Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior. Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna. Studiens sammanlagda resultat visar att studenter från Jönköping och Quito generellt har positiva attityder till miljöfrågor och att det inte finns några tydliga skillnader mellan grupperna när alla frågor sammanvägs. Däremot framkommer tydliga skillnader inom tilltro till människans uppfinningsrikedom, förmåga att styra över naturen samt naturens resiliens. Det kan argumenteras för att det finns förklaringar till dessa skillnader i kulturen. Studien visar att det finns skillnader mellan könen, där kvinnliga studenter från både Jönköping och Quito har generellt mer positiva attityder till miljöfrågor och har angivit en högre grad av miljövänligt beteende.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den nationella kulturen påverkar marknadsföringens utformning. Vi har använt oss av tre kulturella dimensioner – horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism – för att se om det finns spår av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsföringen. Undersökningen har baserats på en innehållsanalys av bankers reklamfilmer, som hämtats från ett land av respektive kulturell dimension. Resultaten visade en tydlig korrelation mellan landets kultur och hur reklamfilmerna var utformade. I det kollektivistiska landet Indien hade man exempelvis ett betydligt mycket större relationsfokus än i det individualistiska USA. Slutsatsen är att kulturen ter sig ha en stor påverkan på hur marknadsföring utformas och att denna påverkan i stor utsträckning kan härledas till de kulturella dimensionerna individualism-kollektivism och horisontellt-vertikalt.

Syfte med denna studie är att kartlägga hur det svenska samhällets välmående i form av tillit till allmänheten, påverkas av individualism kontra kollektivism samt klass. Studiens relevans grundar sig i samtidens samhällskulturer och -strukturer samt klassisk sociologisk teori, då sociologisk teori argumenterar för att samhället blir allt mer individualistiskt, vilket även skadar samhällets välmående, är det relevant att undersöka hur individualism påverkar tillit i Sverige. I synnerhet då tidigare forskning har visat på positiva samband mellan individualism och tillit. Tidigare forskning påvisar att Sverige, i jämförelse med andra västerländska, är ett land med hög mellanmänsklig tillit och ett välsmort samhällsmaskineri. Genom en hierarkisk multipel regressionsanalys har denna studie undersökt, effekten av de oberoende variablerna individualism och kollektivism på den beroende variabeln tillit, samt kontrollerat för effekterna av klass. Klassindikatorn som använts är hushållsinkomst. Resultatet visar att klass är den variabel som har störst effekt på tillit till allmänheten. Signifikanta effekter återfinns samtidigt även hos de variabler som anger kollektivism, dock inte i samma grad som klass. Slutsatser av analysen visar att desto högre respondentens hushållsinkomst är, desto större är dennes tillit. Dock visar resultatet att de kollektivistiska instanserna är av betydelse för upprätthållandet av tilliten hos de individer som befinner sig i de lägre samhällsklasserna. Individualism blev icke signifikant och påverkar således inte samhällets välmående. Resultatet av denna studie antyder således att samband mellan individualism och samhällets välmående är beroende av klass. / <p>2019-06-03</p>

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) kritiska reflektion på individualiseringen, Allvin m.fl. (2006) presentation omkonsekvenserna av individualiseringen samt Garsten och Jacobssons (2004) diskussion kring anställningsbarhet. Teorierna som författarna presenterar menar att individualiseringen har inneburit en rad konsekvenser för samhället och individen samt att arbetsmarknaden har förändrats i takt med detta. Vidare behandlar teoretikerna att två läger skapats i och medindividualiseringen, de som kan anamma och dra nytta av det nya arbetslivet samt de somhamnar utanför. I denna kontext uppstår en norm, ett sätt en individ “bör” vara för att kunna följa med i den ständiga utvecklingen. Respondenterna hade en relativt samstämmig bild av deras kommande arbetsliv. Individerna tenderade att resonera individualistiskt kring många aspekter på arbetsmarknaden. En del aspekter framträdde dock som kollektivistiska drag hosindividerna. Studien ger en intressant bild av de avtryck som individualiseringen medfört och hur dess konsekvenser på arbetsmarknaden påverkat unga vuxna som idag utbildar sig för att senare kunna verka på arbetsmarknaden. / <p>This study covers “the new work life” and the consequences it entails for the individual. The aim of the study is to understand how student at university level perceive the demands of the labor market that accompand the individualization, focusing on the concept of employability.</p><p>The issues concern individual views on employability and if the students perceive</p><p>employability as individualistic or collectivistic. The study is carried out qualitatively and has an abductive direction based on eight interviews. The selection includes four nursing student and four engineering students. The study uses theories on Sennett´s (2007) critical reflection of individualization, Allvin et.al. (2006) presentation about the consequences of the individualization and Garsten and Jacobsson´s (2004) discussion on employability. The authors of the theories imply that the individualization has led to a number of consequences for the society and the individual, and that the work life has change. Furthermore the authors of the theories discuss two groups created by the individualization, those who can embrace</p><p>and take advantage of the new work life and those who can´t. In this context, there is a norm emerging, a way an individual “should” act in order to keep up with the incessant</p><p>development. The respondents of the study had a relatively unanimous picture of their future working life. The individuals tended to reason individualistic on numerous aspects of the labor market. Some aspects of the individuals emerged, however, as collectivist traits. The study provides an interesting picture of the individualizations effects and how these</p><p>consequences on the labor market affect the young adults that are about to enter the labor market.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.

Kulturen skiljer sig åt mellan olika länder runtom i världen. Ett beteende som anses vara normalt i ett land, uppfattas istället som konstigt i ett annat. Dessa skillnader leder till att företag som verkar på den internationella marknaden måste anpassa sin marknadsföringsstrategi efter de kulturer de riktar in sig på. Syftet i studien är att undersöka hur barnet framställs inom marknadsföring i olika länder. Mer specifikt hur barnet framställs inom kollektivistisk respektive individualistisk kultur, med förhoppningen att undersöka ifall barnet framställs på ett olikartat sätt inom respektive kultur. Vidare syftar studien att undersöka huruvida graden individualism respektive kollektivism, i ett land, har någon påverkan på hur barnet framställs inom marknadsföring. För att uppnå förståelse kring syftet utfördes en semiotisk bildanalys på en rad olika marknadsföringar. Resultaten av analyserna jämfördes sedan med tidigare forskning gällande kollektivism och individualism. Genom bildanalysen framkom det att det föreligger ett avvikande kulturerna emellan gällande barnets framställning. Inom individualistiska kulturer framställs barnet på ett självständig vis, där det föreligger en positiv känsla kring en separation från andra individer. Inom kollektivistiska kulturer, å andra sidan, framställs barnet som en del utav en grupp, och inte på ett självständigt vis. Det anses även som viktigt att upprätthålla harmonin och att undvika konflikter. Vidare visade studien att poängen, gällande graden individualism och kollektivism i ett land, inte har någon större betydelse för hur barnet framställs inom marknadsföring / Culture differs between various countries around the world. One thing that is logical in one country is illogical in another. These variation results in a need for international companies to adapt their marketing strategies after the cultures they are targeting. This essay is about cultural differences, and the purpose is to examine whether the child is produced differently in marketing in different countries. More specifically, how the child is produced in collectivist as well as in individualistic cultures. The essay aims to examine whether the child is produced multifarious in these different dimensions. The purpose of this essay is also to investigate whether the countries´ amount of individualism and collectivism, have an impact on how children are produced in marketing. To investigate these issues a semiotic image analysis was used, where a variety of commercials were investigated. The result from the image analyzes has been analyzed using previous research concerning individualism and collectivism. By using image analyzes, it appeared that there is a divergence between individualistic and collectivist cultures, regarding how the child is produced in marketing. In individualistic cultures the child is produced in an independent perspective, as well as a separation from others. On the other hand, in collectivist cultures the child is produced as a part of a group. Not in an independent manner. It is also important to maintain harmony, and avoid conflicts in collectivist cultures. Furthermore, it appeared in the study that the countries´ extent of individualism and collectivism, has very little impact on how children are produced in marketing.

Under de senaste åren har några av den moderna fackföreningsrörelsens viktigaste förutsättningar blivit föremål för politisk förhandling och statliga interventioner. Till följd av detta har meningsskiljaktigheter inom den svenska fackföreningsrörelsen framträtt. Denna studie undersöker om skiljelinjerna har ideologiska dimensioner.Fackförbunden Unionen, Kommunal och Byggnads utgör uppsatsens studieobjekt. Empirin är texter från fackförbundens hemsidor och den analysmetod som används är kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av ett kritiskt perspektiv där makt är centralt för förståelsen av ideologi. Syftet är att undersöka i vilken grad och på vilket sätt förbundens kommunikation karaktäriseras av individualism alternativt kolletkivism, samt att beskriva förbundens uppfattningar om den egna positionen i relation till andra aktörer, eftersom sådana uppfattningar ses som centrala för konstruktionen av den fackliga ideologin.Studien visar att förbunden identifierar olika möjligheter och begränsningar för den fackliga verksamheten och att graden av individualism/kollektivism varierar mellan dem. Resultatet pekar på att Unionen har den mest individualistiska ideologin, medan Byggnads har den mest kollektivistiska. Kommunal intar en i sammanhanget mittenposition.

En kvantitativ undersökning har genomförts med syftet att undersöka om kulturell inriktning har betydelse för affektiv och kognitiv empati. Studien genomfördes genom en elektronisk enkät via läroplattformen It’s Learning, där urvalet bestod av 250 studenter vid Karlstad Universitet. För att mäta kulturell inriktning användes mätinstrumentet Culture Orientation Scale som mäter vertikal samt horisontell individualism och kollektivism. För att mäta affektiv och kognitiv empati användes The Basic Empathy Scale in Adults (BES-A). Datamaterialet analyserades genom SPSS och två multipla regressionsanalyser utfördes. Resultatet visade att horisontell individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av affektiv empati där 11,6 % av variansen förklarades. Vidare visade resultatet att vertikal individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av kognitiv empati där 14,8 % av variansen förklarades. Sambandet mellan variablerna diskuteras utifrån tidigare studier och definitioner. Studiens resultat indikerar på att det är specifika karaktäristiska drag inom de kulturella inriktningarna som har ett samband till den empatiska förmågan. Slutsatsen utifrån studiens resultat samt tidigare studier var att kulturell inriktning har betydelse för empatin, om än dock en liten betydelse. / A quantitative study has been carried out with the aim to examine if cultural orientation has significance for affective and cognitive empathy. The study was conducted through an electronic survey via the learning platform It’s Learning, where the sample consisted of 250 students at Karlstad University. To measure the cultural orientation the Culture Orientation Scale was used, which measure degree of vertical and horizontal individualism and collectivism. To measure cognitive and affective empathy the Basic Empathy Scale in Adults (BES-A) was used. The data were analyzed by SPSS and two multiple regression analyzes were. The result showed that the horizontal individualism and horizontal collectivism were significant predictors of affective empathy where 11.6% of the variance was explained. Furthermore, the results showed that vertical individualism and horizontal collectivism were significant predictors of cognitive empathy where 14.8% of the variance was explained. The relationship between the variables is discussed based on previous studies and definitions. The study's results indicate that it is particular characteristic within the cultural orientations that are related to the empathic ability. The conclusion of the study and previous studies was that cultural orientation is important for empathy, however in a small extent.

This essay will address whether the school has gone from being a collectivist-oriented to anindividualist-oriented school. By studying the curricula LGY70, LPF94 and LGY11 for uppersecondary school and studying how the concept group expresses itself in the different curricula.The study is based on a qualitative concept analysis model by Walker and Avant's seven differentsteps to analyze concept. The term group will be explained and discussed in the paper to create anunderstanding of what a group is and its different definitions. After this, group theories will beaddressed in relation to the concept group, then this will be applied in relation to the curricula.In each curriculum I will give an overall history when the curricula came to be applied in society.This is done to better understand the time and spirit of the time. In each curriculum I will give anoverall history when the curricula came to be applied in society. This is done to better understandthe time and spirit of the time.What I have come up with is that the school has gone from being collectivist to individualistic.This is because the curricula change and are revised to create the conditions for an increasinglychanging society. This is a must for the school to prepare the students for an ever-changing society.Groups are not as important, but it is the individual and its growth and learning that have come intofocus. For each curriculum, more and more valid groups and group identities have been revisedaway.

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen. / Uppsatsnivå: C