Prokrastinering har uppvisat samband med flera negativa aspekter för både individ och organisation, såsom stress och kortare anställningstid. Trots detta är forskningen om prokrastinering i arbetslivet fortfarande sparsam. Vidare verkar prokrastinering korrelera med arbetsengagemang och prestationsmotivation, två faktorer som i sig kan ha positiva effekter för individer och organisationer. Syftet med denna korrelationsstudie var därmed att undersöka förekomsten av prokrastinering och om det korrelerade negativt med arbetsengagemang samt prestationsmotivation i arbetslivet. Med ett bekvämlighetsurval genomfördes en enkätundersökning på en koncern av mediebyråer i Sverige med cirka 350 anställda. Resultatet visade på låg prokrastinering och negativa samband erhölls mellan prokrastinering och arbetsengagemang samt prestationsmotivation. Det visade sig även att hög prestationsmotivation kan predicera låg prokrastinering. Hypoteserna bekräftas därmed av resultatet. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara undersökningsdeltagarnas engagemang och samvetsgrannhet samt att organisationens arbetsmiljö förhindrar prokrastinering och främjar engagemang.

No description available.

Ämnet för denna studie är den subjektiva upplevelsen av ålderism inom arbetslivet, det vill säga upplevelserna av stereotyper, fördomar och diskriminering grundat på ens ålder. Tidigare forskning har mestadels studerat i vilka former som ålderism kan förekomma inom arbetslivet och vilka föreställningar som finns om äldre arbetstagare och arbetssökande. Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen av ålderism utifrån dem som utsatts och hur det upplevs påverka identiteten. Identitet har i denna studie definierats utifrån teoretiker från symbolisk interaktionism och innebär således att identitet inte är en intern definition isolerat från andra människor utan befinner sig i en extern-intern dialektik. För att besvara syftet har studien haft en fenomenologisk metodansats som bidragit till att den subjektiva upplevelsen av fenomenet kunde nås. Utifrån den fenomenologiska ansatsen har sju semistrukturerade intervjuer med äldre arbetstagare och arbetssökande från 50 års ålder genomförts vilka sedan har analyserats med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket består av Blumers (1986/1969) symboliska interaktionism, Jenkins (2008) teori om identiteten som en social process, Burkes (1991) reflekterade bedömningar och identitetstandard, Goffmans (2020/1963) teori om stigma samt Link & Phelans (2001) teori om strukturellt stigma. Resultatet och analysen visar att ålderism upplevs genom motstånd i ansökningsprocesser och genom omstruktureringar på arbetsplatsen som leder till förlust av arbetet. Ålder upplevs som negativt synligt och som överskuggar kompetenser och erfarenhet vilket leder till känslor av osynlighet inom arbetslivet. Äldre arbetstagare/arbetssökande upplever en maktlöshet över att kunna göra något åt situationen vilket förstärks på grund av det bristande stödet från facket. Identiteten påverkas genom att en inre ambivalens uppstår på grund av skillnaderna mellan synen på sig själv jämfört med andras syn. Identiteten upplevs därför vara i social förhandling med andra där äldre arbetstagare/arbetssökande tenderar att utföra strategier för att åtgärda detta. Identiteten förändrades också i form av att de äldre arbetstagarna/arbetssökande förändrade sin syn på sig själva eller på grund av ålderismen blev arbetslösa.

Uppsatsenssyfte har varit att studera vilka förändringar kvinnor inom den mansdominerade vill seför att öka jämställdheten mellan könen inom den svenskaindustrin.Industrinstårinför förändring på flera sätt.En generationsväxling väntar,konkurrenskraften mot övriga industrier i världen ökar och behovet av arbetskraft de närmsta åren kommer vara hög. En lösning ser branschernas chefer är genom att öka jämställdheten inom industrin, främst processindustrin.En positiv effekt på detta är att genomatt fler kvinnorbörja arbeta inom denmansdominerade industrinkan löneskillnaderna mellan könen minskas. Tidigare forskning inom industrin har bland annat studerat den framtida generationsväxlingen som väntar och hur kvinnor påverkas av en industri där flera arbetsredskap är konstruerade för män. Studien har utgått ifrån frågeställningarna hur upplever informanterna att vara kvinna i en mansdominerad bransch ochvilka förändringar vill informanterna se inom organisationen. Teorier i studien ärJoan Ackers teori om hierarkier i organisationer, Lena Abrahamssons bok ”att återställa ordningen”där hon vidareutvecklar hur könsuppdelningar, könsordningar och hierarkieri mansdominerade yrken ser ut.Hirdmans teori om vertikal och horisontell könsfördelning och Kanters teori om strukturella förhållandeningår ocksåi denna studie. Studiens empiri har samlats in genom åtta intervjuer där samtliga informanter är kvinnor. Informanterna upplever flertalet problem inom organisationen, främst för att det finns en mansdominans och en hierarkisk ordning där den äldre generationen styr. Men informanterna finner även lösningar på problemen. Lösningar i form avatt utbilda personalen i jämställdhetsfrågor, generationsväxlingen och att lyfta upp fler kvinnor på chefspositioner. Genom att framhäva informanternas feedback på problem och lösningar kan vi genom medvetenhet och lärande förändra dagens industri till en mer jämställd arbetsplats.

Syftet med studien är att utforska internrekryterade förstagångs­ledares uppfattningar om vilka kompetenser som krävs för att hantera ledarrollen, samt hur organisationer kan stötta internrekryterade förstagångsledare i att utveckla dessa kompetenser. Studien är avgränsad till de internrekryterade förstagångs­­ledare, som gått från medarbetare till ledare inom samma organisation. Designen av undersökningen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex stycken ledare, som blev internrekryterade som förstagångsledare. Resultat, analys och diskussion följer den teoretiska utgångspunkten utifrån Lundmarks (1998) kompetensblomma som är indelad i fem stycken under­­­kompetenser som innefattar yrkesteknisk, strategisk, social, personlig och funktionell kompetens (Lundmark, 1998). Resultatet visar att de kompetenser som förstagångsledare anser vara viktigast för att hantera ledarrollen är den sociala, personliga och funktionella kompetensen. Intervjupersonerna uppfattar att organisa­tionen via formell utbildning, feedback från medarbetare och ledare, samt introduktion kan stötta internrekryterade första­gångs­­ledare att utveckla dessa kompetenser.

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) kritiska reflektion på individualiseringen, Allvin m.fl. (2006) presentation omkonsekvenserna av individualiseringen samt Garsten och Jacobssons (2004) diskussion kring anställningsbarhet. Teorierna som författarna presenterar menar att individualiseringen har inneburit en rad konsekvenser för samhället och individen samt att arbetsmarknaden har förändrats i takt med detta. Vidare behandlar teoretikerna att två läger skapats i och medindividualiseringen, de som kan anamma och dra nytta av det nya arbetslivet samt de somhamnar utanför. I denna kontext uppstår en norm, ett sätt en individ “bör” vara för att kunna följa med i den ständiga utvecklingen. Respondenterna hade en relativt samstämmig bild av deras kommande arbetsliv. Individerna tenderade att resonera individualistiskt kring många aspekter på arbetsmarknaden. En del aspekter framträdde dock som kollektivistiska drag hosindividerna. Studien ger en intressant bild av de avtryck som individualiseringen medfört och hur dess konsekvenser på arbetsmarknaden påverkat unga vuxna som idag utbildar sig för att senare kunna verka på arbetsmarknaden. / <p>This study covers “the new work life” and the consequences it entails for the individual. The aim of the study is to understand how student at university level perceive the demands of the labor market that accompand the individualization, focusing on the concept of employability.</p><p>The issues concern individual views on employability and if the students perceive</p><p>employability as individualistic or collectivistic. The study is carried out qualitatively and has an abductive direction based on eight interviews. The selection includes four nursing student and four engineering students. The study uses theories on Sennett´s (2007) critical reflection of individualization, Allvin et.al. (2006) presentation about the consequences of the individualization and Garsten and Jacobsson´s (2004) discussion on employability. The authors of the theories imply that the individualization has led to a number of consequences for the society and the individual, and that the work life has change. Furthermore the authors of the theories discuss two groups created by the individualization, those who can embrace</p><p>and take advantage of the new work life and those who can´t. In this context, there is a norm emerging, a way an individual “should” act in order to keep up with the incessant</p><p>development. The respondents of the study had a relatively unanimous picture of their future working life. The individuals tended to reason individualistic on numerous aspects of the labor market. Some aspects of the individuals emerged, however, as collectivist traits. The study provides an interesting picture of the individualizations effects and how these</p><p>consequences on the labor market affect the young adults that are about to enter the labor market.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

En kvalitativ studie har gjorts där personer med en högre känslighet än genomsnittetintervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa så kallat högkänsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet ställer, samt hur de kan använda sin högkänslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkänslighet och hur den kan påverka individen i arbetslivet.Vi var även intresserade av hur självbilden hos dessa individer ser - och har sett ut.Detta ville vi göra genom att gå ut och möta människor som har egenskapen och sedan skildra deras berättelser. Tematisk analys användes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkänslighet många gånger är en tillgång i yrket, samtidigt som det kan vara svårtför högkänsliga att hitta rätt i arbetslivet. Genom rätt resurser och en ökad medvetenhet kring egenskapen, skulle högkänsliga ges större möjligheter att nå framgång och bidra med sin kompetens. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.</p>

<p> </p><p>Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vägledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlängts och därmed försenas även inträdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar får vi inte bilden av att familjen och därav traditionen spelat ut sin roll, så som de senmoderna teoretikerna menar. Tvärtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vägledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet är inte samstämmig, då individualismen präglar några av informanterna, som ger uttryck för en mer långtgående individualiserad syn på sitt vuxenblivande. Detta resulterar i att dessa ungdomar starkt betonar sitt eget individuella ansvar framför skolans vägledande betydelse. Resultatet av denna studie visar att dessa ungdomar har bristande kunskaper vad gäller den praktiska delen i samhällssystemet samt att deras kunskapsnivå skiljer sig åt beroende på vilka kurser av ämnet samhällskunskap de har läst. Det är tydligt att de som har läst samhällskunskap C besitter mer kunskaper kring det praktiska i samhället. Som blivande samhällskunskapslärare anser vi att eleverna har rätt till denna kunskap oavsett gymnasieprogram, därav borde en obligatorisk kurs som belyser det praktiska aspekterna av samhällssystemet införas under det sista året på gymnasiet.</p><p> </p>

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frågeställningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan påverka viljan att gå till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frågeställning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan användas för att öka medarbetarnas motivation.</p><p>Den tidigare forskningen utgår från Maslows och Herzbergs teorier om motivation. Utifrån dessa har fem faktorer som är viktiga för motivationen framträtt – lön, trygghet, arbetskamrater, feedback och utveckling.</p><p>Studien är genomförd på en kommun i Östergötland. Metoden som används är kvalitativ och åtta intervjuer genomfördes. Vid analysen framkom en ny kategori som inte tidigare behandlats. Denna handlar om arbetsuppgifternas betydelse för motivationen och viljan att gå till jobbet.</p><p>Tre mönster visade sig i materialet. Det tydligaste är att det verkar finnas en koppling mellan faktorerna utveckling och feedback. Det andra mönstret innebär att de personer som betonat lönen eller trygghet inte fäst någon större betydelse vid utveckling. Det tredje mönstret handlar om faktorerna arbetskamraterna och arbetsuppgifterna. Dessa uppmärksammas som viktiga oberoende av vilka andra faktorer som anses viktiga. Resultaten visar således att alla faktorer är viktiga för motivationen på något sätt. Det går inte att bortse från någon.</p>