Föreliggande rapport behandlar åsikter och inställningar om ackordslön på Peab Anläggning Region Syd, Projekt/Infra. Synpunkter från hantverkare och tjänstemän har ställts mot varandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om ackordslön. En förändring i anläggningsavtalet med SBAF, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, har medfört att den nya huvudlöneformen för anläggare ska vara ackord. Därför görs denna undersökning för att ansvariga på personalavdelningen på Peab Anläggning Region Syd, Projekt/Infra, ska få en inblick i hur de anställda, som är involverade i produktionsfasen, uppfattar ackordslön. Undersökningen har gjorts genom enkäter och intervjuer med ett antal frågor gällande ackordslön. Frågorna har ett brett spektra och behandlar såväl arbetsförhållanden som löneuppfattningar. De som medverkat i undersökningen har varierande erfarenheter om ackord. SBAF menar att ett prestationslönesystem som ackord är det mest rättvisande och utvecklande för hantverkarna. Vid ackord får man helt enkelt betalt för vad man presterar och så borde det vara på alla arbetsplatser. Hantverkarna i undersökningen har delade meningar om detta men de flesta ser positivt på det. Att kunna tjäna mer pengar anges dessutom som den största fördelen med ackordslön. Tjänstemännen är däremot betydligt mer skeptiska och ser nästan bara nackdelar med ackordslön, som t.ex. sämre samarbete med hantverkarna. / <p>Uppsatsnivå: C</p>

Sammanfattning   Den här studien har undersökt om det finns ett samband mellan obetalt arbete och sektor. Syftet var att undersöka om en individs sektorstillhörighet kan påverka hur mycket obetalt arbete individen gör. Det har undersökts med hjälp av levnadsnivåundersökningen år 2010. Urvalet i den här studien är sammanboende par och som är yrkesverksamma i offentlig eller privat sektor och respondenterna uppgår till 1715 individer. Tidigare forskning har undersökt det obetalda arbetet, men har främst fokuserat på kön och lön. Däremot förklarar inte kön och lön hela sambandet med det obetalda arbetet, därför är det intressant att inkludera en individs sektorstillhörighet för att undersöka om det kan förklara en del av sambandet. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och det är framförallt kvinnor som arbetar i offentlig sektor. Eftersom tidigare studier har visat att kvinnor gör mer obetalt arbete än män och att kvinnor är överrepresenterade i offentlig sektor. Därmed utgick studien från att en individ som arbetar i offentlig sektor gör mer obetalt arbetet i jämförelse med en individ i privat sektor. Därför har det undersökts om det obetalda arbetet påverkas av en individs sektorstillhörighet. Studien har grundat sig på teorier om “doing gender” som handlar om att människor upprätthåller sina könsroller med sina handlingar. Den här studien tar även upp tidigare förklaringsmodeller som humankapitalteorin som innebär att par specialiserar sig på antingen obetalt arbete eller betalt arbete. Resultatet visade att det finns ett litet samband mellan det obetalda arbetet och en individs sektorstillhörighet. Det framkom dock att obetalt arbetet påverkas till störst grad av kön och månadslön.