Föreliggande rapport behandlar åsikter och inställningar om ackordslön på Peab Anläggning Region Syd, Projekt/Infra. Synpunkter från hantverkare och tjänstemän har ställts mot varandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om ackordslön. En förändring i anläggningsavtalet med SBAF, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, har medfört att den nya huvudlöneformen för anläggare ska vara ackord. Därför görs denna undersökning för att ansvariga på personalavdelningen på Peab Anläggning Region Syd, Projekt/Infra, ska få en inblick i hur de anställda, som är involverade i produktionsfasen, uppfattar ackordslön. Undersökningen har gjorts genom enkäter och intervjuer med ett antal frågor gällande ackordslön. Frågorna har ett brett spektra och behandlar såväl arbetsförhållanden som löneuppfattningar. De som medverkat i undersökningen har varierande erfarenheter om ackord. SBAF menar att ett prestationslönesystem som ackord är det mest rättvisande och utvecklande för hantverkarna. Vid ackord får man helt enkelt betalt för vad man presterar och så borde det vara på alla arbetsplatser. Hantverkarna i undersökningen har delade meningar om detta men de flesta ser positivt på det. Att kunna tjäna mer pengar anges dessutom som den största fördelen med ackordslön. Tjänstemännen är däremot betydligt mer skeptiska och ser nästan bara nackdelar med ackordslön, som t.ex. sämre samarbete med hantverkarna. / <p>Uppsatsnivå: C</p>

SammandragHur påverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ackordslön påverkar synen på det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare på två olika företag och de har berättat om hur de ser på sin roll som hantverkare och hur de ser på konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgår från respondenternas svar om hur ackordarbete påverkar arbetarna.  Från teorigenomgången framgår det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen är att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förändring, att det inte längre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna. Vidare så kan ackordslönesystemet ses som en del av hantverkarnas yrkestillhörighet.

Denna jämförande studie på magisternivå gjordes bland styckare på ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare påverkas av de två vanligast förekommande arbetsuppläggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sätts utifrån takten på bandet. Stress mättes subjektivt med stress-energi-formuläret. Hjärtfrekvens mättes och jämfördes mellan de olika arbetsuppläggen. Observationer och intervjuer av samtliga deltagare utfördes. Skillnaden i arbetsuppläggen består i att styckarna vid enkelbord styckar en större del av grisen, att de väljer tempo själva samt att de arbetar ackordstyrt. Vid linje arbetar styckarna på löpande band under maskinstyrd arbetstakt, de har kortare arbetscykel och mer styrt arbete. Lönen vid linje sätts utifrån takten på bandet. En signifikant högre hjärtfrekvens uppmättes vid arbete, samt under pauser, då styckarna arbetade vid enkelbord jämfört med vid linje. Resultatet av svaren på stress-energi-formuläret visade något högre skattad stress vid linje och något högre skattad energi vid enkelbord. Skillnaden var inte signifikant. Beträffande intervjuerna uppgav fyra av åtta att de kände sig mer stressade vid linjearbetet, en av åtta att han kände sig mer stressad vid enkelbord. Fyra av åtta upplevde att de hade mer besvär i nacke/skuldra/rygg efter arbete vid linje, en upplevde mer besvär i nacke/skuldra/rygg efter arbete på enkelbord. Endast en av deltagarna uppmätte högre hjärtfrekvens vid arbete och paus vid linje än vid enkelbord. Samma deltagare upplevde arbetet vid linje som mer stressande, samt hade mer besvär av smärta efter arbete vid linje. Arbetsbelastningen mätt som hjärtfrekvens verkar således vara högre vid enkelbord. Däremot upplevde fler styckare mer stress och mer besvär i nacke/skuldra/rygg efter arbete vid linje. Det finns det anledning att tro att andra faktorer än den rena mekaniska belastningen styckarna utsätts för i sitt arbete kan vara en bidragande faktor vid besvärsförekomst. / QC 20101221

För att få en kontinuerlig tillväxt inom samhället är en väg framåt att säkerställa en ökad effektivitet och produktivitet, detta gäller även för bygg- och anläggningsbranschen. Det finns rapporter som visar på att produktiviteten inom byggsektorn i princip stått stilla sedan 80 år tillbaka. Vissa mätningar visar till och med att det skett en konsekvent nedgång av byggbranschens produktivitet. Byggbranschen har därmed haft en låg tillväxt av produktiviteten.  Studier har visat på att det finns ett antal faktorer som teoretiskt kan tänkas ha en inverkan på produktiviteten, dessa är Effectivness, Efficiency, Quality, Quality of work life och Innovation. Dessa faktorer har beskrivits med utgångspunkt i ett antal kända teorier. Teorierna har i huvudsak behandlat två områden, Löneformer och Motivation och drivkrafter. Inom byggsektorn har man länge använt sig av ackordslön som ett lönesystem för att reglera yrkesarbetarnas löner. En diskussion som därför kan vara intressant handlar om ackordslönernas inverkan på produktiviteten. Det övergripande syftet med examensarbetet är att söka produktionsnära beskrivningar på vad som kan förklara varför produktiviteten inom bygg- och anläggningsbranschen har en låg utveckling. I examensarbetet söks därför förklaringar på vilka faktorer man inom byggproduktionen anser kan ha en inverkan på produktiviteten. Vidare undersöks om och vilken inverkan ackordssystemet har på produktiviteten.  Examensarbetet har baserats på tre studier. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie som syftade till att dels skapa en teoretisk grund, dels skapa en referens som baseras på vetenskapliga artiklar, tidskrifter och litteratur som kan användas till att analysera resultaten mot. Den andra studien var en webbaserad enkätundersökning som skickades ut till 390 platschefer i syfte att dels skapa en uppfattning om vilka faktorer personer inom byggproduktionen anser bidrar till ökad produktivitet, dels fånga platschefers uppfattning om ackordssystemet har en inverkan på produktiviteten. Till detta tillkom även att beskriva och definiera begreppen produktivitet och ackord. Svarsfrekvens blev 35 %. Slutligen genomfördes en fördjupad enkätundersökning. Den fördjupade enkätundersökningen är ett resultat av analysen som genomfördes på den första enkätundersökningen. Den fördjupade enkätundersökningen skickades till 10 platschefer. 6 av 10 svarade.  Studien visar att: Ca 80 % av respondenterna anser att produktiviteten varit oförändrad eller minskat under de senaste 10 åren. 80% av respondenterna ser även ett samband mellan ackordssystemet och produktiviteten inom byggproduktion. Vidare menar ca 75% av att ackord bidrar positivt till produktiviteten. Respondenterna menar på att engagemang är den viktigaste faktorn för att öka produktiviteten. Innovation och industrialisering är lågt värderade när det kommer till att öka produktiviteten. Resultatet pekar även på att byggbranschen idag inte är överens gällande definitionen av begreppet produktivitet. / To achieve continuous growth in society, a way forward is to ensure increased efficiency and productivity, the same applies to the construction industry. Some reports show that productivity in the construction sector has been stagnant for 80 years. Furthermore, some measurements even show that there has been a consistent decline in the construction industry's productivity. The construction industry has thus had weak growth in productivity. Studies have shown that there are several factors that could theoretically have an impact on productivity, these are Effectiveness, Efficiency, Quality, Working Quality and Innovation. These factors have been described based on several known theories. The theories have mainly dealt with two areas, Wage forms and Motivation and driving forces. In the construction sector, piecework wages have long been used as a wage system to regulate the wages of skilled workers. A discussion that may therefore be interesting is about the impact of piecework wages on productivity.  The overall aim of the project is to seek production-related descriptions of what may explain why productivity in the construction industry has a low development. The degree project, therefore, seeks explanations for which factors are considered in construction management to have an impact on productivity. Furthermore, it is investigated whether and what effect the piecework wages have on productivity.  The degree project has been based on three studies. Initially, a literature study was carried out which aimed to both create a theoretical basis and create a reference based on scientific articles, journals and literature that can be used to analyze the results against. The second study was a web-based survey sent out to 390 site managers to create an idea of what factors people in construction management consider contributing to increased productivity, and to capture site managers' perception on the piecework wages has an impact on productivity. Besides, productivity and piecework wages were also described and defined by site managers. The response rate was 35%. Finally, an in-depth survey was conducted. The in-depth survey is a result of the analysis carried out on the first survey. The in-depth survey was sent to 10 site managers. The response rate was 60%.  The study shows that: About 80 % of respondents believe that productivity has remained unchanged or decreased over the past 10 years. 80 % of the respondents also see a correlation between the piecework system and productivity in construction management. Furthermore, about 75 % believe that piecework contributes positively to productivity. Respondents believe that commitment is the most important factor in increasing productivity. Innovation and industrialization are undervalued when it comes to increasing productivity. The results also indicate that the construction industry today does not agree on the definition of the concept of productivity.