<p>I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historieläroböcker. Metoden som har använts i studien är en pedagogisk textanalys, vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av läroplanen och den tidigare forskningen på området. Även bildernas funktion i läroböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historieläroböcker, producerade för gymnasiet efter år 2000. Läroböckerna har analyserats var och en för sig, för att därefter jämföras med varandra. Detta för att fastställa huruvida de ger en entydig eller kontrastrik bild av Förintelsen i avseendet vad som skrivs, hur det skrivs, vilka förklaringar som ges och vilken funktion bilderna har. Resultatet ställs sedan mot läroplanen och vad tidigare forskning ansett som centralt vid förståelsen av Förintelsen.</p><p>Studien visar att de samtida historieläroböckerna i stor utsträckning skiljer sig åt. Variationen svarar mestadels mot tidigare forsknings syn på hur Förintelsen skall förstås och förklaras. De demokratiska värderingarna som läroplanen vill att skolan skall fokuserar på kan skönjas i några av läroböckerna, men på olika sätt och olika mycket.</p>

I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historieläroböcker. Metoden som har använts i studien är en pedagogisk textanalys, vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av läroplanen och den tidigare forskningen på området. Även bildernas funktion i läroböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historieläroböcker, producerade för gymnasiet efter år 2000. Läroböckerna har analyserats var och en för sig, för att därefter jämföras med varandra. Detta för att fastställa huruvida de ger en entydig eller kontrastrik bild av Förintelsen i avseendet vad som skrivs, hur det skrivs, vilka förklaringar som ges och vilken funktion bilderna har. Resultatet ställs sedan mot läroplanen och vad tidigare forskning ansett som centralt vid förståelsen av Förintelsen. Studien visar att de samtida historieläroböckerna i stor utsträckning skiljer sig åt. Variationen svarar mestadels mot tidigare forsknings syn på hur Förintelsen skall förstås och förklaras. De demokratiska värderingarna som läroplanen vill att skolan skall fokuserar på kan skönjas i några av läroböckerna, men på olika sätt och olika mycket.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1.

I denna litteraturstudie undersöks det om läroböcker inom religionskunskap stämmer överens med läroplaner. Sex läroböcker studeras, tre läroböcker som är anpassade för läroplanen Lpf94 och tre läroböcker anpassade för läroplanen Gy11. Studien begränsas till hur världsreligionerna presenteras i läroböckerna och perspektiven som studeras närmare är kvinnans betydelse, traditioner samt trosuppfattningen/gudsbilden. Studiens syfte var att se hur författarna väljer att presentera världsreligioner samt hur mycket varje världsreligion får ta plats i läroböckerna. Detta har jämförts med vad respektive läroplan säger om kursen religionskunskap. Studiens metod består av en kvalitativ metod med stöd i den hermeneutiska vetenskapsteorin.   Resultatet visar att det är stor skillnad på hur författarna i de olika böckerna väljer att presentera världsreligionerna utifrån de valda perspektiven. Kristendomen får ta mer plats i läroböckerna och detta beror troligtvis på att kristendomen har en speciell ställning i läroplanen och den svenska skolan. Resultatet visar också att de böcker som anpassats utifrån Gy11 stämmer i högre grad mer överens med läroplanen jämfört med de böcker som skrivits utifrån Lpf94.

No description available.

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1. Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap. De två vanligaste kognitiva processerna är Minnas och Förstå. Det som kan skönjas av analysen är att de lägre betygen Godkänt och E har en tendens att förekomma i de två minst avancerade kognitiva processerna, Minnas och Förstå, medan högre betygsnivåer oftast återfinns i uppgifter som testar mer avancerade processer – Förstå och uppåt. Sammanfattningsvis kan sägas att högre betyg oftast kopplas samman med de processer som kräver att uppgiften tillför något nytt, d.v.s. alla kognitiva processer mer avancerade än Minnas. De vanligaste kognitiva processerna som uppgifter visar prov på är alltjämt Minnas och Förstå. Nyckelord: Blooms reviderade taxonomi, Lpf94, Gy11, prov, provkonstruktion

Som historielärare finns olika nyckelbegrepp som är centrala för ämnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats där syftet är att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lärares verklighet och de båda läroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp är därmed uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och då texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden använts. Studien visar att begreppet historiemedvetande är mångtydigt och svårdefinierat, både för lärare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen är präglad av den kronologiska traditionen, vilket även kan benämnas som det genetiska perspektivet. Vad gäller styrdokumenten är begreppet historiemedvetande svårdefinierat även där och den nuvarande Gy11 är mer inriktat på kronologi än den tidigare.

The purpose of the study was to investigate the relationship between the mental health of young people in Sweden and the introduction of the new grade system. Through qualitative methods and semistructured interviews, people with experience in the grading systems have been given the opportunity to share their experiences and thoughts. The theories that have been taught, sometimes show that there are several factors that affect the increasing stress of young people, as well as studies showing that school is a major contributing factor in stress. The interviews that have been conducted, have been carefully transcribed and coded to maintain the validity and confidentiality of the study. The study has never been aimed at generalizing the data. The data has been analyzed based on previous research as a background and divided into categories for easier overview of the results. Burnard’s (1991) 14 steps for a qualitative analysis have been used for support and assistance with the implementation of the analysis of the results. The result has, in turn, shown that the grade system alone is not a contributing factor to increased psychological ill health. In the result, factors such as stress and grade systems were identified as two primary categories. The result can not be generalized because the individuals who study the gymnasium have all different experiences and feelings about both the stress and their school situation

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten. Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Democracy is now a legitimate claim not only in the society but even in the classrooms. According to the 1994 Curriculum for the Non-Compulsory School System, Lpf 94 in Sweden, are all pupils in all types of schools ought to have a high level of possibilities to be able to influence their education. But many studies have led to unsatisfactory results about the actual situation in schools. Swedish students are critical of the limited opportunities they have in influencing their own learning process. This essay is only one among the many studies that have dealt with school democracy during the last 50 years. The aim is to study the real situation of students’ participation in a Swedish upper secondary school by asking students to answer a questionnaire about their experiences with the teachers and the school as a whole. The students are in their last year in upper secondary school and studies in different national programs: The Natural science, the social science and the child recreation. The results were, in much, the same as earlier studies had shown. Students still lack the opportunities of influencing their education especially in planning and the form of the teaching situations. They accuse the teachers to be traditional, authoritarian and unwilling to share their power with them. But on the other side the students, according to their answers, are passive and are unwilling to be active in the process of changing their situation. It is a situation that lacks all the requirements that the Swedish curriculum Lpf94 places on the schools. This may in the end lead to the fact that students may not be able to fulfill the goals as they have right to.