I arbetslivet upplever individer olika situationer, både positiva och negativa. Attribution är ett sätt att snabbt och till synes enkelt tolka och förklara individers reaktioner i dessa situationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka attribution på arbetsplatser och att undersöka eventuella skillnader eller samband mellan attribution, utbildning och ålder. Respondenter med olika utbildningsbakgrund rekryterades genom kontakt med olika arbetsplatser. Respondenterna fick besvara en enkät där de fick beskriva fyra upplevda situationer, två positiva och två negativa. Resultatet visar aktör- och observatöreffekten genom att individer tolkar olika situationer på olika sätt gällande dimensionerna orsak och stabilitet där observatören tillskrev situationen högre till dessa dimensioner än aktören. Resultaten visade samband mellan attribution och ålder där ökad ålder korrelerande med bedömningen av stabilitet och inre kontroll. De visade även på skillnader i attribution beroende på utbildningsnivå där lågutbildade och högutbildade bedömde flera av skalmåtten olika gällande de positiva situationerna. Föreliggande uppsats visar på att ytterligare forskning på attribution i arbetslivet behövs.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen individualisering, identitetsskapandet och arbetslivets krav. Studiens metod var semistrukturerade intervjuer med studenter. Resultatet visade att individualiseringen har skapat en diskursiv kamp inom ideellt arbete, vad de ska vara samt för vem man gör det. Idag är det ideella arbetet en individuell aktivitet som i första hand utförs utifrån ett egoistiskt motiv, av en grupp människor med ett kollektivt intresse om att bli anställningsbar och konkurrens kraftig för att nå ett lönearbete. / <p>2015-01-13</p>

<p>Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete. Individen måste själv kunna skapa en rågång i sitt liv mellan arbete, privatliv och normsystem och kunna ta ansvar för sitt välmående på och utanför arbetet, inneha social och situationsanpassad kompetens och till sist kunna se sin del i ett större perspektiv. Detta ställer krav på individen att minst ha en självförvaltande kompetens vilket innebär en utvecklingsnivå enligt Kegans teorier på minst steg 4, ett så kallat livsförfattande förhållningssätt. Det är först på denna nivå individen har möjlighet att aktivt och självständigt skapa, utforma och ta ansvar för sitt liv.</p>

<p>Det förekommer omfattande segregering på svenska arbetsmarknaden på grund av mekanismer som finns på samhälls-, struktur- och individnivå. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever många att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mån utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre män, som hade minst tre års svensk högskoleutbildning intervjuades. Utifrån en induktiv, tematisk analys framträdde ett antal teman. Informanterna visade sig ha olika upplevelser av diskriminering och att dessa hade påverkat deras arbetssituation på olika sätt. Olika strategier för hur de hanterade svårigheter kom fram. En del hade gått mycket långt för att anpassa sig. Vissa hade bytt arbete och blivit egenföretagare. Andra tyckte att det hade blivit bättre med åren. Slutsatsen var att en svensk högskoleutbildning minskar upplevelsen av diskriminering, men tar inte bort den helt.</p>

Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete. Individen måste själv kunna skapa en rågång i sitt liv mellan arbete, privatliv och normsystem och kunna ta ansvar för sitt välmående på och utanför arbetet, inneha social och situationsanpassad kompetens och till sist kunna se sin del i ett större perspektiv. Detta ställer krav på individen att minst ha en självförvaltande kompetens vilket innebär en utvecklingsnivå enligt Kegans teorier på minst steg 4, ett så kallat livsförfattande förhållningssätt. Det är först på denna nivå individen har möjlighet att aktivt och självständigt skapa, utforma och ta ansvar för sitt liv.

Det förekommer omfattande segregering på svenska arbetsmarknaden på grund av mekanismer som finns på samhälls-, struktur- och individnivå. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever många att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mån utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre män, som hade minst tre års svensk högskoleutbildning intervjuades. Utifrån en induktiv, tematisk analys framträdde ett antal teman. Informanterna visade sig ha olika upplevelser av diskriminering och att dessa hade påverkat deras arbetssituation på olika sätt. Olika strategier för hur de hanterade svårigheter kom fram. En del hade gått mycket långt för att anpassa sig. Vissa hade bytt arbete och blivit egenföretagare. Andra tyckte att det hade blivit bättre med åren. Slutsatsen var att en svensk högskoleutbildning minskar upplevelsen av diskriminering, men tar inte bort den helt.

Hur fungerar kontakten mellan Restaurang- och Livsmedelprogrammet samt restaurangbranschen idag och hur kvalitetssäkrar skolan kontakten med arbetslivet? Kan kommunikationen dem emellan förbättras och förenklas och i sådana fall hur? Undersökningen är genomförd som en kvalitativ studie genom enkätintervjuer samt vissa litteraturstudier då det gäller styrdokument och tidigare rapporter. Studien visar på att skolan och arbetslivet är överens om att de behöver varandra för att kvalitetssäkra utbildningen samt att kontakten och kommunikationen dem emellan idag inte fungerar tillräckligt bra.

Diskriminering i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare har identifierats som ett stort samhällsproblem av lagstiftare på såväl svensk som europeisk nivå, och idag uppställs ett förbud mot diskriminering i arbetslivet i svensk lagstiftning, EU-direktiv och Europakonventionen. Regelverket på diskrimineringsområdet syftar till att urskilja och förbjuda missgynnande särbehandling av personer som har vissa skyddade egenskaper, men det medges samtidigt att särbehandling kan rättfärdigas i vissa fall. För att en åtgärd som ger upphov till diskriminering ska kunna rättfärdigas krävs att åtgärden är proportionerlig. Kravet på proportionalitet kommer till uttryck i såväl den svenska diskrimineringslagen som i de europeiska regelverken, och har följaktligen tolkats av såväl Arbetsdomstolen som EU-domstolen och Europadomstolen. Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur proportionaliteten bedöms i praxis från de olika domstolarna och jämföra domstolarnas proportionalitetsbedömning med varandra. EU-domstolens krav på proportionalitet har i doktrin beskrivits som ett krav på att den diskriminerande åtgärden ska vara det minst inskränkande handlingsalternativet för att uppnå ett berättigat mål. Rättsfallsanalysen i den här uppsatsen visar emellertid att denna beskrivning är allt för förenklad. EU-domstolens proportionalitetsbedömning bör snarare ses som en tvåstegsprövning, där den första frågan att besvara är om åtgärden är ändamålsenlig för det eftersökta syftet. Den andra frågan är om åtgärdens konsekvenser är sådana att de berörda arbetstagarnas intressen inskränkts på ett allt för långtgående sätt. Vid prövningen av denna fråga är det relevant att beakta om åtgärden varit det minst inskränkande handlingsalternativet, men detta tycks inte vara ensamt avgörande för slutsatsen om åtgärden är proportionerlig. EU-domstolen fokuserar huvudsakligen på arbetstagarnas intressen vid prövningen av åtgärdens proportionalitet, men detta behöver inte betyda att det motstående intresset lämnas utan avseende. Domstolens till synes ensidiga bedömningsmetod kan nämligen ses som en implicit intresseavvägning. Denna avvägning går till på så vis att granskningen av arbetstagarnas intressen är ämnad att besvara frågan om skälen mot att tillåta den diskriminerande åtgärden väger så tungt att skälen för att tillåta åtgärden får ge vika. Europadomstolens krav på proportionalitet beskrivs i den juridiska litteraturen som att det ska råda en rimlig balans mellan intresset bakom den diskriminerande åtgärden och intresset av likabehandling. Rättsfallsanalysen i den här uppsatsen ger stöd för denna slutsats, då den visar att domstolen i samtliga fall gör en uttrycklig och noggrann bedömning av de motstående intressen som berörs av den diskriminerande åtgärden. Avgörande för frågan om en diskriminerande åtgärd kan anses proportionerlig är, enligt Europadomstolens bedömningsmetod, om intresset av icke-diskriminering beaktats tillräckligt i den intresseavvägning som ägt rum på nationell nivå. Men även det motstående intresse som ligger bakom åtgärden värderas av domstolen, och det värde som tillmäts det motstående intresset påverkar vilket tolkningsutrymme som tillerkänns de nationella myndigheterna vid prövningen av åtgärdens proportionalitet. I jämförelse med EU-domstolen fäster Europadomstolen mindre vikt vid frågan om den valda åtgärden varit det minst inskränkande alternativet, men domstolen uppställer ett krav på ändamålsenlighet som innebär att det måste finnas stöd för slutsatsen att åtgärden verkligen bidrar till att avvärja en risk för skada. Eftersom Sverige som stat är bunden av såväl EU-direktiven på diskriminerings­området som diskrimineringsförbudet i Europakonventionen är Arbetsdomstolen skyldig att beakta det proportionalitetskrav som kommer till uttryck i dessa regelverk vid tillämpningen av den svenska diskrimineringslagen. Rättsfallsanalysen i den här uppsatsen ger stöd för slutsatsen att Arbetsdomstolens proportionalitetsbedömning innefattar de minimikrav för att en åtgärd ska anses proportionerlig som uppställs i EU-domstolens och Europadomstolens praxis. Proportionalitetsbedömningen i Arbets­domstolen kan beskrivas som en helhetsbedömning, vilken i huvudsak fokuseras på en granskning av de skäl som ligger bakom åtgärden. I denna bedömning inryms dels en prövning av åtgärdens ändamålsenlighet, dels en implicit intresseavvägning. Domstolens ingående granskning av de skäl som talar för att den diskriminerande åtgärden ska tillåtas kan nämligen ses som en prövning av frågan om dessa skäl är tillräckligt viktiga för att överväga intresset av icke-diskriminering. Arbetsdomstolens rättstillämpning skiljer sig dock från båda de europeiska domstolarnas praxis. Istället för att utförligt granska arbetstagarnas intresse av likabehandling, såsom EU-domstolen, fokuserar Arbetsdomstolen huvudsakligen på det motstående intresse som ligger bakom den diskriminerande åtgärden i sin prövning. Arbetsdomstolen utför inte heller någon uttrycklig värdering eller avvägning av de berörda intressena, såsom Europadomstolen.

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area. Our survey shows that the general idea of how men talks about mental illness is not quite accurate and the way men speak about the subject is contextual. The survey also shows that the organization’s and the individual’s way of dealing with mental illness differs. Also in this area it appears that the strategies are contextually bound. The themes that are used in the survey are: The view of mental illness, Strategies to handle mental illness and unity. Finally, we conclude that the view on mental illness and how you handle it is highly individual, but there are tendencies that show that the surrounding work environment has an effect on it. / Vi undersöker i uppsatsen hur synen på psykisk ohälsa ser ut i en mansdominerad organisation och vilka strategier det finns för att hantera psykisk ohälsa. Vi genomför semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom organisationen som på något sätt har erfarenhet av eller varit i kontakt med psykisk ohälsa inom organisationen och kodar därefter vårt material efter med hjälp av tematisk analys. Vi analyserar materialet och belyser problemområdet utifrån Erving Goffmans teorier om interaktion och utifrån R.W. Connells teorier om hegemonisk maskulinitet, samt visar hur tidigare forskning om hur män söker hjälp belyser vårt forskningsområde. Resultatet visar att den generella bilden av hur män talar om psykisk ohälsa inte stämmer till fullo och att hur man talar om ämnet är kontextuellt bundet. Undersökningen visar också att organisationens och individens strategier för att hantera psykisk ohälsa skiljer sig åt. Här visar det även sig att strategierna är kontextuellt bundna. De teman som används inom undersökningen är: Synen på psykisk ohälsa, Strategier för att hantera psykisk ohälsa och Sammanhållning. Slutligen kommer vi fram till att hur man ser på psykisk ohälsa och hur man hanterar den är högst individuellt, men det finns tendenser som visar att den omgivande arbetsmiljön har en påverkan.

No description available.