Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de nationella betygskriterierna. De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten. Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka styrdokumenten. Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de nationella styrdokumenten.

Syftet med detta arbete var att studera hur lärare, utifrån deras egna utsagor, reflekterar över och praktiskt hanterar uppdraget att kommunicera mål och betygskriterier till eleverna. Syftet var även att studera vilket språkbruk lärarna använder när det talar om detta. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: På vilka sätt kommunicerar lärarna mål och kriterier till eleverna och varför?Vilka möjligheter och problem ser de? Hur skulle de vilja göra? Vilket språkbruk använder sig lärarna av när de talar om detta? I materialet utkristalliseras tre huvudsakliga strategier beträffande på vilket sätt lärarna anser sig kommunicera innebörden av målen och betygskriterierna: Att tillhandahålla verktyg för självbedömning, att informera eleverna om kraven, och att översätta kriterierna till eleverna. Varje lärare har en repertoar av metoder som används utifrån den huvudsakliga strategi som läraren försöker följa, men analysen visar att lärare kan uppleva svårigheter med att göra detta i vissa av de ämnen som de undervisar i. Lärarna menar sig se olika, ibland motstridiga, effekter av att kommunicera innebörden av kraven till eleverna. Å ena sidan en ökad motivation, mindre betygsstress och färre konflikter. Å den andra ett problem i avvägningen mellan att informera om kraven och stötta elevernas självförtroende. Studien visar även att både den förmåga som ska bedömas och dess progression i stor utsträckning praktiskt går att gestalta på olika sätt via tal, text och olika former av modeller. Men det tycks också finnas brister när det gäller lärarnas möjligheter att själva tillgodogöra sig och utifrån ett gemensamt yrkesspråk diskutera innebörden av målen och kriterierna. Det handlar dels om kunskapsformernas egenskaper och den språkliga utformningen, dels om en bristfällig planering på de enskilda skolorna. För att åtgärda dessa problem efterfrågar lärarna tydligare riktlinjer från Skolverket och en tydligare styrning på den lokala skolan.

Mitt syfte med arbetet är att undersöka vilka olika metoder lärare använder sig av för att framställa och förmedla betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda på vad lärare har för åsikter kring betygskriterier, såväl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lärare uppfattar elevers inställning till betygskriterier. För att uppnå mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lärare på grundskolans senare år. Min studie har visat att framställning och förmedling ligger helt på lärarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framställningen sker och tre olika sätt som förmedlingen sker på. Fördelar som finns med arbete med betygskriterier är bland annat att det är en trygghet i arbetet samt att det kan fungera som en sammanhållande länk mellan kollegor och andra skolor. Nackdelarna berör främst tidsomfattning, ämnesskillnader och alltför täta förändringar. Elevernas inställning är enligt lärare likvärdig med deras egen. Lärarnas sätt att arbeta med betygskriterier är väsentligt för resultatet, annars kan det kan lätt leda till orättvisa, missnöje och en, i deras uppfattning, meningslös inlärning.

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar. Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det. Vår slutsats är att ovanstående begrepp fungerade som ”objektiva” och ”utomkonstnärliga” kategorier att inordna de estetiska kunskapskvaliteter under. Men när det gäller att förstå innebörden av de högre/avancerade ’hurkvaliteterna’,som undervisningen strävar mot, så går det inte att förstå dem utifrån andra perspektiv än dem som konstvärlden erbjuder.

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsättning ser ut, studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning samt att presentera lösningar till problematiken. De frågeställningar som ingår i studien är vilka problem som finns vid bedömning och betygsättning av elever samt hur en religionslärare ska agera för att betygen ska bli rättvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsättning har vi baserat oss på litteratur från bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, Håkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som främst kommer fram när det handlar om bedömning och betygsättning är den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebär att varje enskild lärare kan göra sin egen tolkning av dessa. För att studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning har vi intervjuat fyra verksamma religionslärare för att få fram deras tankar och åsikter kring det nuvarande betygssystemet. Vid intervjuerna framkom det att lärarna var mer eller mindre nöjda med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, men det finns vissa brister. Bland annat framkom det att betygskriterierna ses som luddiga och svårtolkade. Ett annat problem är betygsstegen. Alla fyra respondenter önskade att betygsskalan bestod av minst ett steg till eftersom kunskapsgraden varierar mycket inom ett och samma betyg. De intervjuade lärarna ville även se en ökad samverkan mellan sig och sina kollegor när det gäller kursinnehåll och bedömningsnivå. Detta ville de ha eftersom det skulle öka rättvisan bland eleverna om alla lärare satte betyg likadant. De eventuella lösningar till problemen som vi presenterar i arbetet är följande: • Mer tid till samtal lärare emellan angående kursinnehåll och bedömningsnivå. Denna tid skulle kunna tas från ämneskonferenser eller redan befintliga studiedagar. • En utökning av Religionskunskap A till 100 poäng. Detta skulle ge mer tid till läraren att kunna se alla elever på ett rättvist sätt och därmed ha ett bättre underlag för att sätta betyg. • Nationella prov i religion skulle säkerställa en rättvis betygsättning i hela landet samt kunna bidra till att höja statusen för ämnet.

<p>Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsättning ser ut, studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning samt att presentera lösningar till problematiken. De frågeställningar som ingår i studien är vilka problem som finns vid bedömning och betygsättning av elever samt hur en religionslärare ska agera för att betygen ska bli rättvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsättning har vi baserat oss på litteratur från bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, Håkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som främst kommer fram när det handlar om bedömning och betygsättning är den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebär att varje enskild lärare kan göra sin egen tolkning av dessa.</p><p>För att studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning har vi intervjuat fyra verksamma religionslärare för att få fram deras tankar och åsikter kring det nuvarande betygssystemet. Vid intervjuerna framkom det att lärarna var mer eller mindre nöjda med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, men det finns vissa brister. Bland annat framkom det att betygskriterierna ses som luddiga och svårtolkade. Ett annat problem är betygsstegen. Alla fyra respondenter önskade att betygsskalan bestod av minst ett steg till eftersom kunskapsgraden varierar mycket inom ett och samma betyg. De intervjuade lärarna ville även se en ökad samverkan mellan sig och sina kollegor när det gäller kursinnehåll och bedömningsnivå. Detta ville de ha eftersom det skulle öka rättvisan bland eleverna om alla lärare satte betyg likadant.</p><p>De eventuella lösningar till problemen som vi presenterar i arbetet är följande:</p><p>• Mer tid till samtal lärare emellan angående kursinnehåll och bedömningsnivå. Denna tid skulle kunna tas från ämneskonferenser eller redan befintliga studiedagar.</p><p>• En utökning av Religionskunskap A till 100 poäng. Detta skulle ge mer tid till läraren att kunna se alla elever på ett rättvist sätt och därmed ha ett bättre underlag för att sätta betyg.</p><p>• Nationella prov i religion skulle säkerställa en rättvis betygsättning i hela landet samt kunna bidra till att höja statusen för ämnet.</p>

The Swedish school system has recently been going through some larger changes, but bigger reforms already started being made in the beginning of the 1990s when the normative grading scale was replaced by a criteria-based scale. This essay discusses and analyses the transformation of upper secondary education in Sweden. Focus lies on the assessment and expectations committed in the curriculum regarding English, including a deeper analysis of oral proficiency within the subject. In order to get a sense of examinations within oral proficiency from this time-period, the study consists of a range of national course-tests, all from the Speaking part, which tests oral proficiency in English. The oral national course-tests included in the study ranges from spring 1999 to fall 2007 as well as two example test representative for tests produced after 2007 until 2014. Assessment of oral production is and has been an subject of discussion, defining the differences between the newer and older exams in contrast to the reforms of the curriculum gives more to the topic. This study finds that changes in the curriculum has had great influences on the levels sought after concerning oral proficiency within the school subject English. The changes reflect overall shifts in the perception of knowledge, both regarding acquisition and performance of language. Moreover there are noticeable changes in the status of English in Swedish schools, concerning schedule; English have seen an increase in hours of teaching, as well as an increase in overall expectations on students as global citizens. However these changes are not represented to the same extent within the national course-tests. The tests show more similarities than differences in areas of construction, preparation and time-constraints, although changes have been made, the examination of the tests are more similar than not.

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier på ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det på skolan finns en form av elevkultur som gör att många inte utvecklar strategier för att nå de högre betygen. En av orsakerna är att betygskriterierna nästan enkom används summativt. Eleverna saknar förståelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rådande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet. En del av lösningen på problemet har vi funnit i metoden att skriva tydliga kriteriebeskrivningar vilket medför en mer formativ användning av betygskriterierna.

I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier.Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan.Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev.Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan.

Syftet med arbetet är att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frågeställningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad är lärares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i årskurs tre; samhällsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lärare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkätundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger där dem reflekterar över enkätens frågeställningar. Lärarnas reflektioner analyseras mot enkätens resultat.Resultatet är att eleverna uppfattar att de har och haft inflytande över lektionsplanering inom samhällskunskap, svenska, engelska, och matematik. Vidare önskar majoriteten av eleverna mer inflytande över lektionsplanering. Pedagogerna är av uppfattningen att elever önskar inflytande men att de inte kan hantera det. Resultatet berättar också att studietiden för elever i gymnasiet är en stressad period. Elevers första tid i gymnasiet handlar om att finna sin plats i skolan. De läser flera ämnen parallellt vilket gör att en majoritet inte förmår att engagera sig i att uttyda betygskriterier eller fördjupa sig i skollagen. Stressen leder till att elever fokuserar på examinerande moment. Ansvaret för lektionsplanering som undervisningsform, prov och moment i kurser åligger pedagoger som strävar efter att få elever delaktiga. Lärarna upplever att elever inte är insatta i betygskriterierna och vad skollagen säger om elevinflytande över lektionsplanering.