Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1. Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap. De två vanligaste kognitiva processerna är Minnas och Förstå. Det som kan skönjas av analysen är att de lägre betygen Godkänt och E har en tendens att förekomma i de två minst avancerade kognitiva processerna, Minnas och Förstå, medan högre betygsnivåer oftast återfinns i uppgifter som testar mer avancerade processer – Förstå och uppåt. Sammanfattningsvis kan sägas att högre betyg oftast kopplas samman med de processer som kräver att uppgiften tillför något nytt, d.v.s. alla kognitiva processer mer avancerade än Minnas. De vanligaste kognitiva processerna som uppgifter visar prov på är alltjämt Minnas och Förstå. Nyckelord: Blooms reviderade taxonomi, Lpf94, Gy11, prov, provkonstruktion

The aim of this study is to scrutinize writing tasks in four different teaching materials for the subject English 5. The study shed light on the fact that a given book presumes a certain type of reader and the research questions are: What kind of writing tasks is there in the selected material? And what type of knowledge types and cognitive process levels are there? The study is based on Blooms revised taxonomy as a textual analysis and it shows that the writing tasks in the materials differ when it comes to cognitive complexion and type of knowledge. Text models in books aimed for vocational programs are less complex compared to programs preparing for ensuing studies. The majority of all writing tasks correspond to the least cognitively complex category remember-factual knowledge. Moreover, this study shows that teaching materials aimed for vocational programs give the students fewer opportunities to develop their knowledge at a higher level.

<p>I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi. Undersökningen ämnade visa om skriftliga prov i var konstruerade på sådant vis att eleverna tilläts visa på kvalitéer som motsvarar Väl Godkänt (VG) och Mycket Väl Godkänt (MVG). En kompletterande enkätundersökning genomfördes med avsikten att ta reda på ifall lärarna använder sig av skriftliga prov för att bedöma VG och MVG. De skriftliga proven i vår undersökning och betygskriterierna för VG och MVG visar mycket dålig samstämmighet. De skriftliga proven betonar en lägre kognitiv nivå än betygskriterierna. Samtidigt visar enkätundersökningen att de skriftliga proven endast är en av flera underlag vid betygssättning.</p>

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi. Undersökningen ämnade visa om skriftliga prov i var konstruerade på sådant vis att eleverna tilläts visa på kvalitéer som motsvarar Väl Godkänt (VG) och Mycket Väl Godkänt (MVG). En kompletterande enkätundersökning genomfördes med avsikten att ta reda på ifall lärarna använder sig av skriftliga prov för att bedöma VG och MVG. De skriftliga proven i vår undersökning och betygskriterierna för VG och MVG visar mycket dålig samstämmighet. De skriftliga proven betonar en lägre kognitiv nivå än betygskriterierna. Samtidigt visar enkätundersökningen att de skriftliga proven endast är en av flera underlag vid betygssättning.

Läromedel har en betydande roll för undervisningen i matematik. I Sverige finns ingen statlig granskning av läromedel vilket inspirerade oss att göra en läromedelsanalys för det här självständiga arbetet. Arbetets teoretiska utgångspunkt utgörs av Blooms reviderade taxonomi som den beskrivs av Anderson m.fl. Blooms reviderade taxonomi består av sex kognitiva processer och fyra kunskapstyper. Med hjälp av Blooms reviderade taxonomi utformades ett analysverktyg för en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med undersökningen är att med hjälp av detta analysverktyg beskriva mönster i två läromedel i matematik. Analysen bygger i hög grad på tolkningar vilket gör undersökningen svår att replikera.   Vi har granskat ett kapitel i två olika läromedel som säger sig vara anpassade för Lgr11 och riktar sig mot årskurs 6. Genom analysen klassificeras uppgifter i läroböcker för matematik i årskurs 6 efter vilka typer av mål för undervisningen som finns implicit uttryckta i uppgifterna. I Lgr11s kursplan för matematik finns fem förmågor beskrivna vilka utgör mål för undervisningen. Vi undersöker även i vilken utsträckning de analyserade läromedlen ger elever möjlighet att utveckla olika typer av kunskap. Av resultaten framkommer att de analyserade uppgifterna till största del behandlar mål av typen tillämpa procedurkunskap. Metakognitiv kunskap är den kunskapstyp som behandlas minst i de analyserade läromedlen.

Samstämmighet innebär att delarna i ett utbildningssystem dvs. ämnesplan, undervisning och bedömning, arbetar i samma riktning. Blooms reviderade taxonomi är ett verktyg som gör att målen i skolan kan bli mer begripliga, bedömningsbara och genomförbara. Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur en lärares planerade undervisning är samstämmig med de bedömningsuppgifter och ämnesplan i kursen privatjuridik på gymnasieskolans ekonomiprogram. Vid samstämmighet täcker bedömningsuppgifterna in samma krav på kunskap och förmåga, som anges i kursplanen. Genom att använda Blooms reviderade taxonomitabell går det att analysera de syften som ett moment eller en kurs anger, och bland annat, få en indikation på den omfattning av mer komplexa typer av kunskap och kognitiva processer som momentet eller kursen medför. Resultatet visar en god samstämmighet mellan det centrala innehållet i ämnesplanen för privatjuridik och informantens planerade undervisning.

El presente trabajo tiene por objetivo investigar cómo se practica la pronunciación y la prosodia en las tareas orales de tres libros digitales de español como lengua extranjera (ELE). Para poder investigar eso se pregunta lo siguiente: ¿Cómo están formados los libros digitales de ELE? ¿Qué conocimientos y habilidades pueden adquirir los alumnos suecos a través de las tareas orales de los libros digitales? Se propone que la prosodia es un elemento fundamental en la adquisición de una lengua extranjera. El trabajo consiste en una investigación cualitativa y cuantitativa, lo cual para asegurar un resultado fiable. El resultado de la investigación demuestra que el diseño tanto como la cualidad de las tareas orales de los libros digitales pueden variar. Hay pocas tareas orales que practican la pronunciación: se enfoca en la pronunciación a través de fonemas y palabras sueltas, sin prestar atención a su función en un contexto auténtico. Además, solamente hay una tarea que alcanza a practicar la prosodia. Las tareas orales facilitan la adquisición del conocimiento procedimental y de las habilidades aplicar y crear según La Taxonomía de Bloom. Estudios futuros se proponen para investigar el rol y la competencia del profesor en cuánto al uso de libros y recursos digitales en la enseñanza de la pronunciación y de la prosodia. / The present study aims to clarify how three Swedish digital learning resources for Spanish as a second language (L2) target pronunciation and prosody. Consequently, the following questions will be answered: How are the digital learning resources for Spanish L2 designed? Furthermore, exercises aimed for the practice of oral production and interaction will be analysed. What knowledge and abilities can students acquire from realising these exercises? It has been presumed that prosody is a key element in the acquisition of a second language. In addition, qualitative and quantitative methods have been used in order to establish reliable results. Accordingly, the results of the study show that the digital learning resources vary in their design as well as how the exercises are presented. Few exercises target pronunciation: in the case of doing so, pronunciation is targeted on a basic level by highlighting phonemes and words, independent from a natural context. Also, prosody is only targeted once in the exercises presented in the digital learning resources. However, the exercises enable the acquisition of procedural knowledge and the abilities apply and create according to Bloom’s Revised Taxonomy. In conclusion, futures studies are suggested to investigate how the teaching and learning of pronunciation and prosody could improve in terms of increasing the didactic and digital competence amongst teachers.

Denna studie syftar till att undersöka om det skett några förändringar över tid i läromedels innehåll och omfång rörande de nordiska grannspråken norska och danska. I studien kartläggs även vilka kognitiva processer och kunskapsnivåer läromedel från Gy11 och Lpf 94 berör i övningsuppgifter som behandlar de nordiska grannspråken och grannspråksförståelse. Dessa aspekter har undersökts genom metoden innehållsanalys och Blooms reviderade taxonomi. Resultatet av studien visar övningsuppgifterna endast berör de två lägsta kunskapsnivåerna itaxonomin och att majoriteten av de kognitiva processerna som berörs kan härledas till de tre lägsta processerna minnas, förstå och tillämpa. Vidare visar resultatet att det finns stor variation på vilket sätt och i vilken utsträckning nordiska språk berörs eller i vissa fall om ämnesområdet berörs över huvudtaget. Därtill visar resultatet att läromedel från Lpf 94 i större utsträckning har ett innehåll som undervisar i nordiska språk medan läromedel från Gy11 snarare undervisar om nordiska språk. / This study aims to investigate whether there has been any changes in teaching materials concerning neighboring language comprehension in Swedish textbooks over time. The study maps which cognitive processes and knowledge levels are touched on in practice tasks that are associated with Nordic neighboring languages and neighboring language comprehension from Gy11 and Lpf94. This has been investigated through the method of content analysis and Bloom's revised taxonomy. The results of the study show that the practice tasks only appear in the two lower levels of knowledge in the taxonomy and that the majority of the cognitive processes affected can be derived to the three lowest processes remember, understand and apply. Furthermore, the results show that there is great variation in what way and to what extent Nordic languages appears in Swedish textbooks or, in some cases, whether the subject area appears at all. In addition, the results show that teaching materials from Lpf 94 to a greater extent has content that focus on knowledge in the Nordic languages, while teaching materials from Gy11 rather focuses in knowledges about the Nordic languages.

In the spring term of 2013, national tests were conducted in social sciences for the first time in the Swedish sixth grade. The tests fell under criticism from various outlets associated with education which eventually resulted in the removal of these new national tests. However, as of 2016 it has been decided that the same institutions responsible for the national tests are to develop voluntary assessment support material in these subjects, which will be available nationwide in 2017, essentially replacing the tests.    The idea for this essay was born out of a need to investigate to what extent the different types of knowledge and abilities of Lgr 11, the Swedish curriculum, correspond to the new national tests, since such research has yet to be done for the sixth grade version of the tests. Out of constraints related to time and size, we chose to limit ourselves to two of the four subjects in social sciences, namely history and religion.    Using text analysis as method and Bloom’s revised taxonomy as an analysis model to study the alignment between the national tests and the curriculum, we’ve endeavoured to answer the following questions: To what extent are the different types of knowledge and abilities tested in the national tests in history and religion for grade six? How well do the national tests in history and religion for grade six and the knowledge requirements of Lgr 11 correspond in regard to which types of knowledge and abilities are tested and the extent of these? The results showed that the national tests and the knowledge requirements of the Swedish curriculum by and large share a high level of alignment. However, the amount of test questions corresponding to each knowledge requirement varies greatly, creating a possible gap for teachers to fill should they use the forthcoming assessment support material in their work.

Högläsning möjliggör för interaktion i form av att nya ord, uttryck och sammanhang utbyts mellan lärare och elever. En vana vid högläsning är att en person läser högt för en individ eller grupp. Därav kan eleverna få förståelse för vad som uppläses, samt ett utökat ordförråd. Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka skillnaden mellan en högläsning utan interaktion, respektive högläsning med interaktion. Det sekundära syftet var också att undersöka ifall den planerade, interaktiva högläsningen utvecklar elevernas ordförråd. Under vår planerade högläsning skedde en interaktion mellan oss studenter och elever där frågor ställdes före, under samt efter högläsningen. Blooms reviderade taxonomi ingick i den planerade interaktionen där studenten ställde frågor som både synliggjorde elevernas kognitiva processer minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa, men även kunskapsdimensionerna faktakunskap, begreppskunskap, processkunskap och metakognitiva kunskap. Eleverna fick svara på för- och eftertester vilka berörde utvalda nyckelord. Syftet med testerna var att undersöka ifall en utveckling i ordförråd skedde genom högläsning utan samt med interaktion. De medverkande var 50 elever i årskurs 3 från tre olika skolor. Resultatet visar på att den interaktiva högläsningen fick eleverna att pendla mellan de kognitiva processerna och kunskapsdimensionerna i Blooms reviderade taxonomi. Elevernas testresultat efter genomförd högläsning med interaktion var högre än vid högläsning utan interaktion. Studien bidrar med indikationer som både styrker den tidigare forskningen, men också praktiskt exemplifierar högläsningsmoment, där interaktion använts till fördel för utveckling av ordförråd. Genom att använda Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg framkom det även att ramverket är funktionellt för att klassificera kognitiva processer i utvecklandet av undervisning.