Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

This report describes a comparative study of the change in grading system in the year of 1995 and the coming year of 2012. The objective is to analyze and compare the political debate from two Swedish parties, the Social democrats and the Moderates, from a number of the parties political periodicals. Futher the objective is to show, from the periodicals debate, what approach to knowledge the parties are presenting. The theoretical base of this study is rooted in the political background of grading system and in literature defining different theories about knowledge and approach to knowledge. The investigation is qualitative and the main research method is text analysis. The conclusions is that the parties overall stood their ground and kept their opinions throughout the two debates and the change in grade systems. Although a small change has been detected in the way the Social democrats in the recent debate opened up for earlier evaluation of students. Futher on the parties approch to knowledge is a complex question and cannot be answered in just one word. And the conclusion of the parties approach to knowledge consists of many forms of reasoning and complexity.

Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gälla och i samband med det infördes förändringar i betygssystemet. Det här arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förståelse för vilka möjligheter och begränsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilärare. En ramfaktorteoretisk ansats har använtsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det målrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktäriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivåer. Detger bilden av ett nätverk där förändringar i de nationella styrdokumenten samspelar medförändringar inom de administrativa och organisatoriska ramverken på kommun- ochskolnivå. Möjligheter som framträder är en förnyad diskussion där de didaktiska frågornaligger i fokus. Begränsningen har initialt varit att reformen sjösatts utan att först ha testats itillräcklig utsträckning, vilket medfört att stödmaterial och kommentarer från Skolverketupplevs ha kommit sent. Inom biologiämnet ställer sig lärarna positiva till den förändradestrukturen i ämnesplanerna som gör det tydligare vad som ska fokuseras och vilkakunskapskvaliteter som ska bedömas. En begränsning ligger i dokumentationen som blirsvårhanterlig när antalet kunskapskrav har ökat samtidigt som innehållet i kurserna harspecificerats. Tolkningsproblemet av kunskapskravens progressionsuttryck upplever lärarnakvarstår i det nya betygssystemet, vilket gör att de ställer sig skeptiska till att en likvärdigbetygssättning kan uppnås med det nya systemet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på betyg och vårt nuvarande betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet. Betygssystemet kan sporra elever att prestera bättre men bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg i detta betygssystem. En majoritet av eleverna tyckte att de hade fått rättvisa betyg och detta nuvarande betygssystem har effekter som kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning. Elevernas kritik till det nuvarande betygssystemet är att läroplaner och kursplaner anses som otydliga och svårtolkade.

I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, påverkat elevers betyg och därmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utsträckning beroende på var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att så kan ha skett stödjer jag mig på den teoribildning som finns kring arbetsprocesser och arbetsvillkor med människor i så kallade människobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förändringsprocesser i människobehandlande organisationer som till exempel skolor är mycket svåra att styra och kontroller då både elever, lärare och skolledning aktivt kommer att påverka förändringsarbetet på olika sätt och därmed även måluppfyllelsen. Dessutom måste en organisation som skolan verka i och förlita sig på stöd från den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket väl kan ta sig olika uttryck i områden med olika lokala kulturer. I uppsatsen jämförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergångsfrekvens till vidare studier under åren 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ”genomsnittsglesbygdskommunen” och i riket som helhet. Resultaten visar att eleverna i Ljusdals kommun påverkats av 1990-talets skolförändringar i större utsträckning än den genomsnittliga glesbygdskommunen och riket totalt. Ljusdalsungdomarnas studieresultat på grund- och gymnasieskolan har i ökande omfattning diskvalificerat dem från möjligheterna att söka högre studier jämfört med vad som blivit fallet i den genomsnittliga glesbygdskommunen och i riket som helhet. Ett antal möjliga förklaringar till ovanstående utveckling diskuteras. Tidigare forskning visar att den klart tyngst vägande faktorn för en elevs studieframgång är föräldrarnas utbildningsbakgrund. I uppsatsen konstateras att utbildningsnivån i Ljusdal generellt sett är låg vilket därmed skulle innebära att Ljusdalseleverna har sämre förutsättningar att nå de av staten fastställda undervisningsmålen. Huruvida så var fallet mättes inte i det tidigare relativa betygsystemet men i och med införandet av de nya mål- och kunskapsrelaterade kursplanerna, det nya betygssystemet och de hårdare behörighetskraven till gymnasieskolan blev möjligen dessa kunskapsbrister synliggjorda. Vidare diskuteras huruvida ett alltför stort fokus på de tre behörighetsgivande ämnena i grundskolan kan ha lett till kunskapsluckor och bristande motivation både här och senare på gymnasiet. Statistik visar även att Ljusdalselevernas relativt sett svagare prestationer på gymnasieskolan föregåtts av en minskad andel behöriga lärare i Ljusdal. Under åren då Ljusdal tappar mark gentemot de jämförda områdena vad gäller andelen elever som fullföljt sina gymnasiestudier och andelen elever som nått grundläggande behörighet till högre studier ser vi också en relativ minskning av andelen elever på studieförberedande program i Ljusdal. Detta bör i sig ha varit en bidragande orsak till den negativa utvecklingen då måluppfyllelsen på dessa program generellt sett är högre än på övriga program. Slutligen diskuteras rektors viktiga roll som pedagogisk ledare och problemlösare i den kommunaliserande mål- och resultatstyrda skolan. I uppsatsen konstateras att Ljusdal under den senaste 10-årsperioden haft ett uppseendeväckande stort antal korttidsanställda rektorer och därmed bristande kontinuitet i ledarskap vilket kan vara en bidragande orsak till att kommunen halkat efter övriga glesbygdskommuner och riket när det gäller skolprestation. Sammantaget indikerar det statistiska underlag som presenterats och diskuterats i uppsatsen att 1990-talets omfattande förändringar av den svenska skolan, med kommunalisering, nya läroplaner, nya betygskriterier och nya behörighetsregler till gymnasieskolan som några av de viktigaste, lett till större skillnader i hur kommuner med olika lokal kultur organiserar sin skolverksamhet och att detta i sin tur påverkat elevers studieresultat på olika sätt och i olika utsträckning.

Studiens syfte var att undersöka lärares uppfattning av olika betygssystem – med fokus på det normrelaterade och det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Frågeställningarna var vilka för- och nackdelar respektive system ansågs ha och i vilken utsträckning betygssystemen påverkade betyg och bedömning. För att svara på dessa frågeställningar valdes att göra kvalitativa intervjuer med fem lärare, från två olika skolor i samma kommun. Kravet var att lärarna yrkesarbetat och varit verksamma som lärare under de båda betygssystemen. Resultatet visade att några av informanterna inte förändrat sin bedömningspraktik sedan det mål- och kriterierelaterade betygssystemet infördes, medan andra menar att sättet att bedöma förändrats i grunden. Lärarna var både ense och oense om för- och nackdelar i de båda betygssystemen, t.ex. det normrelaterade betygssystemets saknad av ett icke godkänt betyg, vilket erfors positivt – och att det mål- och kriterierelaterade betygssystemet var förutsägbart för eleverna, i den bemärkelsen, att det var klara direktiv för vilka kunskaper som skulle inhämtas för att nå varje betygssteg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka åsikter om det nya betygssystemet (GY11) som kommit till uttryck i lärarinriktad media. Förhoppningen med studien är att kunna få en bra bild över hur det nya betygssystemet har implicerats i skolan och framförallt utifrån lärarperspektivet. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys bestående av 5 artiklar ur lärarförbundens facktidningar. Tidningarna är Skolvärlden Lärarnas Tidning Artiklarna analyseras utifrån följande frågor:  Vad är fokus i diskussionerna kring det nya betygssystemet?  Är det både för - och nackdelar som diskuteras? Hur framställs de?  Vilken slags argumentation används? Analysen visar att:  De mest framträdande diskussionerna rör den komplexa språkformuleringen i styrdokumenten, eleverna som målgrupp i skolan och rättsäkerheten i betygssättningen.  Det är mer förekommande med nackdelar i diskussionerna om det nya betygssystemet, än fördelar  Utmärkande argument har i genomgången av texterna kretsat kring undersökningar, siffror och statistiskt material

<p>Vi ämnade att undersöka lärares och elevers attityder gentemot nuvarande betygssystem. Studien är fokuserad på lärares och elevers uppfattningar om betyg och vad betygssättning grundar sig på samt en jämförelse mellan de båda respondentgrupperna. För att besvara syftet utarbetades frågeformulär med öppna och slutna frågor som bearbetades på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. Studiens resultat ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Studien visade att såväl lärare som elever ansåg motivation vara den viktigaste funktionen hos betyg. Gällande vad som ligger till grund för betygssättning tillmättes prov störst betydelse av respondenterna. Utöver prov ansågs flera andra faktorer påverka betygen däribland icke kunskapsmässiga faktorer som flit, närvaro och beteende, något som i viss mån går emot rådande styrdokument. Båda respondentgrupper ställde sig positiva till betygens existens men många pekade på att dagens betygssystem skulle behöva fler betygssteg. Största skillnaden mellan respondentgrupperna fanns inom betygens rättviseaspekt där eleverna uppgav betyg som en rättvis företeelse medan lärare i betydligt högre grad ansåg betyg vara något orättvist.</p>

<p>Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vände oss till lärare i grundskolans senare år. De huvudsakliga frågorna i enkäten handlade om vad lärarna bedömer hos eleven och hur de går tillväga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lärare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansåg vi vara att lärarna inte fått tillräckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. En annan anledning menar vi är bristen på tid. Lärarna har inte fått den tid som krävs för att anpassa sig till dagens styrdokument och utarbeta nya bedömningsunderlag.</p>

<p>Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tänkbar förklaring till detta är den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har också visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfärdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete är att undersökavad som kan påverka betygsättningen i matematik utöver de kunskaper och färdigheter somenligt kursmål och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vårt syftehar vi utgått från två frågeställningar; ”Vilka uppfattningar har de medverkande lärarna omvilka yttre faktorer som kan påverka betygsättningen i matematik?” och ”Finns det skillnader ihur detta upplevs på olika skolor och i så fall på vilket sätt?” För att besvara vårafrågeställningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklärare verksamma igrundskolans senare år i två olika kommuner. Dessa lärare representerar både fristående ochkommunala skolor. Detta urval gjordes för att kunna jämföra de olika typerna av skolor samtkommunerna. För att analysera våra data har vi använt oss av tidigare forskningsresultat, blandannat kategorier av yttre faktorer som urskiljts i tidigare studier. Resultatet av intervjuernavisar på att de medverkande lärarna uppfattar många olika faktorer som kan tänkas ha eninverkan på betygsättning samt att det finns skillnader mellan vilka faktorer som lärarnanämner inom de huvudkategorier som vi analyserat och presenterat resultatet med. De yttrefaktorer som är främst förekommande handlar om elevernas arbetsinsats, svårigheter att tolkabetygssystemet, elevens framtidsplaner, konkurrens mellan skolor och det faktum att lärare”friar hellre än fäller”. Studien visar också att det finns vissa skillnader mellan kommunala ochfristående skolor kring vilka yttre faktorer lärare på dessa skolor upplever, främst när det gällerelevens hemförhållanden, framtidsplaner och föräldrar samt konkurrens mellan skolor och detfaktum att det finns en kultur i skolan att alla ska klara ett godkänt betyg. Mellan de bådekommunerna går det att urskilja skillnader när det gäller inverkan på betyget vad gäller elevensframtid, konkurrens mellan skolor, de nationella proven samt lärarens magkänsla ochmedvetenhet om betygsinflationen.</p>