I en tidigare etnografisk studie uppmärksammade vi ett barns fråga om tid. ”Hur länge är inte så länge?” och utifrån denna fråga skapade vi syftet till denna studie som blev att ta reda på hur små barn förhåller sig till tid och att undersöka hur pedagogerna bemöter barn med olika tidsbegrepp. Vi har valt att använda oss av följande frågeställningar, Hur beskriver barn sin upplevelse av tid? Hur beskriver pedagogerna sin upplevelse av tid? Hur kan pedagoger få barnen att förstå olika begrepp om tid? Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer med barn och vuxna har vi samlat in vår empiri som vi sedan analyserat med hjälp av aktuell forskning och nyckelbegrepp som relativ tid, absolut tid, ordningsföljd samt tid och avstånd. Med dessa begrepp vill vi poängtera att det inte är en fråga om de strikta definierade fysikaliska termerna, utan mer om hur vi upplever och beskriver tid som lekmän. I vårt resultat kom vi fram till att barns platser och vuxnas tidsrytmer har stor betydelse för hur barn förstår tid och rum. William J. Friedman undersöker detta genom att använda sig av tidscyklar för att se om barnen kan förstå hur olika rytmer hänger samman. Utifrån detta har vi förstått att små barn inte har samma tidsuppfattning och förståelse för tid som vuxna har. Med hjälp av konkreta material om tidsbegrepp som är kopplade till vardagshändelser kan pedagogerna hjälpa barnen att förstå tid. / In a previous ethnographic study drew attention to a child's question about time. "How long is not so long?" and on the basis of this question, we created the aim of this study was to find out how young children relate to time and to examine how teachers respond to children with different tidsbegrepp. We have chosen to make use of the following questions, how to describe children's experience of time? How describes the teachers their experience of time? How can educators get the kids to understand different concept of time? Through the use of qualitative interviews with children and adults, we have gathered our empirical evidence, which we then analyzed using current research and key concepts such as relative time, the absolute time, sequence, and time and distance. With these concepts, we would like to point out that it is not a matter of strict defined physical terms, but more on how we experience and describes the time that laymen.

Detta arbete handlar om min låtskrivandeprocess, och om hur den skiljer sig när jag skiftar min utgångspunkt mellan text, melodi + ackord och beat. Syftet med arbetet har varit att ta reda på vilken metod som fungerar bäst för mig när jag skriver låtar till mig själv som artist, för att kunna bli en mer effektiv och strukturerad låtskrivare i framtiden. Jag har skrivit totalt sex låtar. I två av låtarna har jag börjat med att skriva text, i två av låtarna har jag börjat med att skriva ackord och melodi, och i två av låtarna har jag börjat med att producera ett beat. Jag har fört loggbok under arbetets gång, och utifrån den sedan beskrivit processen och bedömt resultatet av låtarna. I en diskussion har jag sedan kommit fram till att den metod som fungerar bäst för mig är att börja med beat, eftersom jag då upplever att jag får som mest frihet och inspiration till att skriva låtens topline.