Abstract I vår studie har vi undersökt vad floristlärare anser om de nationella styrdokument som finns för Hantverksprogrammet. Vi har genom intervjuer med floristlärare funnit att det ses som ett problem att de är skrivna för att passa samtliga hantverksutbildningar. Detta gör att mål och kriterier är mycket generellt formulerade och tolkningsbara. Respondenterna hade gärna sett att det fanns kursmål och betygskriterier särskilt anpassade för floristutbildningen. De flesta floristlärare skriver nu på egen hand om kursmål och betygskriterier för att de bättre ska passa aktuell utbildning. Vi har också undersökt hur floristlärare uppfattar och förklarar de begrepp som är vanligt förekommande i bedömning av binderier på utbildnings-, tävlings- och gesällnivå. För att floristutbildningarna ska bli mer likvärdiga är det av stor vikt att floristlärare bedömer ett binderi på ungefär samma sätt. I de intervjuer vi gjort med floristlärare har de fått svara med helt egna ord. Respondenterna svarade relativt likvärdigt på frågorna och de svar vi fick stämmer även bra överens med de beskrivningar som finns av dessa begrepp i floristlitteratur. Resultatet ger en bra bild av vad varje bedömningsbegrepp inom de olika områdena teknik, komposition, färg och idé innebär, samt hur man kan förklara och bedöma dem. Nyckelord: Bedömningsbegrepp, Floristutbildning, Kursmål, Betygkriterier

Bakgrunden till mitt examensarbete är min egen nyfikenhet kring hur slöjdlärare på andra svenska skolor tolkar rådande betygskriterier och hur samarbetet kring dessa fungerar i praktiken. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämneslärare som arbetar terminsvis inom sitt materialområde gör när de blir tvungna att sambedöma en elevs prestation inför ett gemensamt betyg i ämnet slöjd. Jag ville veta hur bedömningen går till i praktiken, hur elever dokumenterar sin arbetsprocess och om materialområdet kan påverka elevens betyg. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer där jag bad 10 slöjdlärare att svara på 20 frågor utformade för och riktade till yrkesaktiva lärare för att veta hur de tänker och gör när det kommer till sambedömning av elevers uppvisade kunskap och förmåga. Slutsatsen av min undersökning är att slöjdlärare har olika förutsättningar på sina arbetsplatser vad gäller utrustning och tid, vilket även påverkar deras sätt att arbeta. Lärarna har ofta en vilja att samarbeta över materialområdet men tid för det saknas ofta. Informanterna anser att om eleverna själva får välja det materialområde de är mest intresserade av ger detta dem mer motivation och större möjlighet att utvecklas och arbeta mer koncentrerat och härigenom kan de tillgodogöra sig och uppvisa djupare kunskaper. Lärarna var överlag överens om att då en elev visar märkbart bättre förmågor inom ett kunskapskrav i den ena slöjdarten hänvisar lärarna till bäst uppvisad förmåga. När lärare måste sambedöma och är oeniga om ett betyg friar de hellre än fäller och ger oftast eleven det högre betyget.

<p>I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg – vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier.</p><p>Metoden som användes är gruppintervjuer. Närmare bestämt intervjuades tre olika grupper med tre till fyra gymnasieelever i varje grupp. Resultatet av intervjuerna analyserades sedan utifrån en analysmodell som arbetades fram i de teoretiska kapitlen.</p><p>Resultatet visar att eleverna menar att faktorer som personlighet, närvaro, ambition och engagemang har betydelse för betygens utfall. Att elevernas kunskaper ska mätas i förhållande till styrdokumenten är inte något som eleverna nämner när frågan om på vilka grunder betygsättningen sker kommer upp. Eleverna beskriver skillnaderna mellan betygsstegen med hjälp av olika kunskapskvaliteter. De talar mycket om betyg som urvalsverktyg till arbete och vidare studier. Det råder delade meningar bland eleverna huruvida betygen kan fungera som en motivation eller en stressfaktor. Ingen av grupperna nämner att betygen har en informationsfunktion för exempelvis föräldrar eller kommun.</p>

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg – vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier. Metoden som användes är gruppintervjuer. Närmare bestämt intervjuades tre olika grupper med tre till fyra gymnasieelever i varje grupp. Resultatet av intervjuerna analyserades sedan utifrån en analysmodell som arbetades fram i de teoretiska kapitlen. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer som personlighet, närvaro, ambition och engagemang har betydelse för betygens utfall. Att elevernas kunskaper ska mätas i förhållande till styrdokumenten är inte något som eleverna nämner när frågan om på vilka grunder betygsättningen sker kommer upp. Eleverna beskriver skillnaderna mellan betygsstegen med hjälp av olika kunskapskvaliteter. De talar mycket om betyg som urvalsverktyg till arbete och vidare studier. Det råder delade meningar bland eleverna huruvida betygen kan fungera som en motivation eller en stressfaktor. Ingen av grupperna nämner att betygen har en informationsfunktion för exempelvis föräldrar eller kommun.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilka faktorer som är centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och betygskriterier.Utifrån tidigare forskning, rapporter och utvärderingar, kursplaner och betygskriterier från Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lärteorier med huvudfokus på bedömning av elevers problemlösningsförmåga.Analysen har visat att det finns vissa frågor som läraren bör tänka på vid bedömning av elevens problemlösningsförmåga; vilka förmågor som ska testas och hur detta ska göras, elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, på vilket sätt eleven har förstått uppgiften, elevens möjlighet att lösa problemet, hur eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper eleven har använt sig av, vilka slutsatser eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier eleven har uppfyllt.

No description available.

Genom Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet som kom 1994, fick teknikämnet en egen kursplan och egna kunskapsmål. Det blev en målstyrd skola istället för en regelstyrd. Idag har vi en ny läroplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förändrats i denna läroplan och ska passa in i dagens samhälle. Vad är det centrala i undervisningen i ämnet? Vad vill eleverna lära sig? Vad vill Skolverket att vi ska lära eleverna om teknik? Den här kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar på dessa frågor och ge ökad kunskap om ämnet och om förväntningar som finns av omgivningen. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till ämnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan påverka sina betyg. Lärare i ämnet försöker förmedla nyttan och glädjen med ämnet men har små resurser. Bedömning är problematisk – var går egentligen gränsen mellan exempelvis E och D?

En kommande skolreform är fastställd och ska träda i kraft juni 2011. För gymnasieutbildningar kommer denna att benämnas - Gy 2011. Reformen innebär flertalet förändringar i skolans struktur bland annat betygssystemet som får en annan utformning med fler betygsnivåer. Processen till ett nytt system har präglats av aktiv kommunikation med lärarprofessionen som haft olika åsikter eftersom nuvarande system inte är optimalt. Syftet med studien var att undersöka vårdlärares förväntningar och farhågor inför det nya betygssystemet som införs med gymnasiereformen Gy 2011 utifrån termerna användbarhet, motivation och rättviseaspekten som ligger till grund för studiens frågeställningar. Undersökningen grundas på omfattande litteraturstudier där betygssystemet förändring genom tiden studerats. Undersökningen genomfördes med enkätmetoden som kvalitativt/kvantitativt speglar lärarnas uppfattningar. Analysen gjordes med helhetsanalys för att ge en generell bild av lärarnas förväntningar och farhågor kring det kommande systemet. Resultatet visar på en vårdlärarkår som nyfiket och förväntansfullt har stor förhoppning kring det nya betygssystemet vars utformning och struktur tros övervinna de brister som finns i nuvarande system. Faktorerna som användbarhet, motivation och rättvisa står i relation till varandra och har alla en påverkan på lärares förutsättningar att sätt rättvisa betyg. Betygssättning är en myndighetsutövning och förutsätter ett användbart system för att kunna utöva detta så korrekt som möjligt. Vinsten för lärarkåren är att man med medvetenheten kan ta ställning och reflektera kring betygssystemets förmåga att fungera som ett optimalt stöd och därmed använda detta till kommande revisioner. / An upcoming school reform is adopted and will have effect from June 2011. For senior high school education, it will be called - Gy 2011. The reform involves many changes in the structure of school including grading system, which will include a different design with more grade levels. The process to a new system has been characterized by active communication with the teaching profession who has had different views as the current system is not optimal. The purpose of this study was to examine the care teachers expectations and fears about the new grading system introduced in senior high school reform Gy 2011 regarding the terms of use, motivation and fairness as the basis for the study questions. The study is based on extensive literature studies in which the grading system change over time was studied. The survey was conducted by survey method that qualitatively/quantitatively reflects teachers' perceptions. The analysis was done with comprehensive analysis to give a general picture of teachers' expectations and fears about the future system. The results show a care teacher’s faculty who curiously and expectantly have great expectation on the new grading system whose design and structure is believed to overcome the shortcomings of current systems. Factors such as usability, motivation, and justice in relation to each other and have an impact on teachers´ ability to award fair grades. Grading is a public authority, and demands a useful system for the exercise of this as accurately as possible. The benefit for the teaching profession is that with awareness can consider and reflect on rating system's ability to function as an optimal support and therefore using them for future audits.

Sammanfattning/AbstractBengtsson, Jenny (2008) Vårdlärares syn på betygskriterier i Medicinsk grundkurs. (Teatcher´s ideas about graderequiement in Medical basic course.) Examensarbete. Lärarutbildningen 90hp. Malmö Högskola.Syftet är att undersöka hur vårdlärare på komvux och gymnasiets omvårdnadsprogram ser på betygskriterierna i Medicinsk grundkurs. Det gjordes sex djupintervjuer av vårdlärare verksamma inom omvårdnadsprogrammet.Resultatet visar att lärare, både inom Komvux samt gymnasieskolans omvårdnadsprogram, som undervisar i medicinsk grundkurs tolkar betygskriterierna på skilda sätt. Resultatet visar också att de har en likartad helhetsbild av betygsbedömningen. Flera av de intervjuade lärarna upplevde svårigheter med att tolka de begrepp som används i det nuvarande betygssystemet. Det visade sig även att lärarna ofta gjorde personliga tolkningar av kriterierna. Lärarna använde sedan sin generella tolkning till flertalet kurser och därmed inte skolverkets betygskriterier för de enskilda kurserna.

We can conclude that there are differences between the curriculum of primary and secondary school from year 1994 and 2011, current concepts of historical consciousness, gender and equality between men and women. Our paper describes the differences among the four curriculums focusing on the subject history. In our paper we have used an document analysis and our theory is based on curriculum theory. The result that we have presented demonstrate the development of the historical consciousness, it is more developed and divided which makes it more simplified to understand. The gender and equality perspective have various differences, but for the most part the equality perspective are well presented in the curriculum, and more developed in the 2011 curriculum. The curriculum from 1994 have similarities with the curriculum from year 2011 but the word gender is only presented once in the new curriculum for the secondary school from 2011. The result of this paper is that we found the gender concept relatively new, but the perspective is produced in the curriculums through other words like sexuality, female and male.