Skolan får väldigt mycket uppmärksamhet idag i media och i riksdagen. Orsakerna är allt som oftast de dalande betygen. Som blivande lärare ställer jag mig frågan hur skolan kommit dit den är nu. Jag antar att det funnits en tid där skolan fungerat bättre, annars skulle inte skolan få så mycket uppmärksamhet och kritik. Den enskilt största reform som i mitt tycke genomförts i skolans organisation är kommunaliseringen. Det finns en stor fördel med att ha påbörjat sin lärarutbildning 2010 då jag fått arbeta med Lrf 94 men också Lrf 11. Skillnaderna är markanta. Det fick mig att ana att det skett ett antal liknande reformer tidigare. Hur såg skolan ut innan kommunaliseringen? Det blev första frågan jag ville utreda. Det har inte undgått en heller att skolan har mer än någonsin blivit en politisk angelägenhet, hände något suspekt på regeringsnivå under kommunaliseringens genomförande? Det var bara 25 år sedan kommunaliseringen klubbades igenom i riksdagen vilket innebär att de inblandade i processen fortfarande är vid liv och kan därmed delge sina åsikter kring konsekvenserna av reformen, vilket ska undersökas närmare. Utgångspunkt för uppsatsen är utredningen med titeln ”staten får inte abdikera – om kommunalisering” av Leif Lewin (2011) som skrev den på uppdrag utbildningsdepartementet. Utredningen är omfattande och har nedslag i processerna innan kommunaliseringen, hur den genomfördes och vad dess efterverkningar blev.  Utredningen innehar ett stort antal källor som ska undersökas i syfte att jämföra olika argument för och emot kommunalisering. I uppsatsen ska det också jämföras hur olika källor ser på genomförandet av kommunaliseringen samt jämföra olika uppfattningar kring kommunaliseringens resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva musiklärares upplevelse av genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan som ägde rum i början på 1990-talet samt dess effekter. Studien har genomförts med utgångspunkt i analys av semistrukturerade intervjuer och tidigare forskning om kommunaliseringen. Resultat visar att musiklärarna i studien var negativt inställda till en kommunalisering samt att de under årens lopp inte har ändrat uppfattning. En betydande orsak till deras inställning är efterfrågan av likvärdighet mellan skolor. Lärarna i studien efterfrågar likvärdighet och anser att ett statligt huvudmannaskap ökar förutsättningarna för likvärdighet ute i kommunerna.

Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag. Lärarna anser att brist på tid är ett ständigt dilemma då mycket dokumentation och möten leder till att planeringen av lektioner blir åsidosatt. Men samtidigt har förändringsprocessen lett till en öppen miljö i skolan där lärarna hjälper och stöttar varandra på olika sätt, genom bland annat utbyte av erfarenheter.

Studiens syfte är att ta del av gymnasielärares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kännetecknade skolverksamheten under 1990-talet. Närmare bestämt undersöks hur läraryrket som profession kom att förändras utifrån faktorer såsom kunskapssyn, självständighet i arbetet samt möjligheten att stänga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer där samtliga lärare är verksamma på samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna överlag anser att läraryrket som profession kom att påverkas negativt av decentraliseringens förändringar. Exempelvis kom den förändrade kunskapssynen att ge lärarna en mer handledande roll i klassrummet istället för rollen som kunskapsförmedlare. Samtidigt gav den dåvarande ekonomiska krisen upphov till en skolmarknad vars värdering inte alltid anses stå i paritet med läraryrkets värderingar utifrån ett professionsperspektiv.

Syftet med studien har varit att undersöka den sociala elevrekryteringen vid flickskolan i Uddevalla före och efter kommunaliseringen 1930. För att besvara syftet och den likartade frågeställningen har studien utgått ifrån ett klasschema, som är baserat utifrån Goldthorpe/ CASMIN:s yrkesschema, och sammanställt information om faderns uppgivna yrke eller titel vid inskrivningen till skolan. Informationen är hämtad från tre in- och utskrivningsböcker från Uddevalla kommunarkiv som sträcker sig över den avgränsade undersökningsperioden, 1919 till 1939. Datan kategoriserades utifrån tre klasser (överklass, medelklass och arbetarklass) och sammanställdes i två olika diagram, från vilket resultatet i studien är hämtad.  Resultatet visar att den huvudsakliga elevrekryteringen kom från medelklassen fram till och med 1936, men att en förändring kan skönjas redan från och med 1928. Diagrammen i studien visar hur de olika klassernas procentuella representation och antal nyintagna elever ”går i vågor” och varier över tid. Det här gäller särskilt för elever tillhörande överklassen och arbetarklassen, och som skiljer sig åt från elever från medelklassen som har en mer jämn representation vid skolan under hela undersökningsperioden. Resultatet indikerar att den sociala elevrekryteringen förändrades efter kommunaliseringen, där andelen som rekryterades från arbetarklassen ökade samtidigt som andelen elever från överklassen minskade. Dock visar inte resultatet på någon dramatisk förändring med ett tydligt före och efter, utan tyder mer på en gradvis förändring över tid. Studiens resultat når liknande resultat som den gjord av Ingela Schånberg gällande flickskolorna i Lund. Flickskolan var en del av det svenska skolsystemet från 1800-talet till 1970-talet och stod fram till 1927 års skolreform som flickors enda möjlighet till en högre utbildning. Men trots att läroverken hade öppnats för flickor bestod flickskolorna som en del av det svenska utbildningssystemet efter 1927 i huvudsaklig kommunal regi. En av de första flickskolorna att kommunaliseras efter reformen 1927 var den i Uddevalla. Genom att undersöka vilka elever som sökte sig till flickskolan i Uddevalla går det att söka en bättre förståelse för dess plats i parallellskolesystemet, såväl som för vem utbildningen var tillgänglig för och inte.

I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, påverkat elevers betyg och därmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utsträckning beroende på var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att så kan ha skett stödjer jag mig på den teoribildning som finns kring arbetsprocesser och arbetsvillkor med människor i så kallade människobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förändringsprocesser i människobehandlande organisationer som till exempel skolor är mycket svåra att styra och kontroller då både elever, lärare och skolledning aktivt kommer att påverka förändringsarbetet på olika sätt och därmed även måluppfyllelsen. Dessutom måste en organisation som skolan verka i och förlita sig på stöd från den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket väl kan ta sig olika uttryck i områden med olika lokala kulturer. I uppsatsen jämförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergångsfrekvens till vidare studier under åren 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ”genomsnittsglesbygdskommunen” och i riket som helhet. Resultaten visar att eleverna i Ljusdals kommun påverkats av 1990-talets skolförändringar i större utsträckning än den genomsnittliga glesbygdskommunen och riket totalt. Ljusdalsungdomarnas studieresultat på grund- och gymnasieskolan har i ökande omfattning diskvalificerat dem från möjligheterna att söka högre studier jämfört med vad som blivit fallet i den genomsnittliga glesbygdskommunen och i riket som helhet. Ett antal möjliga förklaringar till ovanstående utveckling diskuteras. Tidigare forskning visar att den klart tyngst vägande faktorn för en elevs studieframgång är föräldrarnas utbildningsbakgrund. I uppsatsen konstateras att utbildningsnivån i Ljusdal generellt sett är låg vilket därmed skulle innebära att Ljusdalseleverna har sämre förutsättningar att nå de av staten fastställda undervisningsmålen. Huruvida så var fallet mättes inte i det tidigare relativa betygsystemet men i och med införandet av de nya mål- och kunskapsrelaterade kursplanerna, det nya betygssystemet och de hårdare behörighetskraven till gymnasieskolan blev möjligen dessa kunskapsbrister synliggjorda. Vidare diskuteras huruvida ett alltför stort fokus på de tre behörighetsgivande ämnena i grundskolan kan ha lett till kunskapsluckor och bristande motivation både här och senare på gymnasiet. Statistik visar även att Ljusdalselevernas relativt sett svagare prestationer på gymnasieskolan föregåtts av en minskad andel behöriga lärare i Ljusdal. Under åren då Ljusdal tappar mark gentemot de jämförda områdena vad gäller andelen elever som fullföljt sina gymnasiestudier och andelen elever som nått grundläggande behörighet till högre studier ser vi också en relativ minskning av andelen elever på studieförberedande program i Ljusdal. Detta bör i sig ha varit en bidragande orsak till den negativa utvecklingen då måluppfyllelsen på dessa program generellt sett är högre än på övriga program. Slutligen diskuteras rektors viktiga roll som pedagogisk ledare och problemlösare i den kommunaliserande mål- och resultatstyrda skolan. I uppsatsen konstateras att Ljusdal under den senaste 10-årsperioden haft ett uppseendeväckande stort antal korttidsanställda rektorer och därmed bristande kontinuitet i ledarskap vilket kan vara en bidragande orsak till att kommunen halkat efter övriga glesbygdskommuner och riket när det gäller skolprestation. Sammantaget indikerar det statistiska underlag som presenterats och diskuterats i uppsatsen att 1990-talets omfattande förändringar av den svenska skolan, med kommunalisering, nya läroplaner, nya betygskriterier och nya behörighetsregler till gymnasieskolan som några av de viktigaste, lett till större skillnader i hur kommuner med olika lokal kultur organiserar sin skolverksamhet och att detta i sin tur påverkat elevers studieresultat på olika sätt och i olika utsträckning.

This Master’s thesis is about the public library development in a rural district, in this case Bergunda, a large rural district in Kronoberg’s County in Småland in Sweden, existing 1952 – 1970. The main question is; how the public library develops in Bergunda large rural district 1951-1970. The main question is divided up in sub-questions: the district uniting in 1952 and 1971; personnel; lending; library housing and the public library structure. In 1952, there is one public library, Bergunda public library, and four study circle libraries. Three of them are in Gemla: ABF, SLS, NTO, and one in Bergunda: SLS. The study circle libraries became part of the public library around 1960. When the study circle libraries become part of the public library, an increased numeral of book-loans could be observed. The public library gets new premises in various places in the district. The big question in the district is about the premises. Many of the premises were not adapted to their purpose. The solution was to house the library in the new school building. This solution can certainly have had signification when Öjaby became the first integrated library in Kronoberg’s County. It happened just after Bergunda became a part of the Växjö district. This Master’s thesis focuses on archive material in the form of reporting of proceedings and similar. This material is sent to and kept in Växjö community record office and Kronobergsarkivet. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s thesis is to describe and analyse the development of the public and the study circle libraries in the district of Kolbäck during the period of 1913-1954. The factors important for the library development described in sub-questions are: financing, locality, staffing, stock of books, book-lending level and uniting district effects. I use a hermeneutic interpretation model of interaction between the parts and the wholes, between reasons and results. This research leans mainly upon material which is sent to be deposited in archives in Hallstahammar, Västerås and Grängesberg. The public library in Kolbäck was established in 1914 as a reconstruction of an older facility. The first study circle library was opened the year before. In the following years four branches and six study circle libraries were established. Those last mentioned belonged to Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Godtemplarorden (IOGT), Nationaltemplarorden (NTO), Sveriges kristna bildningsförbund (SKB) later Sveriges kristna studieförbund (SKS) and Svenska landsbygdens studieförbund (SLS). In 1943 two branches were handed over to Hallstahammar due to changes in community boarders. After 1952 four branches were added from Rytterne and Säby, but there were also opened two new book lending stations. The economic conditions changed in the late forties that set in favour the public libraries. As a result many of study circle libraries were closed down and their book collections were handed over to the local public library. This was a development which was at the time encouraged by the Swedish state. Through the whole period there were only part-time librarians employed in Kolbäck.

<p>Sammanfattning Lpo-94 är lärarnas främsta styrdokument, och det är ett dokument som har vida mål och som är öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta ämne, inriktat på främst individualiseringskraven i läroplanen. Den är uppdelad i två delar. I den inledande litteraturgenomgången går jag igenom äldre läroplaners syn på individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. </p><p>Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nämner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan. Vidare handlar det om faktorer som styr arbetet i klassrummet, läroplanens språk, olika sätt att individualisera, olika individualiserartyper bland lärare, orsaker till varför läroplanens visioner ibland inte kan verkställas samt förespråkare och kritiker i individualiseringsdebatten. </p><p>I intervjudelen presenteras åtta intervjuer i form av lärarporträtt för att försöka reda ut om det finns någon skillnad när det gäller antalet tjänstgöringsår och på vilket stadium på grundskolan man arbetar, när det gäller hur man tolkar och efterlever Lpo-94:s tankar i allmänhet och individualiseringstankarna i synnerhet. Enligt resultatet finns vissa skillnader.</p>

Sammanfattning Lpo-94 är lärarnas främsta styrdokument, och det är ett dokument som har vida mål och som är öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta ämne, inriktat på främst individualiseringskraven i läroplanen. Den är uppdelad i två delar. I den inledande litteraturgenomgången går jag igenom äldre läroplaners syn på individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nämner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan. Vidare handlar det om faktorer som styr arbetet i klassrummet, läroplanens språk, olika sätt att individualisera, olika individualiserartyper bland lärare, orsaker till varför läroplanens visioner ibland inte kan verkställas samt förespråkare och kritiker i individualiseringsdebatten. I intervjudelen presenteras åtta intervjuer i form av lärarporträtt för att försöka reda ut om det finns någon skillnad när det gäller antalet tjänstgöringsår och på vilket stadium på grundskolan man arbetar, när det gäller hur man tolkar och efterlever Lpo-94:s tankar i allmänhet och individualiseringstankarna i synnerhet. Enligt resultatet finns vissa skillnader.