the years, what measures have been taken and which groups have been included. It also attempts to find out whether there is a correlation between unemployment rates, society and the different aspects of the work strategy. The study is conducted as an idea analysis, mainly of dissertations on the work strategy and public inquiries, and covers five time periods from the 1920’s until today. The theoretical framework is primarily founded on Randall Collins’ theory of morality, social rituals and group solidarity, but also on Erving Goffmans stigma theory.   The investigation shows, among other things, that the demands upon the unemployed and the aspects of the work strategy vary according to the unemployment rates. In the light of Collins’ theory high unemployment can be seen as a threat to the group morality, as there is then a greater risk of free-riders. It is moral to work and unmoral to receive cash benefits. To make themselves worthy of the benefits and show morality the unemployed must prove their willingness to work by accepting assigned tasks; measures, which are more characterized by control and discipline during times of high unemployment rates. These measures can be seen as social rituals which serve mainly to strengthen the group’s morality and solidarity. There are stratifications from how moral the individuals act. Working leads to high esteem in society, while unemployment implicates a stigma, as the norms of society are not reached.

Abstract   Author: Maria Ståhl Title:  Level: BA Thesis in Media- och kommunikationsvetenskap Location: LinnaeusUniversity Language: Swedish Number of pages: 51     This report is a critical discourse analysis of the attributes that surround the word basic income/medborgarlön in four Swedish daily newspapers. The study explores how the text in the newspapers attributes the word and what the consequences might be for the readers and for the political agenda when it comes to the discussion of justice and responsibility.   The attributes that characterizes basic income in the media are mostly negative and there is no discussion where work strategy and basic income is seriously spoken of. Work strategy is taken for granted and is not questioned by anyone. The alternative that basic income could be is being ridiculed which becomes clear by the attributes that are chosen. The figuration of basic income in these media is characterised mostly by negative and depreciatory attributes. This makes the story of basic income to something that is unrealistic, unjust, immoral and only for lazy people.   The result shows that the attribute-agenda confirms the prevailing discourse which is based on work strategy by choosing to focus on these negative attributes and by not having a serious discussion where representatives for the works strategy have to motivate there position in a more reflective way.     Keywords: attributes, basic income, discourse, media, work strategy

The unemployment rate in Sweden is increasing even though there are more and more municipal activation policies established. The activation policies aim is to decrease the unemployment but that is not yet happening. This problem has led us to go through with this study. The aim of this study was, from an organizational perspective, to examine and describe how the interaction works between the Municipal Employment Services, Employment Office and Social Services in a Swedish medium sized municipality. Special focus was upon the legitimacy of the Municipal Employment Services.  This study was based on nine semi-structured interviews with managers and employers within the organizations in this study. Through a qualitative analyze we found themes such as activation policy, cooperation between the organizations and the legitimacy of the Municipal Employment Services to represent the result. The overall result of this study showed that the participants integrate and cooperate with each other. However, there are difficulties in the cooperation and many of them are due to lack of guidance on how to cooperate with each other. The Municipal Employment Services legitimacy in the municipality of this study has shown to be high in working with unemployment in the matter of giving them a work practice. However, the Municipal Employment Services legitimacy does not reach the same level in the matter of getting the unemployed clients employed on the job market.

Arbetslinjens tongivande roll anses innebära direkta konsekvenser för det sociala arbetet. I stora drag innebär arbetslinjen att arbetsmarknads- och socialpolitiken utformas för att främja aktivitet framför passivitet. Denna uppsats fokuserar på arbetsintegrerande sociala företag, en typ av sociala företag som erbjuder arbetsträning eller andra sociala insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden. I samtalet om sociala företag är arbetsmarknadsintegrering centralt, trots att det saknas entydiga belägg för att sociala företag ökar integrationen på arbetsmarknaden. Samtidigt är det inte helt klart vilket syfte de arbetsintegrerande sociala företagen har. Detta väcker också frågan om möjliga utgångspunkter för verksamhetsutvärdering. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur syftet med arbetsintegrerande sociala företag kan förstås och vilka implikationer detta har för utvärdering av verksamheterna. Forskningsteoretisk utgångspunkt för studien är socialkonstruktionismen. Studiens teori utgörs av tre perspektiv på arbetslinjen: disciplinerings-, självhjälps- och rättighetsperspektivet. Disciplineringsperpektivet innebär att individens eget försörjningsansvar, aktivering och skyldigheter gentemot staten betonas. Självhjälpsperspektivet ger uttryck för en förväntan om ömsesidigt handlande mellan stat och individ, där fokus ligger på att hjälpa individen till självförsörjning. Inom rättighetsperspektivet betraktas arbetet som en social rättighet. Studien använder sig av riktad kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen består av en dokumentstudie med analys av offentliga dokument som följs av en intervjustudie med företrädare för arbetsintegrerande sociala företag. Studien kommer fram till att syftet kan förstås utifrån samtliga teoretiska perspektiv, men främst självhjälps- och disciplineringsperspektivet. Eftersom det i materialet finns uttryck för samtliga teoretiska perspektiv kring arbetslinjen så öppnar det för olika sorters utvärdering, där de undersökta arbetsintegrerande sociala företagen huvudsakligen väljer att utvärdera sin verksamhet utifrån vad de anser prioriterat.

I den svenska politiken är arbete av avgörande betydelse för människans liv då det ska förhindra utanförskap och inverka positivt på människans fysiska och psykiska hälsa. I och med detta har arbete fått en stor roll även i integrationspolitiken. Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare och Arbetsförmedlingen fick överta huvudansvaret för etableringsarbetet. Syftet med denna reform var bland annat att främja jämställdhet och öka kvinnors sysselsättning. Trots detta är nyanlända invandrade kvinnor bland de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Nu efterfrågas mer jämställdhetsintegrering. En metod som väckt skilda åsikter vad gäller dess omvandlande potential kontra dess förmåga att i själva verket befästa normer. För att undersöka jämställdhetens närvaro i etableringsuppdraget, och vilka effekter den får för kvinnorna har en kritisk policyanalys, med diskurser i fokus genomförts. Hur formar politiken jämställdhet och individer genom policy då kön inte är den enda diskrimineringsgrunden? Genom att studera jämställdhetsdiskurser som cirkulerar i etableringsuppdragets policydokument, samt i intervjuer med myndighetsanställda på arbetsförmedlingen. Visade resultaten i studien att istället för att jämställdhet hade den omvandlande effekt som den ofta förknippas med, var det begreppet jämställdhet som omvandlades från ambition till projekt då det skulle gå från policy till handling. Risken finns då att strukturer fortgår och kvinnornas förutsättningar förblir samma.

<p>Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ”hjälpare”.</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material.</p><p>Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod.</p><p>Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.</p><p>Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller.</p><p>Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt.</p>