Detta arbete handlar om min låtskrivandeprocess, och om hur den skiljer sig när jag skiftar min utgångspunkt mellan text, melodi + ackord och beat. Syftet med arbetet har varit att ta reda på vilken metod som fungerar bäst för mig när jag skriver låtar till mig själv som artist, för att kunna bli en mer effektiv och strukturerad låtskrivare i framtiden. Jag har skrivit totalt sex låtar. I två av låtarna har jag börjat med att skriva text, i två av låtarna har jag börjat med att skriva ackord och melodi, och i två av låtarna har jag börjat med att producera ett beat. Jag har fört loggbok under arbetets gång, och utifrån den sedan beskrivit processen och bedömt resultatet av låtarna. I en diskussion har jag sedan kommit fram till att den metod som fungerar bäst för mig är att börja med beat, eftersom jag då upplever att jag får som mest frihet och inspiration till att skriva låtens topline.

Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen är låg jämfört med många andra branscher. Stigande produktivitet är en förutsättning för en fortgående ökning av en organisations tillväxt. Arbetsproduktiviteten i byggproduktionen kan ses som en grov uppskattning av den totala produktiviteten, där byggnadsarbetarens arbetstid blir en spegling av hur väl projektorganisationen, produktionsledningen och produktionsplaneringen fungerar i verksamheten. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på de mest bidragande faktorerna som påverkar arbetsproduktiviteten i byggproduktionen samt att kartlägga hur de olika faktorerna upplevs hos det undersökta byggföretaget. Vidare undersöks vilka samband det finns mellan de olika faktorerna och dess bakomliggande orsaker med fokus på den dagliga verksamheten. Målet är att ta reda på förbättringsåtgärder gällande arbetsmetodik för ett produktivt arbete. Frågorna som besvarades i detta examensarbete var vilka faktorer som är mest bidragande till arbetsproduktiviteten i byggproduktionen, hur byggnadsarbetare och tjänstemän på företaget upplever de undersökta faktorerna samt vilka förbättringsåtgärder företaget ska arbeta med som leder till en ökad arbetsproduktivitet. De metoder som använts i forskningsrapporten är dels en litteraturstudie som tagit reda på vilka faktorer som bidrar mest till arbetsproduktiviteten i byggfasen. Efter detta gjordes en ytterligare undersökning på varje faktor med syftet att ta reda på vilka delfaktorer som påverkar den undersökta faktorn. Därefter utfördes en enkätstudie som var uppbyggd utefter de olika faktorerna. 51 byggnadsarbetare och 17 tjänstemän medverkade i studien. Därpå gjordes en sammanställning av enkätsvaren som sedan analyserades. Resultatet visar att de mest bidragande faktorerna som påverkar arbetsproduktiviteten är arbetsmiljö, produktionsplanering, kommunikation, motivation och engagemang. Den generella bilden över hur byggnadsarbetare och tjänstemän på företaget upplever de olika faktorerna är positiv. De mest prioriterade förbättringsåtgärderna som företaget bör prioritera att förbättra för att optimera arbetsproduktiviteten är följande: genomtänkt tidsplanering, resursplanering efter bästa lag, materialbeställning i rätt tid, involvera byggnadsarbetare i arbetsberedningar, att byggnadsarbetare får utbildningar som ökar deras kompetens, att platsledningen är ute oftare på byggarbetsplatsen och styr bygget, att informera om nästa arbetsuppgift i god tid, att byggnadsarbetare får en högre lön samt att få beröm från chefen. / Productivity development in the construction industry is low compared to many other industries. Rising productivity is a prerequisite for an ongoing increase in the growth of an organization. Work productivity in construction work can be seen as a rough estimate of total productivity, where the construction worker's working time becomes a reflection of how well the project organization, production management and production planning work in the business. The purpose of this thesis is to find out the most contributing factors that affect work productivity in construction production and to map how the various factors are experienced at the company that being examined. Furthermore, the connections between the various factors and their underlying causes with a focus on daily activities are examined. The goal is to find out improvement measures regarding work methodology for productive work. The questions that were answered in this thesis were which factors contributed most to work productivity in construction work, how construction workers and officials at the company perceive the factors examined and what improvement measures the construction company should work with that leads to increased work productivity. The methods used in the research report are partly a literature study that has identified which factors contribute most to work productivity in the construction phase. After this, a further study was done on each factor with the aim of finding out which sub-factors affect the examined factor. Then, a questionnaire study was carried out that was structured according to the various factors. 51 construction workers and 17 officials participated in the study. Then a survey of the questionnaire responses was made, which was then analyzed. The result shows that the most contributing factors that affect work productivity are work environment, production planning, communication, motivation and commitment. The general picture of how construction workers and officials at the company experience the different factors is positive. The most prioritized improvement measures that the company should prioritize in order to optimize work productivity are the following: well thought-out time planning, resource planning according to team best team, ordering material at the right time, involving construction workers in work preparations, that construction workers receive education that increases their competence, that the site management is out more often at the construction site and controls the work, to inform about the next task in good time, that construction workers receive a higher salary and to receive praise from the boss.

Denna undersökning handlar om hur en reharmonisering påverkar unga vuxna musikers känslomässiga uppfattning av låten ”Tryggare kan ingen vara”. För att få reda på vilka känslor deltagarna kände fick de fylla i ett formulär som var baserat på Geneva Emotional Music Scale (förkortat som GEMS). Utöver detta formulär fick de även svara på två korta frågor samt fylla i ett formulär om sin musikaliska bakgrund. Studien visar att unga vuxna musiker känslomässigt reagerar annorlunda på olika harmoniseringar av ”Tryggare kan ingen vara”. De mest intressanta skillnaderna presenteras och analyseras med hjälp av uträknade median- och medelvärden utifrån formuläret som är baserat på GEMS. Dessa siffror jämförs sedan med de andra frågorna som deltagarna fick svara på och det förs resonemang kring varför de möjligen svarade som de svarade.

The purpose of this study was to investigate how a small selection of guitar teachers go about to teach chords on electric guitar, as well as how a small selection of guitar students have experienced the phenomena during their studies. To answer the research questions, two experienced guitar teacher and two guitar students were subjects to qualitative interviews. The theoretical perspective of the study was hermeneutic. The results showed that the methods employed by the teachers to a high degree related to how they have been taught and also learned by themselves. Another result is that the combination of systems, music theory and practical musical performance can help guitar students to reach a point of musical independence. The results provide an insight in how chordal playing on electric guitar can take place on a higher level, and also opens up for research within several areas of guitar education. / Syftet med denna studie var att undersöka hur ett mindre urval av gitarrlärare lär ut ackord på elgitarr, samt hur ett mindre urval gitarrelever upplevt att de undervisats i ackordspel. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med två erfarna gitarrlärare, samt två gitarrelever som studerat elgitarr på musikgymnasium och folkhögskola. Studiens teoretiska perspektiv var hermeneutiskt. Resultaten visar att lärarna till stor del undervisar med metoder som fungerat för dem själva, samt att en kombination av system, musikteori och framförallt praktiskt musicerande kan ge gitarrelever de grundkunskaper som behövs för att vara självgående som elgitarrist. Resultat ger en inblick i hur ackordundervisning kan ta form på högre nivå, och öppnar upp för flera områden av framtida forskning i elgitarrmetodik.

Arbetet behandlar en fordrans uppkomst och när den omfattas av ett offentligt ackord. När en fordran anses uppkommen vid offentligt ackord är en viktig fråga eftersom det är tidpunkten som utgör en skiljelinje för vilka fordringar som ska delta i ackordet eller ej. I arbetet granskas hur fordringars uppkomst fastställs vid ett offentligt ackord, vilka principer som finns och om det i nuläget finns behov av en ny bedömningsmetodik. Praxis har visat på att fastställandet av en fordrans uppkomsttidpunkt kan vara svårbedömt. Frågan har aktualiserats på många områden och det råder skilda meningar kring bl.a. om det finns en generell princip som är tillämplig för alla områden frågan kan aktualiseras i. För att fastställa en fordrans uppkomst har det i praxis växt fram vad som beskrivits som två huvudsakliga principer för att avgöra frågan; principen om den väsentliga grunden och ändamålsprincipen. Enligt den förra uppkommer en fordran när den väsentliga grunden för fordringsanspråket föreligger och enligt den senare är ändamålet för den aktuella bestämmelsen avgörande för att fastställa tidpunkten för uppkomsten. Då frågan om fordrans uppkomst aktualiserats i flertal rättsområden, bl.a. vid konkurs, har dessa principer tillämpats i praxis avseende såväl konkurs som företagsrekonstruktion. På senare tid har båda principer tillämpats i olika avgöranden vilket lett till en oklarhet i rättsläget angående vilken princip som ska tillämpas. Författarna har redogjort för att det inte föreligger två olika principer för fastställandet av fordrans uppkomst, utan att de istället utgör en gemensam princip vari omständigheter i fallet endast tillmäts olika betydelse. Vidare har diskuterats om en princip för fastställandet av en fordrans uppkomst kan vara generellt tillämplig på fler områden än företagsrekonstruktion. Avslutningsvis har diskuterats kring behovet av en ny bedömning. Författarnas mening är att en ny bedömning behövs då de existerande inte enligt författarnas mening ansetts tillräckliga. Detta eftersom de existerande bedömningarna inte tillgodoser behovet av en individuell bedömning som även beaktar en bestämmelses ändamål.

Sharing a single, large touchscreen between several collaborating users is the research area of multi-user touchscreen interfaces, also named collaborative groupware. Collaborative groupware concerns how to best facilitate teamwork over such shared digital spaces. The technology is used in a number of high-technological and expert-dominated domains including emergency coordination, urban planning, military strategy, etc. This thesis investigates the problem of how to facilitate such mixed-focus work on a multi-user touchscreen in a two-dimensional geospatial context - a digital map - while avoiding the problematic use of widgets and click interfaces. Through a background study of previous work, a new solution is suggested. It is a handchord-input-based interface that uses hand-pattern recognition to interface with multiple users simultaneously and provides graphical tools to enable and enhance geospatial collaborative work. This solution is implemented and evaluated in two user studies. The first investigates the solution in the aspects of practical interfacing, tool impact, and hybrid collaboration on small teams of two. A second smaller expert user study evaluates the technique in the aspects of responsiveness, effectiveness, and representation; with more formalized procedures. The results show that a strong majority of users in the first study could successfully and quickly learn chord-input interfacing, and use it to access a variety of functionality with effectivity and enhancement of collaboration. The results of the second survey received moderately positive feedback in all aspects, with reserved opinions for its usage potential. These results indicate that chord-based interfacing, successfully implemented, could contribute to improved teamwork and task-solving in relevant collaborative contexts. / Kollaborativa gruppprogramet är området som faciliterar samarbete på delade digitala utrymmen. Den här tesen utreder problemet om hur man faciliterar kollaborativ, mix-fokuserad arbete på en fleranvändarpekskärm i en geospatial konext utan att använda problematiska knappar och klickbara gränssnitt. Kollaborativa geospatiala gränsnittanvänds i ett flertal av högteknologiska expertdominerade domäner som inkluderar nödsituationskoordinering, , militär strategi, etc. Den föreslagna lösningen är ett handackordsbaserat gränsnitt som använder fingeringenkänning för att interagera flera användare samtidigt och förse verktyg som möjliggör och förbättrar geospatialt samarbete. Denna lösning implementeras och är möjligtvis den mest omfattande implementationen av hand-ackord, men med signifikanta buggar. Denna utvärderas i två användarstudier. Den första undersöker lösningen i aspekterna av handackordsinteraktion, verktygens påverkan och hybridsamarbete i små lag om två. En andra, mindre studie utvärderar tekniken i termer av gensvar, effektivet och representation. Resultatet visar att ackord-baserade gränssnitt kan framgångsrikt förse en mångfald av funktionalitet med effektivtet och förbättring av samarbete i en geospatial kontext. Resultatet av den första studien visar att handackordbaserade kan bidra till förbättrat samarbete och problemlösning i geospatiala kontexter på en fleranvändarpekskärm, där vissa användare finner det mer praktiskt och enklare att bemästra än andra. Resultatet av den andra studien påvisade tämligen positiv respons i alla aspekter, med reservation för dess tillämpningspotential.

<p>Denna uppsats är en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte är att försöka klargöra hur företaget SRK går tillväga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen på investerat kapital kan förändras med en ändrad kapitalstruktur. Fallstudien består av en metodtriangulering där en intervju genomfördes med företagets VD samt att årsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frågeställning och för att kunna besvara frågeställningen togs en teoretisk grund fram där element som företagsvärdering, kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belåningsgrad är nödvändig om SRK vill öka avkastningen på eget kapital. Detta bör genomföras när SRK kan uppvisa nettooperativa vinstmarginaler. Vidare kom uppsatsen fram till att en viktig del av rekonstruktionsförfarandet är att säkra ett ackord. Detta eftersom ackordet förbättrar investeringen avsevärt. Dessutom konstaterar uppsatsen att en företagsrekonstruktion är beroende av många juridiska aspekter och att många olika instanser är inblandade i rekonstruktionsprocessen.</p>

Denna uppsats är en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte är att försöka klargöra hur företaget SRK går tillväga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen på investerat kapital kan förändras med en ändrad kapitalstruktur. Fallstudien består av en metodtriangulering där en intervju genomfördes med företagets VD samt att årsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frågeställning och för att kunna besvara frågeställningen togs en teoretisk grund fram där element som företagsvärdering, kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belåningsgrad är nödvändig om SRK vill öka avkastningen på eget kapital. Detta bör genomföras när SRK kan uppvisa nettooperativa vinstmarginaler. Vidare kom uppsatsen fram till att en viktig del av rekonstruktionsförfarandet är att säkra ett ackord. Detta eftersom ackordet förbättrar investeringen avsevärt. Dessutom konstaterar uppsatsen att en företagsrekonstruktion är beroende av många juridiska aspekter och att många olika instanser är inblandade i rekonstruktionsprocessen.