HD har i ett antal domar under 2000-talet och framåt utvecklat systemet kring företagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i förarbetena kring lagen om företagsrekontruktion är att skapa neutralitet mellan konkurs och företagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en gäldenär med betalningssvårigheter ska få samma fördelar av att försätta bolaget i företagsrekonskruktion som i konkurs. Därför används konkurslagen i viss utsträckning som grund i bedömningar då HD avgör frågor som berör företagsrekonstruktion. Detta medför att fordrans uppkomst kan komma att behandlas annorlunda vid offentligt ackord under företagsrekonstruktion mot hur fordrans uppkomst normalt behandlas i den övriga civilrätten.

No description available.

Då ett företag får ekonomiska problem och problemen är av den art att de inte går att lösa i den löpande verksamheten är det oftast konkurs som kommer på tal. Sedan 1996 finns det ett alternativ till konkurs, företagsrekonstruktion. Syftet med en rekonstruktion är att genom att vidta åtgärder, både finansiella och sakliga, rädda verksamheten och återigen göra den lönsam. Förfarandet är reglerat i Lagen om företagsrekonstruktion. Det har sedan införandet av lagen visat sig att den fått dålig genomslagskraft och det är bara en bråkdel av de företag som råkar illa ut som ansöker om en rekonstruktion. Det finns stora skillnader mellan att genomföra en konkurs och en rekonstruktion. Syftet med en konkurs är att avveckla verksamheten medan det vid en rekonstruktion är att rädda den och driva företaget vidare. Vid en konkurs förlorar ägaren rådigheten över verksamheten och vid en rekonstruktion behåller han den och driver verksamheten vidare ”som vanligt”. De här båda skillnaderna pekar på att det ur olika intressenters perspektiv finns fördelar med att en rekonstruktion genomförs.Studien är av kvalitativ art och genomförd med en abduktiv ansats. Vi har studerat hur en rekonstruktion går till utifrån lagstiftningen och litteratur som berör förfarandet. I samband med studien har vi kommit i kontakt med de övriga lagarna som ingår i den svenska insolvenslagstiftningen. Lagar och begrepp som har varit av stor vikt är Konkurslagen, Förmånsrättslagen och Lönegarantilagen. De teoretiska studierna har kompletterats i form av intervjuer med sakkunniga representanter från Ackordscentralen i Borås samt Älvsborgs Provinsbank samt Handelsbanken i Borås. Utöver intervjuer består vår empiri av fallstudier av företag som genomgått en rekonstruktion.Fokus i studien har legat på att finna anledningen till varför Lagen om företagsrekonstruktion fått så dålig genomslagskraft samt om det finns åtgärder som kan öka antalet rekonstruktioner. Vi har även studerat vilka för- och nackdelar en rekonstruktion medför utifrån olika intressenters perspektiv.Resultatet av vår studie visar att det låga antalet genomförda rekonstruktioner främst beror på att vi befinner oss i en högkonjunktur, att företag saknar det kapital som krävs för att genomföra en rekonstruktion samt att de ofta är för sent ute med att försöka åtgärda sina problem. Det leder till att det för många företag med ekonomiska problem bara finns ett alternativ, konkurs. / Uppsatsnivå: D

No description available.

I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen är en fast lön som utbetalas månadsvis medan prestationslöneformen innebär att arbetstagaren får betalt efter prestation, baserat på tid eller mängd. I regel är prestationslönen uppdelad på en fast del och en rörlig del, där den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje månad efter en s.k. avstämning, där man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersättning arbetslaget eventuellt har rätt till. Branschens kollektivavtal, Byggavtalet, reglerar bland annat anställning, arbetstid och löner. Avtalet ägs gemensamt av Svenska Byggnadsarbetarförbundet, Byggnads, samt Bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, BI. Det finns bestämda åsikter om prestationslönesystemen och de går ofta isär. Studiens syfte är att undersöka hur prestationslönesystemen påverkar ett byggnadsprojekt. De områden som behandlas är arbetsmiljö, kvalitet, resurser samt den allmänna inställningen. Genom kvalitativa intervjuer har berörda medarbetare i form av tjänstemän och yrkesarbetare fått uttrycka sin åsikt om lönesystemens konsekvenser. Resultatet sammanställs, jämförs och diskuteras. 15 respondenter har deltagit i studien under fyra platsbesök. Även Byggnads och BI har bidragit med information till studien. Byggnads strävar efter att utöka antalet arbetare på prestationslön medan BI vill öka möjligheten för en valbar löneform. Undersökningen visar att medarbetarna genomgående vill bevara någon form av incitament eftersom arbetslagets produktivitet och engagemang då anses bli högre. Flertalet yrkesarbetare vill behålla prestationslön medan tjänstemännen är öppna för andra löneformer. Prestationslönesystemen kan påverka ett projekt både positivt och negativt. Tjänstemännen upplever problematik med de återkommande avstämningarna. Beträffande arbetsmiljön framkommer det att risken för arbetsplatsolyckor och tillbud kan öka vid prestationslön, detta enligt respondenter i båda yrkesgrupperna. Kvaliteten på det utförda arbetet i projekten påverkas inte av lönesystemet, ambitionsnivån är hög gällande kvalitet. Det framkommer dock att det inte bara är löneformen som påverkar ett projekt, resultatet visar att den individuella inställningen många gånger är av stor vikt. / This thesis considers the piecework used in the construction business. There are different methods to pay a worker, on an hourly basis or based on performance. In this thesis the purpose is to investigate how piecework and performance-based pay influences a construction site and the employees. The question at issue is the general assumption about piecework and how it affects the work environment, resources and the quality of the project. The method used for this thesis is qualitative interviews with fifteen employees as participants. The participants had different professional roles: eight of them were white-collar workers and seven were craftsmen. The interviews were performed at four building projects. The survey shows that employees consistently want to retain some form of incentive, because the productivity and engagement is considered to be higher. The majority of the craftsmen want to maintain performance-based pay while white-collar workers are open to other forms of salary. Both professions have experienced that performance-based pay systems can contribute to a division between the staff and craftsmen. Regarding the working environment, it appears that the risk of workplace accidents may increase due to performance-based pay according to participants from both professions aswell. The quality of the work performed is not affected by the payroll system. It is not only the wage form that affects a project, the results also show that individual preferences are often of great importance.

SammandragHur påverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ackordslön påverkar synen på det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare på två olika företag och de har berättat om hur de ser på sin roll som hantverkare och hur de ser på konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgår från respondenternas svar om hur ackordarbete påverkar arbetarna.  Från teorigenomgången framgår det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen är att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förändring, att det inte längre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna. Vidare så kan ackordslönesystemet ses som en del av hantverkarnas yrkestillhörighet.

Den insolvensrättsliga lagstiftningen har som utgångspunkt att tillhandahålla effektiva verktyg för hantering av företag med ekonomiska svårigheter. Ett sådant verktyg är företagsrekonstruktion. Förfarandet har däremot använts i förhållandevis liten omfattning och av de beviljade företagsrekonstruktionerna misslyckas ca 70 %. I syfte att få till stånd ett mer ändamålsenligt rekonstruktionsförfarande antogs en ny lag (2022:964) om företagsrekonstruktion. I ett väl fungerande rekonstruktionsförfarande är skulduppgörelsen en av det viktigaste åtgärderna. Syftet med uppsatsen har varit att påvisa om skulduppgörelsen i LFR är tillräcklig och om det finns eventuella problem. Med hjälp av en rättsdogmatisk metod har uppsatsen gett bevis för problem. Den slopade minsta ackordslikviden kan medföra en större sannolikhet för missbruk. Det har även ifrågasatts om LFR är tillräcklig för företag som endast är i behov av skulduppgörelse för att återfå lönsamhet. Ett sätt att förbättra statistiken för antalet lyckade företagsrekonstruktioner kan vara att införa ett alternativt förfarande om offentlig skulduppgörelse.

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur fenomenet gehör kan uppfattas och förstås på olika sätt, vilket i sig ligger till grund för hur gehör och harmonik kan läras ut. Studien genomförs med en fenomenografisk ansats med tre stycken kvalitativa intervjuer med gehörslärare från olika bakgrunder, arbetserfarenheter och utbildningar för att jämföra och kartlägga deras undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet gehör kan vara mångtydigt. Begreppet beskrivs som förmågan att höra, minnas och gestalta olika musikaliska strukturer men också som förmågan att kunna musicera frasmässigt korrekt eller som en ren underkategori till det bredare begreppet musikalitet. Resultatet visar att gehör kan uppfattas från såväl ett praktiskt som ett abstrakt synsätt och att undervisningssättet i vissa avseenden påverkas av uppfattningen av begreppets betydelse. Informanterna anser att musikteori och gehör är nära sammankopplat och att det mest effektiva sättet att förstå harmonik är genom att spela ett ackordinstrument, men även andra typer av metoder för att arbeta med gehöret presenteras och dessa kan fungera som ett utmärkt komplement till spelandet. Denna uppsats förmedlar en insikt i dagens gehörsundervisning och ger förslag på undervisningsmetoder till framtida gehörslärare med fokus på harmonik.

In this work I am exploring piano chord techniques and exploring to which degree I can execute them on guitar. If not, the task is to explore if it’s possible to play something with similar effect. By exploring performances by great guitarists as well as pianist, you develop a knowledge of what works on both instruments. Devices like triads, quartal harmony, shells and skeleton voicings can be used to achieve piano-like harmony when used in different combinations that’s discussed in this work. / <p>Spelade endast egenskrivna kompositioner. Namnen på låtarna som framfördes är: "Pim Pim", "Until Spring Comes", "Mangrove", "Gränsland", "Arising" och "Komposition 1". </p><p>Medverkande musiker:</p><p>Katarina Kochetova - piano</p><p>Joakim Milder - tenorsaxofon</p><p>Markus Isberg - trummor</p><p>Olle Lannér Risenfors - kontrabas</p>