Kulturen skiljer sig åt mellan olika länder runtom i världen. Ett beteende som anses vara normalt i ett land, uppfattas istället som konstigt i ett annat. Dessa skillnader leder till att företag som verkar på den internationella marknaden måste anpassa sin marknadsföringsstrategi efter de kulturer de riktar in sig på. Syftet i studien är att undersöka hur barnet framställs inom marknadsföring i olika länder. Mer specifikt hur barnet framställs inom kollektivistisk respektive individualistisk kultur, med förhoppningen att undersöka ifall barnet framställs på ett olikartat sätt inom respektive kultur. Vidare syftar studien att undersöka huruvida graden individualism respektive kollektivism, i ett land, har någon påverkan på hur barnet framställs inom marknadsföring. För att uppnå förståelse kring syftet utfördes en semiotisk bildanalys på en rad olika marknadsföringar. Resultaten av analyserna jämfördes sedan med tidigare forskning gällande kollektivism och individualism. Genom bildanalysen framkom det att det föreligger ett avvikande kulturerna emellan gällande barnets framställning. Inom individualistiska kulturer framställs barnet på ett självständig vis, där det föreligger en positiv känsla kring en separation från andra individer. Inom kollektivistiska kulturer, å andra sidan, framställs barnet som en del utav en grupp, och inte på ett självständigt vis. Det anses även som viktigt att upprätthålla harmonin och att undvika konflikter. Vidare visade studien att poängen, gällande graden individualism och kollektivism i ett land, inte har någon större betydelse för hur barnet framställs inom marknadsföring / Culture differs between various countries around the world. One thing that is logical in one country is illogical in another. These variation results in a need for international companies to adapt their marketing strategies after the cultures they are targeting. This essay is about cultural differences, and the purpose is to examine whether the child is produced differently in marketing in different countries. More specifically, how the child is produced in collectivist as well as in individualistic cultures. The essay aims to examine whether the child is produced multifarious in these different dimensions. The purpose of this essay is also to investigate whether the countries´ amount of individualism and collectivism, have an impact on how children are produced in marketing. To investigate these issues a semiotic image analysis was used, where a variety of commercials were investigated. The result from the image analyzes has been analyzed using previous research concerning individualism and collectivism. By using image analyzes, it appeared that there is a divergence between individualistic and collectivist cultures, regarding how the child is produced in marketing. In individualistic cultures the child is produced in an independent perspective, as well as a separation from others. On the other hand, in collectivist cultures the child is produced as a part of a group. Not in an independent manner. It is also important to maintain harmony, and avoid conflicts in collectivist cultures. Furthermore, it appeared in the study that the countries´ extent of individualism and collectivism, has very little impact on how children are produced in marketing.

Denna kandidatuppsats behandlar multinationella företags anpassning av sin marknadskommunikation utifrån marknaders kulturella olikheter. Vi fokuserar på ett företags anpassning av marknadskommunikationen i form av direktförsäljning i världen i allmänhet och Sverige, Tyskland och Indien i synnerhet. Vår frågeställning är således: Hur ser marknadskommunikationens anpassningsnivå utifrån olika kulturer ut hos ett svenskt multinationellt företag? Från ett företagsperspektiv Från ett externt perspektiv   För att studera detta ämne var vi i behov av teorier kring marknadsföring samt kulturella olikheter. Därför har flertalet forskares teorier kombinerats med störst fokus på artiklar och studier av Hofstede och de Mooij. Gemensamma nämnaren för dessa artiklar är deras argumentation för vikten av anpassad marknadskommunikation och kulturers stora olikheter. Vidare har Fills Marketing communications: engagements, strategies, and practice från 2005, där han beskriver fördelar även med standardisering, anlagts för en mer nyanserad bild.   För våra empiriskadatainsamlingar utgick vi ifrån en såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. Vi genomförde tre intervjuer med anställda med marknadskommunikationsansvar från företaget som studerats, det för att skapa en förståelse för deras utgångspunkt (Företagsperspektiv). Vidare genomfördes en innehållsanalys av företagets produktkataloger för att undersöka hur anpassad dess marknadskommunikation upplevs vara från ett externt perspektiv (Hofstedes empiriska bevis i kombination med studiens innehållsanalys). Resultatet visade att företaget såg anpassningen som en viktig del och hade utfört studier som visade på förbättrade försäljningssiffror då katalogerna innehöll igenkännande förebilder. Däremot visade innehållsanalysen av katalogerna att anpassningen av katalogerna inte stämde överens med företagets ambitioner. Slutsatsen är att det finns en diskrepans mellan företagets ambition gällande marknadskommunikationen och denna studies externa perspektiv.