Denna studie undersöker om elever får möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhället behöver för att hantera historieämnet i historieundervisningen. Undersökningen är speciellt inriktad mot historieundervisningen i årskurs 7-9, och graden av samstämmighet mellan Lgr 11 samt läromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. är det som är i fokus. Undersökningen gjordes genom att de långsiktiga målen för historieundervisningen på grundskolan samt kunskapskraven för historia årskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande. Detsamma gjordes med de två läromedlens frågor. Därefter gjordes en samstämmighetsanalys, och resultatet blev att det var lägre samstämmighet mellan styrdokumenten och de två läromedlen. Den bristande samstämmigheten i denna undersökning beror främst på läromedlens större fokus på memorerande av fakta än styrdokumentens intentioner. Den låga samstämmigheten kan få bristande likvärdighet och rättsäkerhet som följd.

Att bedömning och betygssättning av elevers prestationer brister i likvärdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att åstadkomma en ökad likvärdighet förespråkas i olika sammanhang och ett sådant förslag är sambedömning. Sambedömning handlar om att lärare samverkar kring bedömning och betygssättning. Trots att sambedömning förs fram som ett sätt att få en större likvärdighet vid bedömning och betygssättning så saknas vetenskapliga belägg för sådana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att få kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning Resultaten visar att sambedömning har effekter som på sikt kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning om den får omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det är även en process som kan påverkas av flera olika faktorer.

Det övergripande syftet är att genom lärarintervjuer analysera variationen av samstämmighet mellan kursmål för Historia 1b, undervisning och bedömningspraktik. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i variationen av samstämmighet analysera och problematisera lärarnas historiedidaktiska val.Min empiri bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer där jag använder begreppet samstämmighet eller alignment som ett analytiskt verktyg för relationen mellan intervjusvar, kursplanetext och undervisningens upplägg. I Näsström & Henriksson beskrivs de två oftast förekommande kvalitativa kategorier som används för att bedöma samstämmighet; innehåll och tankekomplexitet. Dessa kategorier baseras enligt författarna på nivå och bedömningsfrågor. Rosenlund undersöker i sin licentiatavhandling två delar, kursplan och bedömningsmaterial. I detta arbete ställer jag intervjufrågor i avsikt att utreda hur lärarna går tillväga för att bedöma elevernas kompetenser. Lärarna ger i sina svar även exempel på vilket innehåll de använder sig av för att bedöma vilken nivå i målkriterierna som respektive elev uppnått. Jag får på så sätt, i enlighet med Biggs och Tang med tre delar, innehåll, undervisning och bedömning. Utifrån ovanstående syften har följande frågeställningar formulerats: 1.Kan samstämmighet mellan kursmål, undervisning och bedömningspraktik identifieras? 2.Vilka historiedidaktiska val ger lärarna uttryck för och vilka konsekvenser har de för utvecklingen av de förmågor som skrivs fram i kursplanemålen?

<p>I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi. Undersökningen ämnade visa om skriftliga prov i var konstruerade på sådant vis att eleverna tilläts visa på kvalitéer som motsvarar Väl Godkänt (VG) och Mycket Väl Godkänt (MVG). En kompletterande enkätundersökning genomfördes med avsikten att ta reda på ifall lärarna använder sig av skriftliga prov för att bedöma VG och MVG. De skriftliga proven i vår undersökning och betygskriterierna för VG och MVG visar mycket dålig samstämmighet. De skriftliga proven betonar en lägre kognitiv nivå än betygskriterierna. Samtidigt visar enkätundersökningen att de skriftliga proven endast är en av flera underlag vid betygssättning.</p>

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi. Undersökningen ämnade visa om skriftliga prov i var konstruerade på sådant vis att eleverna tilläts visa på kvalitéer som motsvarar Väl Godkänt (VG) och Mycket Väl Godkänt (MVG). En kompletterande enkätundersökning genomfördes med avsikten att ta reda på ifall lärarna använder sig av skriftliga prov för att bedöma VG och MVG. De skriftliga proven i vår undersökning och betygskriterierna för VG och MVG visar mycket dålig samstämmighet. De skriftliga proven betonar en lägre kognitiv nivå än betygskriterierna. Samtidigt visar enkätundersökningen att de skriftliga proven endast är en av flera underlag vid betygssättning.

The aim of this study is to examine the relationship between three workbooks and the curriculum in geography subject aimed towards the years 4-6. This is made through answering three separate questions: -          What knowledge and subject skills are portrayed in three workbooks? -          What knowledge and subject skills are portrayed in the geography curriculums purpose? -          How does the content of the books relate to the curriculum? Using Bloom’s revised taxonomy, the task questions expressed in the workbooks are sorted into one of six different types of subject skills, and one of four types of knowledge. Results show a slight variance of skills and types of knowledge in the workbooks. Most of the questions demand more simple cognitive processes’ and concrete types of knowledge. In relation to the results of the workbook analysis and the curriculums purpose, a rather low grade of alignment shows. However, comparing the workbooks to the curriculums target criteria’s, the grade of alignment is much higher. Further, tendencies of validation threats are present, with a linguistic focus in some of the questions and tasks that are not present in the geography curriculum. Also, the content of the teacher guidance and the content of the workbooks are often parallel, expressing the same types of skills and knowledge. Some, even if few, of the questions are similar to the types that Jönsson (2013) claim are vital in a valid assessment for learning practice. Those questions are describes as open questions, that does not have one correct answer, but rather requests the student to reflect and reason, and in that way shows in more detail her or his knowledge of the subject. These demand more complex cognitive processes and are also similar to the type of questions that Joel Breakstone argues for, in the context of a formative assessment culture.

Samstämmighet innebär att delarna i ett utbildningssystem dvs. ämnesplan, undervisning och bedömning, arbetar i samma riktning. Blooms reviderade taxonomi är ett verktyg som gör att målen i skolan kan bli mer begripliga, bedömningsbara och genomförbara. Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur en lärares planerade undervisning är samstämmig med de bedömningsuppgifter och ämnesplan i kursen privatjuridik på gymnasieskolans ekonomiprogram. Vid samstämmighet täcker bedömningsuppgifterna in samma krav på kunskap och förmåga, som anges i kursplanen. Genom att använda Blooms reviderade taxonomitabell går det att analysera de syften som ett moment eller en kurs anger, och bland annat, få en indikation på den omfattning av mer komplexa typer av kunskap och kognitiva processer som momentet eller kursen medför. Resultatet visar en god samstämmighet mellan det centrala innehållet i ämnesplanen för privatjuridik och informantens planerade undervisning.

Det finns lite forskning i fältet kring just elever i behov av särskilt stöd kopplat till problembaserat lärande. I en gymnasieskola där problembaserat lärande (PBL) tillämpas läser eleverna biologiämnet integrerat med andra ämnen. De jobbar i grupp för att utveckla förståelse och därmed lära sig kunskap. Denna studie ställer elever i behov av särskilt stöd i centrum. Målet är att öka kunskapen om deras upplevelser om PBL kopplat till biologiämnets förmågor. För att undersöka detta har semi-strukturerade intervjuer tillämpats. Totalt har sex elever som fått uttrycka sin upplevelse kring ämnet, därefter har kodningsprocess som bland annat innefattar kategorisering och tematisering utförts. Det som gått att utläsa är att elever identifierar flera roller i PBL och att dessa roller har olika uppgifter. De klargör även flera utmaningar med arbetssättet men det visar sig att lärandet till största del gynnas. Dock synliggör inte lärandet om de faktiskt når kunskapskraven vilket vore intressant att forska vidare kring.

Studien har tagit sin utgångspunkt ur läraryrkets frågor som handlar om likvärdig bedömning. Syftet har varit att ge ett kunskapsbidrag till forskningsfältet om bedömningspraktiker med fokus på likvärdighet utifrån tre svensklärares ifyllda bedömningsmatriser av tre elevers novellanalyser i kursen svenska 2. Studien har tagit sin utgångspunkt ur forskningsfrågorna (1) hur uppfattar de deltagande lärarna begreppet likvärdighet, (2) hur likvärdigt har lärarna bedömt novellanalyserna och hur har de gått tillväga, (3) hur är matrisen utformad utifrån kursen svenska 2. Tre svensklärare har bedömt tre novellanalyser i kursen svenska 2. Lärarna har bedömt novellanalyserna genom att fylla i en bedömningsmatris. Metoderna som studien använts sig av är semistrukturerade intervjuer och textanalys av matriserna. Matriserna och intervjuerna har sedan jämförts för att utläsa lärarnas bedömningar. Studiens resultat visar att lärarna inte är helt samstämmiga i sina bedömningar, utan enbart helt samstämmiga för en av de tre novellanalyserna. Resultatet för studien har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt ur begreppen validitet och reliabilitet som visat att det finns en problematik kring uppgiftens utformning för att bedömningen ska vara valid.

This licentiate thesis examines how history teachers in Swedish upper secondary school translate the syllabus for History 1b into practice when they construct, assess and grade student assignments and exams, and how this, in turn, affects students’ final grades and the equivalence of grades. The empirical material was collected from six teachers at five different upper secondary schools, and consisted of, on the one hand, authentic students’ assignments and exams, along with partial grades and resulting final grades, and, on the other hand, the teachers’ reflections on the processes involved in assessing and grading said assignments and exams, and subsequently awarding final grades. The teachers’ reflections were obtained through interviews, in which the informants were asked to go through their students’ work and “think aloud” about the reasons for their assessments. The empirical material was analysed based on a modified version of Bloom’s revised taxonomy, in terms of how well it aligned with the syllabus, as well as in terms of whether assignments and exams differed between student groups as a result of the teachers’ different interpretations of the syllabus. The results of the analysis were subsequently used to discuss the equivalence of grades. In conclusion, the study shows that there are clear differences in how the teachers participating in the study translate and implement the intentions of the syllabus in their assignments and exams – as regards content as well as cognitive levels. Whereas some teachers base their assignments and exams on the full range of content categories and cognitive levels covered by the syllabus, others focus on fewer content categories at less advanced cognitive levels. It seems reasonable to assume that this, in turn, affects grading in that it will be harder for students belonging to the former group to achieve a high final grade, than it will for students belonging to the latter group. Consequently, the equivalence of grades is negatively affected.   Keywords History education, assessment, grading, alignment, upper secondary school, curriculum, syllabus.